JHS 193 Unik identifierare för geografisk information

Bilaga 3. Bildning av livscykelregler för geografiska informationsobjekt

  • Version: 1.0
  • Publicerad: 2.9.2015
  • Giltighetstid: tills vidare

    1 Inledning

I detta dokument beskrivs vad som menas med livscykelregler för geografiska informationsobjekt, vad deras betydelse är vid hanteringen och modelleringen av geografiska informationsobjekt och planeringen av geografiska informationssystem samt i vilka sammanhang de bör användas och hur de kan produceras. Dokumentet innehåller en färdig mall och exempel på produktion av livscykelregler.

En heltäckande insamling av livscykelregler är ofta en arbetskrävande uppgift om de inte redan finns dokumenterade. En genomförbar modell kan därför till att börja med vara versionskodning med tidsstämpling (första och sista giltighetsdatum för objektet). Även identifierare till objekt som är avlägsnade ska finnas tillgängliga.

Kompletteringen av livscykelregler och versionsuppgifter kan i praktiken inledas med ändringsuppgifter som dataleverantören skickar till kunderna som impulsdata.

    2 Allmänt

Livscykelreglerna för ett geografiskt informationsobjekt beskriver geodataobjektets förändringar under dess hela livscykel. De består i de flesta fall av hanteringsregler för dataprocesser. De är nödvändiga för att avgöra om en förändringstransaktion gällande dataobjektet föranleder ändring av dess identitet och unika identifierare (nytt objekt) eller bara en ny versionskod. Till exempel i fastighetsbildningsprocessen bestämmer förrättningsslaget om det skapas en ny fastighet eller om det gäller en ändring av fastighetens egenskaper. Därigenom kan livscykelreglerna gälla väsentliga egenskapsförändringar hos objektet eller dess geometri.

Livscykelreglerna är en viktig del av modelleringen av geodata, där användningsfallen definierar skapande, ändring och borttagning av livscykeln för en förekomst. Även i programplaneringen och realiseringen bör hanteringsregler enligt livscykelreglerna tas i beaktande. Programvaran hanterar geodataobjekt enligt dessa och administrationen av unika lokala identifierare baseras på detta.

    3 Transaktionstyper och deras underklasser

I livscykelreglerna för geografiska informationsobjekt klassificeras ändringar som är betydelsefulla för användarna. Ändringstransaktioner för geografisk information kan i allmänhet beskrivas med fyra transaktionstyper och deras underklasser:

  1. Skapande av ett nytt objekt
  2. Borttagning av ett objekt
  3. Förändring av egenskaperna hos ett objekt
  4. Ändring av geometrin hos ett objekt

Vid ändring av egenskaper och geometri för ett geografiskt informationsobjekt kan underklasserna vara till exempel:

  • delning av ett objekt i flera delar
  • sammanslagning av objekt
  • omklassificering av objekt
  • korrigering av positionsfel (även precisering av position)
  • behandlingsregler för linjedelars topologiska integritet vid behov

Ändringarna kan föranledas av ändringar i det fysiska objektet, men även av andra anledningar. Ändringar som är oberoende av det fysiska objektets status är exempelvis:

  • korrigering av fel
  • korrigering av geometri
  • ändringar av datastruktur.

    4 Livscykelregler vid modellering av geografisk information

I samband med modellering av geodata (JHS 162 Modellering av geografisk information för dataöverföring) bör tydliga livscykelregler definieras för dataobjekten baserat på de användningsfall som ingår i dataprocessen. Förändringstransaktionerna i användningsfallen inkluderar transaktionstyper enligt föregående kapitel och deras underklasser, vars villkor definieras mera detaljerat från fall till fall. Vid definiering av livscykelregler bör det också definieras vilken slags unika lokala identifierare eller identifierarprocesser som används för dataobjekten. Anvisningar för användningen av lokala identifierare finns i rekommendationens kapitel 7. Med hjälp av livscykeltänkande kan man också att testa om en befintlig identifierare lämpar sig som beständig, unik identifierare.

Särskild uppmärksamhet bör fästas på livscykelreglerna för egenskapsförändringar. När till exempel dataobjektets klassificering förändras kan objektets identitet också ändras (bostadshus - kontorsbyggnad). Egenskapsförändringar för dataobjekt bör gås igenom noggrant i samband med modellering av geodata.

Förändringar i geometrin kan från fall till fall förändra objektets identitet. Inom detaljplanelagt område bildar till exempel gränsförändringar för fastigheter enligt tomtindelningen en helt ny fastighet varvid objektet får en ny tematisk fastighetsbeteckning.

Det är också viktigt att vara medveten om att ifall ett fysiskt objekt avlägsnas så avlägsnas aldrig det geodatobjekt som representerar det, utan detta får ett borttagningsdatum. Det måste alltid vara möjligt att i framtiden gå tillbaka till historiska uppgifter.

När objektets dimensioner förändras är den allmänna praxisen i Europa att när t.ex. en byggnad utökas till mer än den dubbla bottenarealen så betraktas den som ett eget objekt; en ny identifierare. Därför bör man i samband med modelleringen definiera noggranna gränsvärden för geometriska arealer m.fl. storheter.

    5 Användning av livscykelregler för geografiska informationsobjekt

Livscykelregler för geografiska informationsobjekt bör användas i följande användningsfall:

I samband med modellering av geodata som en del av arbetet med att specificera dataprodukten

I samband med modellering av geodata bör livscykelreglerna för dataobjekt definieras utifrån användningsfallen i dataprocessen och de hanteringsregler dessa innehåller.

I datasystemplanering bör livscykelreglerna beaktas

I datasystemplanering bör man beakta de livscykelregler som konstruerats vid modelleringen av geodata och på vars grund unika identifierare administreras i datasystemet. Även programlogiken kan realiseras baserat på hanteringsreglerna i livscykelreglerna. På det sättet minskas de avgöranden som måste göras av människa och samtidigt risken för fel.

Kontroll av kundbehov

Utarbetandet och underhållet av livscykelregler kan kräva genomgång av kundbehovet, och det är även till fördel för kunderna att deras informationsbehov kan justeras direkt med hjälp av unika identifierare och versionsidentifierare vid underhåll av bara ändringsuppgifter. Modellering av livscykelregler förutsätter att kundens verksamhetsprocess granskas.

Underhåll av datasystemoberoende geodataobjekt

Vid datasystemoberoende underhåll av geodata betonas kännedomen om livscykelreglerna, så det är mycket viktigt att definiera dataproduktspecifika livscykelregler och ställa dem till användarnas förfogande i infrastrukturen för geografisk information. Med datasystemsoberoende underhåll av geodata avses underhåll av dataobjekt med olika program och terminaler, varvid hanteringsregler enligt livscykelreglerna möjligen inte finns i programvarorna.

I många fall består livscykelreglerna av dataprocesser varvid underhållaren inte ens är medveten om möjliga kombinationer för livscykelreglerna. Ofta har inte livscykelregler modellerats i samband med modellering av geodata så att de inte heller finns tillgängliga i geodatainfrastrukturen. Livscykelreglerna ska i sådana fall beskrivas och publiceras för användning av underhållet.

    6 Produktion av livscykelregler för geografiska informationsobjekt

I detta kapitel presenteras en allmän modell för modellering av livscykelregler för geografiska informationsobjekt. Det rekommenderas att modellen används för att beskriva de användningsfall som ingår i informationsprocesserna och eventuella ändringstransaktioner i dem samt deras konsekvenser för objektets identitet och hantering av dess livscykel.

Modellen beskriver allmänna faser vid produktion av livscykelregler. Modellen kan anpassas beroende på informationsprocesser och användningsfall.

Arbetsgång:

  1. Kartläggning eller kontroll av kundbehov. Gå igenom informationsprocessen tillsammans med kunden och kontrollera att den är korrekt. Kontrollera om de dataobjekt som informationsprocessen underhåller har en lokal unik identifierare eller identifierarmekanism. Om inte, måste dessa definieras i nästa fas.
  1. Identifiera tillsammans med kunden möjliga ändringstransaktioner i den fysiska världen ur informationsprocessen. Identifiera de behandlingsregler och villkor som sammanhänger med ändringstransaktionerna och som medför att objektets identitet och unika identifierare ändras eller att livscykelegenskaper ändras, som en ny versionsidentifierare.

Image1

Figur 1. Ett nytt objekt eller en ny version. © Crown copyright 2008

  1. Skapa livscykelreglerna. Ur de ändringstransaktioner och de behandlingsregler som ingår i dessa skapas livscykelreglerna genom att utnyttja nedanstående tabell 1. Du kan visualisera geometriska ändringstransaktioner per transaktionstyp enligt tabell 2. I kapitel 7 presenteras exempel på livscykelregler.

Exempeltabell för att skapa regler:

I tabellens vänstra kolumn listas möjliga transaktionstyper. I den högra kolumnen beskrivs objektets (den unika identifierarens) existens och konsekvenserna för livscykelegenskaper som utgörs av versioner och datum för transaktioner. Observera att delning och sammanslagning är undertyper till ändring av geometri. Även delning och sammanslagning länkas till skapande av nytt objekt och borttagande.

Skapande av objekt

Ny unik identifierare har skapats

Version 1 har skapats

LuontiPvm är idag

MuokkausPvm är tom

PäättymisPvm är tom

Borttagning av ett objekt

Den unika identifieraren ändras till upphört och ges PäättymisPvm

PäättymisPvm är idag

Den unika identifieraren återanvänds aldrig

Objektets existens

Den unika identifieraren bevaras

Livscykelegenskaperna rörs inte

Delning

Två nya objekt får nya unika identifierare.

Båda får version 1

LuomisPvm är idag

PäättymisPvm är tom

Sammanslagning

Ett nytt objekt får en ny unik identifierare

Version 1 har skapats

LuontiPvm är idag

PäättymisPvm är tom

Ändring av geometri

Den unika identifieraren bevaras

Versionsnumret ökar (hur)

Objektet får ett MuokkausPvm

Ändring av egenskapsuppgifter

Den unika identifieraren bevaras

Versionsnumret ökar (hur)

Objektet får ett MuokkausPvm

Tabell 1. Exempeltabell att använda vid modellering av livscykelregler.

SAMMANSLAGNING AV ETT OBJEKT

Innan geometrin ändras

Efter geometrisk ändring

Image2

Image3

Tabell 2. Exempel på beskrivning av geometriändring. Av två objekt bildas ett nytt objekt genom att lägga samman två objekt. Det nya objektet får en ny identitet och därigenom en ny unik identifierare. Dessutom får det nya objektet versionsnumret 1. De gamla objekten upphör att existera och får ett upphörandedatum.

    7 Exempel på livscykelregler

      7.1 Exempel på livscykelregler i fastighetsbildningsprocessen

Exemplet beskriver livscykelreglerna i fastighetsbildningsprocessen. Dessa beskriver huvuddragen i de förändringstransaktioner som genereras av tomtindelning och fastighetsförrättningar inom jordregisterområde. Fastighetsbildning är en komplicerad process så alla undantag har inte behandlats i exemplet. Detta är endast avsett som ett exempel.

Exempel på fastighetsbildningsprocessens framskridande och dess transaktioner:

Image4

Exempel på regler i fastighetsbildningsprocessen:

I nedan beskrivna tabeller presenteras de möjliga transaktionstyperna i fastighetsbildnings- och tomtdelningsprocesserna (planenheter) och deras konsekvenser för objektets unika identifierare samt för ändringar av livscykelegenskaper och geometrier. Transaktionstyperna i tabellen är transaktioner i den ovan beskrivna processen.

Regler för en registerfastighet:

Skapande av fastighet

En ny fastighet får en fastighetsbeteckning.

Fastigheten får RekisteröimisPvm

Till fastigheten läggs ett tomt PäättymisPvm

Egenskapen Förrättningsslag får värdet: Registerfastighet

Borttagning av fastighet

Fastigheten och dess fastighetsbeteckning tas aldrig bort utan övergår i läge upphört

PäättymisPvm läggs till

Existens

Fastighetsbeteckning bevaras

Egenskaper ändras inte

Delning

Jordregisterfastighet: 1–n fastigheter som ska bildas får nya fastighetsbeteckningar och övriga livscykelegenskaper som hör samman med skapande

Registerfastighet enligt tomtdelning: 1–n planenheter registreras och livscykelegenskaperna uppdateras: Egenskaperna RekisteröimisPvm och Toimituslaji får värdet Rekisterikiinteistö

Sammanslagning

Jordregisterfastighet: Den nya fastigheten som ska bildas får en ny fastighetsbeteckning och övriga livscykelegenskaper som hör samman med skapande

Registerfastighet enligt tomtdelning: Den nya planenheten registreras och livscykelegenskaperna uppdateras: Egenskaperna RekisteröimisPvm och Toimituslaji får värdet Rekisterikiinteistö

Ändring av geometri

Se delning och sammanslagning

Ändring av egenskapsuppgifter

Fastighetsbeteckning bevaras

Regler för planenhet:

Skapa planenhet

Den nya planenheten får en planenhetsbeteckning

Planenheten ges LuomisPvm

Planenheten ges ett tomt PäättymisPvm

Egenskapen planenhetsslag får värdet: enligt tomtindelning

Borttagning av planenhet

Planenhet och dess planenhetsbeteckning tas aldrig bort utan övergår i läge upphört

PäättymisPvm läggs till

Existens

Planenhetsbeteckningen bevaras

Egenskaper ändras inte

Delning

Planenhet enligt tomtdelning: 1–n planenheter får nya planenhetsbeteckningar och övriga livscykelegenskaper som hör samman med skapande

Sammanslagning

Planenhet enligt tomtdelning: Den nya planenheten får en ny fastighetsbeteckning och övriga livscykelegenskaper som hör samman med skapande

Ändring av geometri

Se delning och sammanslagning

Ändring av egenskapsuppgifter

Planenhetsbeteckningen bevaras

Exempel på ändringar i geometri och egenskaper för jordregisterfastighet:

Sammanslagning:

Före

Efter

Image5

Image6

Av 2–n jordregisterfastigheter bildas en ny jordregisterfastighet (ny unik identifierare).

Delning 1:

Före

Efter

Image7

Image8

Av 1–n jordregisterfastigheter bildas en ny jordregisterfastighet (ny unik identifierare).

Delning 2:

Före

Efter

Image9

Image10

En jordregisterfastighet delas i två eller flera fastigheter. De nya jordregisterfastigheterna får nya fastighetsbeteckningar (ny unik identifierare). Ursprungsfastigheten behåller den gamla fastighetsbeteckningen. Ursprungsfastighetens egenskaper justeras när det gäller arealen.

Observera:

  • Sammanslagning av fastigheter minskar antalet fastigheter.
  • Delning av fastigheter ökar antalet fastigheter.
  • När antalet fastigheter ändras skapas nya fastighetsbeteckningar (unik identifierare).

Exempel på ändringar i geometri och egenskaper för registerfastighet enligt tomtindelning:

Sammanslagning:

Före

Efter

Image11

Image12

Av 2–n registerfastigheter (före) bildas en ny planenhet (efter). Planenheten får en ny planenhetsbeteckning (ny unik identifierare) som senare genom en fastighetsförrättning registreras som en registerfastighet eller så kan det från dem senare genom ändring av tomtindelning bildas nya planenheter. Vid registreringen ändras planenhetens planenhetstyp till registerfastighet (ändring av egenskapsuppgift).

Delning 1:

Före

Efter

Image13

Image14

Av 1–n registerfastigheter (före) bildas en ny planenhet (efter). Planenheten får en ny planenhetsbeteckning (ny unik identifierare) som senare genom en fastighetsförrättning registreras som en registerfastighet eller så kan det från dem senare genom ändring av tomtindelning bildas nya planenheter. Vid registreringen ändras planenhetens planenhetstyp till registerfastighet (ändring av egenskapsuppgift).

Delning 2:

Före

Efter

Image15

Image16

Registerfastigheten (före) delas i en eller flera planenheter genom tomtindelning (efter). De nya planenheterna får planenhetsbeteckningar (nya unika identifierare). Planenheterna registreras senare genom fastighetsförrättnning som registerfastigheter eller så kan nya planenheter bildas av dem genom ändring av tomtindelningen. Vid registreringen ändras planenhetens planenhetstyp till registerfastighet (ändring av egenskapsuppgift). Den bildande fastighetens egenskaper justeras när det gäller arealen.

Observera:

  • Sammanslagning av fastigheter minskar antalet fastigheter.
  • Delning av fastigheter ökar antalet fastigheter.
  • När antalet fastigheter ändras skapas nya fastighetsbeteckningar (unik identifierare).
  • Ett undantag är dock s.k. LEX Vanda-förrättningar då fastighetens geometri förblir oförändrad, men fastighetsbeteckningen ändras.
  • En fastighet försvinner aldrig utan den blir till en bildande fastighet. Bildningshistorien kan alltid granskas senare.

      7.2 Exempel på livscykelregler för byggnad

Exempel på regler för byggnad:

I tabellen presenteras de möjliga transaktionstyperna och deras konsekvenser för objektets unika identifierare samt för ändringar av livscykelegenskaper och geometrier.

Skapa byggnad

Byggnaden får en beständig unik identifierare

Byggnaden får ValmistumisPvm

Byggnaden får MuokkausPvm som består av ändraren och datum (s.k. version)

Byggnaden ges ett tomt PäättymisPvm

Byggnaden ges ett tomt RaukeamisPvm

Borttagande av byggnad

Den beständiga unika identifieraren passiveras

PäättymisPvm läggs till eller

RaukeamisPvm läggs till om byggprojektet förfaller och byggnaden aldrig färdigställs

Existens

Den beständiga unika identifieraren bibehålls

Livscykelegenskaperna ändras inte

Delning

Nya objekt se Skapa byggnad

Objektets andra delade del behåller den gamla befintliga beständiga unika identifieraren med uppdaterade uppgifter; den får ett nytt MuokkausPvm (version), övriga livscykelegenskaper ändras inte.

Sammanslagning

En beständig unik identifierare blir kvar, egenskapsuppgifterna korrigeras (volym, areal o.s.v.)

Byggnad som tas bort får PäättymisPvm

Ändring av geometri

Den beständiga unika identifieraren bibehålls

Får nytt MuokkausPvm (version)

Övriga livscykelegenskaper ändras inte

Ändring av egenskapsuppgifter

Den beständiga unika identifieraren passiveras

Får nytt MuokkausPvm (version)

Övriga livscykelegenskaper ändras inte

Exempel på ändringar i geometri och egenskaper för byggnad:

Skapa byggnad:

Ny byggnad

Image17

Byggnaden ges en ny beständig unik identifierare
Byggnaden ges ett ValmistumisPvm
Byggnaden ges ett MuokkausPvm som består av ändraren och datum (s.k. version)
Byggnaden ges ett tomt PäättymisPvm
Byggnaden (projektet) ges ett tomt RaukeamisPvm

Ändring av geometri:

Före

Efter

Image18

Image19

Byggnadens dimensioner ökas. Den unika identifieraren bevaras, men får ett nytt MuokkausPvm (version), övriga livscykelegenskaper behålls oförändrade. Egenskapsuppgifterna korrigeras, bl.a. volym, areal o.s.v.

Delning:

Före

Efter

Image20

Image21

I samband med styckningsförrättning delas byggnaden i två delar varvid ena halvan av byggnaden får en ny beständig unik identifierare. Den andra behåller den befintliga beständiga unika identifieraren med uppdaterade uppgifter.

Sammanslagning:

Före

Efter

Image22

Image23

Två byggnader slås samman, varvid den ena byggnaden får ett PäättymisPvm och den beständiga unika identifieraren passiviseras. Uppgifterna för den byggnad som blir kvar uppdateras, ges ett nytt MuokkausPvm (versionn), den beständiga unika identifieraren och livscykelegenskaperna bibehålls.

Ändring av egenskapsuppgifter:

Befintlig byggnad

Image24

Ändring av t.ex. byggnads användningsändamål (bostadshus – kontorsbyggnad)

Den beständiga unika identifieraren bibehålls
Får nytt MuokkausPvm (version)

Observera:

  • En beständig unik identifierare skapas alltid när en ny byggnad uppstår.
  • Den beständiga unika identifieraren ändras inte under sin livscykel i någon regelmässig transaktion.
  • När en byggnad tas bort passiveras den beständiga unika identifieraren.
  • VRK – PRT (beständig fastighetsbeteckning) är bl.a. en möjlig beständig identifieringsmekanism för beständiga unika identifierare för byggnader.