JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

Bilaga 1. Handboken Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

  • Version: 1.0
  • Publicerad: 26.10.2016
  • Giltighetstid: tills vidare

Innehåll

  1. 1 Inledning
  2. 2 Tillämpningsområde
  3. 3 Termer och förkortningar
  4. 4 Bestämmelser gällande ekonomisk planering
  5. 4.1 Budget och ekonomisk plan
  6. 4.2 Budgetens koppling till bokföringen och den ekonomiska statistiken
  7. 4.3 Upprättande av budget och ekonomiplan i en situation med förändring av kommunindelning
  8. 4.3.1 Budget och ekonomiplan för en kommun som upphör
  9. 4.3.2 Budget och ekonomiplan för en kommun som fortsätter sin verksamhet
  10. 4.3.3 Balansering av ekonomiplanen och beslut om specificerade åtgärder
  11. 5 Uppgifter och principer för ekonomisk planering
  12. 5.1 Uppgifter för ekonomisk planering
  13. 5.1.1 Uppställande av mål
  14. 5.1.2 Strategiska mål gällande kommunens eller verksamhetsområdets område, invånare och totalekonomi
  15. 5.1.2.1 Kundorienterade mål
  16. 5.1.2.2 Mål gällande produktion och ordnande av serviceverksamheten
  17. 5.1.2.3 Kravet på mätbara mål
  18. 5.1.3 Fördelning av resurser på uppgifter och investeringar
  19. 5.1.3.1 Fördelning av resurser i verksamhet med budgetfinansiering eller specifik finansiering
  20. 5.1.3.2 Sambandet mellan mål och resurser
  21. 5.1.3.3 Lagstadgade och frivilliga kommunala uppgifter
  22. 5.1.4 Finansiering av egentlig verksamhet och investeringar
  23. 5.2 Principerna för ekonomisk planering
  24. 5.2.1 Balanseringsprincipen
  25. 5.2.2 Brutto- och nettoprincipen
  26. 5.2.3 Prestations- och realiseringsprincipen
  27. 5.2.4 Fullständighetsprincipen
  28. 5.2.5 Rambudgetprincipen
  29. 6 Innehåll i och struktur för kommunens budget och ekonomiplan
  30. 6.1 Budgetuppställningens delar och struktur
  31. 6.2 Allmänna motiveringar i budgeten
  32. 6.2.1 Allmänna motiveringar för planer och utvecklingsprognoser
  33. 6.2.2 Presentation av kommunstrategi och serviceplaner i budget och ekonomiplan
  34. 6.2.3 Uppställning av mål för koncern, koncernledning och kommunens representanter i dottersammanslutningar
  35. 6.2.4 Målsättningar gällande dottersamfund i budgeten för en kommun eller en samkommun samt uppföljning
  36. 6.3 Driftsekonomidelen i kommunens budget
  37. 6.3.1 Uppgifter med budgetfinansiering och specifik finansiering i driftsekonomidelen
  38. 6.3.2 Driftsekonomidelen för budgetfinansierad uppgift
  39. 6.3.2.1 Serviceplan
  40. 6.3.2.2 Mål och nyckeltal för en budgetfinansierad uppgift
  41. 6.3.2.3 Driftsekonomins motiveringar
  42. 6.3.2.4 Anslag och beräknade inkomster för driftsekonomin
  43. 6.3.2.5 Budgetering av verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter enligt slag
  44. 6.3.2.6 Kalkylmässiga kostnader i en budgetfinansierad uppgift
  45. 6.3.2.7 Totala kostnader för en uppgift
  46. 6.3.2.8 Behandling av mervärdesskatt
  47. 6.3.3 Driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering
  48. 6.3.3.1 Organisationsmodeller för uppgifter med specifik finansiering
  49. 6.3.3.2 Driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering
  50. 6.3.3.3 Serviceplan för en uppgift med specifik finansiering
  51. 6.3.3.4 Mål på uppgiftsnivå
  52. 6.3.3.5 Motiveringarna till driftsekonomin för en uppgift med specifik finansiering
  53. 6.3.3.6 Resultatbudget för en uppgift med specifik finansiering
  54. 6.3.3.7 Gentemot fullmäktige bindande poster i en resultatbudget för en uppgift med specifik finansiering
  55. 6.3.3.8 Totala kostnader för en uppgift
  56. 6.3.3.9 Behandling av mervärdesskatt
  57. 6.4 Resultaträkningsdelen i kommunens budget
  58. 6.4.1 Uppställning av resultaträkningsdelen
  59. 6.4.2 Sammanställning av driftsekonomidelen till resultaträkningsdelen
  60. 6.4.2.1 Sammanställning av posterna verksamhetsinkomster, verksamhetsutgifter och tillverkning för eget bruk
  61. 6.4.2.2 Sammanställning av finansiella inkomster och -utgifter
  62. 6.4.2.3 Sammanställning av avskrivningar och nedskrivningar
  63. 6.4.2.4 Sammanställning av extraordinära poster
  64. 6.4.2.5 Sammanställning av bokslutsdispositioner och inkomstskatter
  65. 6.4.3 Poster som ska budgeteras i resultaträkningsdelen
  66. 6.4.3.1 Budgetering av skatteinkomster
  67. 6.4.3.2 Budgetering av statsandelar
  68. 6.4.3.3 Budgetering av finansiella inkomster och -utgifter
  69. 6.4.3.4 Budgetering av extraordinära poster
  70. 6.4.3.5 Budgetering av bokslutsdispositioner
  71. 6.4.4 Mål och nyckeltal i resultaträkningsdelen
  72. 6.4.5 Jämförande uppgifter i resultaträkningsdelen
  73. 6.5 Investeringsdelen i kommunens budget
  74. 6.5.1 Investeringsmål
  75. 6.5.2 Budgetering av investeringsutgifter
  76. 6.5.3 Budgetering av investeringsinkomster
  77. 6.6 Finansieringsdelen i kommunens budget
  78. 6.6.1 Uppställning av finansieringsdelen
  79. 6.6.1.1 Kassaflödet i verksamheten
  80. 6.6.1.2 Kassaflödet för investeringarnas del
  81. 6.6.1.3 Kassaflödet för finansieringens del
  82. 6.6.1.4 Inverkan på likviditeten
  83. 6.6.2 Mål och nyckeltal i finansieringsdelen
  84. 6.6.2.1 Mål för investeringarnas självfinansieringsgrad
  85. 6.6.2.2 Övriga mål
  86. 6.6.3 Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelen samt finansieringsdelen för en balansenhet med kommunens finansieringsdel
  87. 6.6.3.1 Sammanställning av resultaträkningsdelen
  88. 6.6.3.2 Sammanställning av investeringsdelen
  89. 6.6.3.3 Sammanställning av finansieringsandelen för en annan balansenhet
  90. 7 Budgetens och andra ekonomiska planers bindande verkan samt uppföljning av utfallet
  91. 7.1 Budgetens bindande verkan
  92. 7.1.1 En målsättnings bindande verkan
  93. 7.1.2 Bindningsnivån för poster uttryckta i penningbelopp
  94. 7.1.2.1 Anslags bindande verkan
  95. 7.1.2.2 Beräknade inkomsters bindande verkan
  96. 7.1.2.3 Sammandrag av anslag och beräknade inkomster
  97. 7.2 Ekonomiplanens bindande verkan
  98. 7.3 Driftsplaner, projektplaner och delbudgetar för uppgifter med specifik finansiering
  99. 7.4 Ändringar i budgeten
  100. 7.5 Tablå över budgetens utfall och uppföljning
  101. 8 Beredning och godkännande av kommunens budget och ekonomiplan
  102. 8.1 Planeringsramar
  103. 8.2 Budgetanvisningar
  104. 8.3 Enheternas förslag till budget och ekonomiplan
  105. 8.4 Centralförvaltningen sammanställer och balanserar
  106. 8.5 Godkännande av förslagen till budget och ekonomiplan
  107. 8.6 Godkännande av driftsplaner och separata budgetar
  108. 9 Budgetering för kommunalt affärsverk och behandling av det i kommunens budget
  109. 9.1 Beredning och godkännande av budget och ekonomiplan för ett affärsverk
  110. 9.2 Budgetens struktur och bindande poster i ett affärsverk
  111. 9.2.1 Bindande mål för ett affärsverk
  112. 9.2.2 Budgetmotiveringar
  113. 9.2.3 Utgifter och inkomster med bindande verkan i affärsverkets budget
  114. 9.2.3.1 Bindande poster i resultatbudgeten
  115. 9.2.3.2 Bindande poster i investeringsbudgeten
  116. 9.2.3.3 Bindande poster i finansieringsbudgeten
  117. 9.2.3.4 Budgetering av affärsverkets inkomster och utgifter enligt inkomst- och utgiftsslag
  118. 9.2.4 Ändringar i affärsverkets budget
  119. 9.2.5 Kravet på balansering av affärsverkets ekonomi
  120. 9.3 Ett affärsverks inverkan på kommunens ekonomi
  121. 9.3.1 Affärsverkens inverkan på kommunens resultat
  122. 9.3.2 Ett affärsverks inverkan på verksamhetens finansiering
  123. 10 Budgetering för annan balansenhet och behandlingen av den i kommunens budget
  124. 10.1 Beredning och godkännande av budget och ekonomiplan för annan balansenhet
  125. 10.2 Budgetstrukturen för en annan balansenhet
  126. 10.3 Bindande mål för en annan balansenhet
  127. 10.4 Budgetmotiveringar för en annan balansenhet
  128. 10.5 Utgifter och inkomster med bindande verkan i budget för annan balansenhet
  129. 10.5.1 Bindande poster i resultatbudgeten
  130. 10.5.2 Bindande poster i investeringsbudgeten
  131. 10.5.3 Bindande poster i finansieringsbudgeten
  132. 10.5.3.1 Finansieringsbudgeten för en bokföringsmässig balansenhet
  133. 10.5.3.2 Finansieringsbudgeten för en kalkylmässig balansenhet
  134. 10.6 Budgetering av en annan balansenhets inkomster och utgifter enligt inkomst- och utgiftsslag
  135. 10.7 Ändringar i budgeten för en annan balansenhet
  136. 10.8 Kravet på balansering av en annan balansenhets ekonomi
  137. 11 Ekonomiplanering i kommuners gemensamma verksamhet
  138. 11.1 Alternativa former för att organisera samarbetet
  139. 11.2 Budgetering och ekonomiplanering i värdkommunmodellen
  140. 11.2.1 Beställarens budget
  141. 11.2.2 Producentens budget
  142. 11.2.3 Finansiärens budget
  143. 11.2.4 Avtal och planer som styr upprättandet av budget och ekonomiplan
  144. 11.2.4.1 Samarbetsavtal
  145. 11.2.4.2 Serviceplan
  146. 11.2.4.3 Servicekontrakt
  147. 11.2.4.4 Produktionsavtal
  148. 11.2.4.5 Finansieringsavtal gällande investeringar
  149. 11.3 Budget och ekonomiplan för en samkommun
  150. 11.3.1 Bestämmelser gällande ekonomiplaneringen för en samkommun
  151. 11.3.2 Uppgifter för ekonomisk planering
  152. 11.3.2.1 Målformulering
  153. 11.3.2.2 Fördelning av resurser på uppgifter, investeringar och kapitalfinansieringens poster
  154. 11.3.2.3 Finansiering av verksamhet och investeringar
  155. 11.3.3 Principerna för ekonomisk planering
  156. 11.3.4 Budgetens och ekonomiplanens struktur och innehåll hos en samkommun
  157. 11.3.4.1 Budgetens element
  158. 11.3.4.2 Allmänna motiveringar
  159. 11.3.5 Driftsekonomidelen i samkommunens budget
  160. 11.3.6 Resultaträkningsdelen i samkommunens budget
  161. 11.3.6.1 Uppställning för resultaträkningsdelen
  162. 11.3.6.2 Sammanställning av driftsekonomidelen i samkommunens resultaträkningsdel
  163. 11.3.6.3 Poster som ska budgeteras i resultaträkningsdelen
  164. 11.3.6.4 Mål och nyckeltal i resultaträkningsdelen
  165. 11.3.6.5 Jämförelseuppgifter i resultaträkningsdelen
  166. 11.3.7 Investeringsdelen i budgeten för en samkommun
  167. 11.3.7.1 Investeringsmål
  168. 11.3.7.2 Budgetering av investeringsutgifter
  169. 11.3.7.3 Budgetering av investeringsinkomster
  170. 11.3.8 Finansieringsdelen i budgeten för en samkommun
  171. 11.3.8.1 Uppställning av finansieringsdelen
  172. 11.3.8.2 Mål och nyckeltal i finansieringsdelen
  173. 11.3.9 Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelen samt finansieringsdelen för en balansenhet i kommunens finansieringsdel
  174. 11.3.9.1 Sammanställning av resultaträkningsdelen
  175. 11.3.9.2 Sammanställning av investeringsdelen
  176. 11.3.9.3 Sammanställning av finansieringsandelen för annan balansenhet
  177. 11.3.10 Bindande verkan hos budgeten för en samkommun samt uppföljning av budgetutfallet
  178. 11.3.10.1 Sammandrag av anslag och beräknade inkomster
  179. 11.3.10.2 Ändringar i budgeten
  180. 11.3.10.3 Tablån över budgetens utfall
  181. 11.3.11 Beredning och godkännande av samkommunens budget och ekonomiplan
  182. 11.3.11.1 Planeringsramar
  183. 11.3.11.2 Budgetanvisningar
  184. 11.3.11.3 Budgetförslag och förslag till ekonomiplan på uppgiftsnivå
  185. 11.3.11.4 Sammanställning och balansering av budgeten
  186. 11.3.11.5 Godkännande av förslagen till budget och ekonomiplan
  187. 11.3.11.6 Godkännande av separata budgetar på uppgiftsnivå
  188. 11.4 Budget och ekonomiplan för en affärsverkssamkommun
  189. 11.4.1 Kommunallagens regelverk om affärsverkssamkommuner
  190. 11.4.2 Syftet med ekonomisk planering i en affärsverkssamkommun
  191. 11.4.2.1 Målformulering
  192. 11.4.2.2 Fördelning av resurser på uppgifter, investeringar och kapitalfinansiering
  193. 11.4.2.3 Finansiering av verksamhet och investeringar
  194. 11.4.3 Principer för ekonomiplanering och budgetens struktur
  195. 11.4.3.1 Budgetens element
  196. 11.4.3.2 Allmänna motiveringar i budgeten
  197. 11.4.3.3 Driftsekonomidelen i budgeten för en affärsverkssamkommun
  198. 11.4.4 Resultaträkningsdelen för en affärsverkssamkommun
  199. 11.4.4.1 Uppställning av resultaträkningsdelen
  200. 11.4.4.2 Beskrivning av affärsplanen
  201. 11.4.4.3 Uppgiftsspecifika mål
  202. 11.4.4.4 Motiveringar till resultaträkningsdelen
  203. 11.4.4.5 Resultatbudgeten för en affärsverkssamkommun
  204. 11.4.4.6 Totala kostnader för en uppgift
  205. 11.4.4.7 Behandling av moms
  206. 11.4.4.8 Jämförelseuppgifter i resultaträkningsdelen
  207. 11.4.5 Investeringsdelen hos en affärsverkssamkommun
  208. 11.4.5.1 Investeringsmål
  209. 11.4.5.2 Budgetering av kostnadskalkyler och investeringsutgifter
  210. 11.4.5.3 Budgetering av investeringsinkomster
  211. 11.4.6 Finansieringsdelen för en affärsverkssamkommun
  212. 11.4.6.1 Uppställning av finansieringsdelen
  213. 11.4.6.2 Kassaflödet i verksamheten
  214. 11.4.6.3 Kassaflödet för investeringarnas del
  215. 11.4.6.4 Kassaflödet för finansieringens del
  216. 11.4.6.5 Inverkan på likviditeten
  217. 11.4.6.6 Mål och nyckeltal i finansieringsdelen
  218. 11.4.6.7 Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelen med finansieringsdelen
  219. 11.4.7 Budgetens bindande verkan, budgetuppföljning och budgetändringar hos en affärsverkssamkommun
  220. 11.4.7.1 Grunderna för bindande verkan
  221. 11.4.7.2 Sammandrag av anslag och beräknade inkomster
  222. 11.4.7.3 Tablån över budgetens utfall
  223. 11.4.7.4 Ändringar i budgeten
  224. 11.4.8 Beredning och godkännande av budget och ekonomiplan
  225. 11.4.8.1 Planeringsramar
  226. 11.4.8.2 Upprättande av budgetförslag och förslag till ekonomiplan
  227. 11.4.8.3 Godkännande av förslagen till budget och ekonomiplan

    1 Inledning

Denna handbok styr upprättandet av budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner så att finansministeriets behov av uppgifter och jämförelsen av budgetuppfyllelse kan produceras enhetligt. Budgetens och ekonomiplanens struktur ska följa de anvisningar som ges i JHS-budgetrekommendationen (bindande del).

Budgeten och ekonomiplanen för en kommun och en samkommun bör vara tydlig och kompakt, och den bör ge användaren (beslutsfattare, kommuninvånare) tillräckliga uppgifter. Utgångspunkten ska vara en kommunstrategi eller långsiktiga mål som fastställts av samkommunfullmäktige eller samkommunsstämman och som målen i motiveringarna kopplas till.

Genom JHS-rekommendationen eller definitionen av en gemensam struktur främjas den skyldighet som den nya kommunallagen (109 § i kommunallagen) ställer på kommunerna att publicera uppgifter om budget och ekonomisk planering i det allmänna informationsnätet samt säkerställs att uppgifterna publiceras i ett enhetligt format för vidare utnyttjande av informationen. Ett enhetligt sätt att presentera informationen krävs särskilt i anslutning till kommunekonomiprogrammets kunskapsbas och utveckling.

Den offentliga ekonomin styrs tydligare än tidigare som en helhet från och med 2015 när planen för de offentliga finanserna togs i bruk. Planen för de offentliga finanserna är regeringens beslutsdokument som täcker hela den offentliga ekonomin och innehåller delar som gäller statsfinanserna, kommunal ekonomi, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. När planen för de offentliga finanserna i fortsättningen har som mål att säkerställa hållbarheten för hela den offentliga sektorn kan inte regeringen längre till exempel balansera statens finanser på den kommunala ekonomins bekostnad.

Parallellt med planen för de offentliga finanserna bereds också ett kommunekonomiprogram. Utöver balansmål och åtgärder för den kommunala ekonomin utvärderar kommunekonomiprogrammet situationen för den kommunala ekonomin, utvecklingsprognosen och kommunernas möjligheter att klara av att ordna grundläggande service med åtgärder enligt finansieringsramen för kommunal ekonomi. Kommunernas utvecklingsprognos presenteras i kommunekonomiprogrammet med begrepp enligt kommunernas bokföring.

Kommunekonomiprogrammet kan laddas ner från Kommunförbundets webbplats www.kunnat.net/kuntatalous. Uppgifter om bland annat prognoser över förändringar av lönenivå och socialförsäkringsavgifter under budgetåret finns till exempel under punkterna Kommunalekonomisk statistik och Index.

Bestämmelser om uppgörandet av, strukturen för och innehållet i budget och ekonomiplan för kommun och samkommun samt om godkännande, ändring och bindande verkan finns i 110 § i kommunallagen. Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år (110.1 § i Kommunallagen). Kopplingen mellan budget och bokföring i den kommunala ekonomin är fast och deras påverkan på varandra går i båda riktningarna. Bokföringen ska ordnas så att man med dess hjälp i kan följa hur budgeten uppfylls i den tablå över budgetutfallet som upprättas i bokslutet (113 § i kommunallagen). Å andra sidan följs bokföringens prestationsprincip vid bokföring av anslag och beräknade inkomster. Bokföringspraxis styr därigenom registreringen av utgift och inkomst i budgeten och i tablån över budgetutfall.

Sammanfattningsvis konstateras de viktigaste ändringarna i budgetens innehåll som förnyelsen av kommunallagen medfört:

  • I budgeten ska kommunkoncernens synvinkel samt ansvar och skyldigheter beaktas noggrannare än tidigare.
  • Budgeten ska genomföra kommunstrategin, det vill säga budgetmålen ska härledas ur kommunstrategin.
  • Skyldigheten att täcka underskott gäller även samkommuner.
  • Det separata åtgärdsprogrammet för att täcka underskott har tagits bort så att åtgärderna för att uppnå balans presenteras i budgeten.

I kommunallagens ekonomibestämmelser ingår principen om en enhetlig struktur för planering av kalkyler och uppföljning. Strukturen och informationsinnehållet i resultaträkningen och finansieringsanalysen överensstämmer i huvudsak med budgeten och bokslutet. I kalkylerna finns egentliga skillnader bara när det gäller hanteringen av interna poster samt kommunala affärsverk och andra balansenheter.

Syftet med bestämmelserna om budget och ekonomisk plan i kommunallagen är att säkerställa att kommunens uppgifter och ekonomi står på en hållbar grund och är i balans. Utgångspunkten för planering av ekonomin är de långsiktiga mål som satts för kommunens verksamhet i strategin, ekonomiska utvecklingsprognoser, uppskattad befolknings- och näringsutveckling samt förändringar i verksamhetsmiljön. I den ekonomiska planen och budgeten presenteras de verksamhetsmål och ekonomiska mål som krävs för att uppnå målen samt de anslag detta kräver.

Budgeten bör upprättas så att den styr och uppmuntrar kommunen till ett resultatinriktat arbetssätt. När det gäller mål gällande resultatförmåga ska det beaktas att de mätare som följer detta är sådana som målets objekt kan själv påverka med sin egen verksamhet, och att miljöfaktorer i betydande grad kan påverka hur olika objekt presterar. Resultförmåga definieras i de av kommunsektorn gemensamt godkända begreppen som bestående av följande delfaktorer: ekonomisk produktivitet och effektivitet, servicekvalitet och ändamålsenlighet samt arbetslivets kvalitet.

    2 Tillämpningsområde

Rekommendationen riktar sig till kommuner och samkommuner inklusive deras affärsverk och balansenheter. I denna rekommendation beaktas också kommunkoncernens synvinkel.

Målgrupper för att tillämpa uppgifterna är kommuner och samkommuner samt sådana tjänsteleverantörer till målgruppernas ekonomiförvaltning som svarar för kommunernas och samkommunernas lagstadgade ekonomiska rapportering samt annan extern ekonomisk rapportering.

Rekommendationens obligatoriska del består av informationsbehovet för finansministeriets kommunekonomiprogram samt kalkyler enligt bokslutsscheman inklusive jämförelse av budgetuppfyllelse.

Handboken som utgör bilaga till rekommendationen styr upprättandet av de obligatoriska uppgifterna i rätt format. Målgrupperna kan tillämpa dessa anvisningar bland annat i enlighet med sina egna informationssystem och organisering.

    3 Termer och förkortningar

budgetfinansiering

fi budjettirahoitus

finansiering av kommunens uppgifter genom anslag beviljade av fullmäktige

Vid budgetfinansiering är medlen i första hand skattefinansierade det vill säga kommunens skatteinkomster och statsandelar samt annan sådan allmän finansiering som inte genom bestämmelser eller avtal har riktats för finansiering av viss uppgift.

JHS-rekommendation

fi JHS-suositus

en rekommendation för den offentliga förvaltningen med målet att främja elektronisk ärendehantering samt gemensam användning av register i den offentliga förvaltningen

JHS är ett enhetligt förfaringssätt, en definition eller anvisning som är avsedd för användning i den offentliga förvaltningen (Lag om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, 634/2011, 5 §).

bokföringsnämndens kommunsektion

fi kirjanpitolautakunnan kuntajaosto

part som ger kommuner och samkommuner anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och 113–116 § i kommunallagen (kommunallagen 112 §)

Bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av de ovan nämnda paragraferna i bokföringslagen och kommunallagen samt om tolkningen av de allmänna principerna om bokföring ingår i källor för god bokföringssed för kommunens bokföring och bokslut som förutsätts i 1 kap. 3 § i bokföringslagen. Kommunen ska följa kommunsektionens anvisningar. (RP 268/2014)

specifik finansiering

fi kohderahoitus

finansiering av en uppgift huvudsakligen genom inkomstfinansiering som består av de försäljnings- och avgiftsintäkter som erhållits som vederlag för överlåtna tjänster och andra tillgångar eller som bistånd, stöd eller ersättningar för kostnader som åsamkats av de bestämda uppgifter som utförts.

Överlåtelse av tjänster kan vara marknadsbaserat, lagstadgat eller avtalsbaserat. Verksamheten och budgeteringen i en samkommun baseras som utgångspunkt på specifik finansiering.

kommunkoncern

fi kuntakonserni

med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen (modersammanslutning) och ett eller flera juridiskt självständiga sammanslutningar i vilket kommunen ensam eller tillsammans med andra sammanslutningar som hör till kommunkoncernen har bestämmande inflytande i ett eller flera sammanslutningar

En kommun bildar tillsammans med sina dottersammanslutning en kommunkoncern. (6 § i kommunallagen)

kommunstrategi

fi kuntastrategia

en strategi där fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi och som kommunen leds efter (37 och 38 § i kommunallagen )

kommunekonomiprogram

fi kuntatalousohjelma

ett program som fördjupar utvärderingen av kommunalekonomin vid beredningen av budgetpropositionen

Kommunekonomiprogrammet som utarbetas i anslutning till budgetpropositionen utvärderar kommunala ekonomi, utvecklingsprognos och kommunernas möjligheter att klara av att ordna grundläggande service med åtgärder enligt finansieringsramen för kommunal ekonomi. (http://vm.fi/kuntatalousohjelma)

kostnadseffektivitet

fi kustannusvaikuttavuus

effekterna i förhållande till kostnaderna

Till exempel när övriga faktorer är oförändrade försämrar en höjning av lönenivån kostnadseffektiviteten eftersom priset för insatserna ökar trots att mängden insatser är oförändrat. På samma sätt kan den tekniska utvecklingen öka produktiviteten vilket ökar kostnadseffektiviteten. Om å andra sidan den nya tekniken är dyr ökar inte utnyttjandet av den kostnadseffektiviteten i proportion eftersom den dyra tekniken ökar insatsernas pris. (Kommunförbundet: Tuottavuus osana tuloksellisuutta, 2008)

kvalitet

fi laatu

1) egenskaper för eller önskvärdhet för det granskade objektet

Bland annat kan kvalitet för insatser, produktionsprocess, resultat eller utbud granskas. I kvalitet ingår också begreppen resultatförmåga och serviceförmåga. Egenskaperna kan i allmänhet definieras objektivt, i önskvärdhet ingår kundens subjektiva upplevelse (FM: Mittaamisen käsikirja, 2014).

2) hur smidiga servicesituationer och -processer samt intressegruppssamarbetet är och hur väl det utgår från kommuninvånarna (Kommunförbundet: Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus, 2015)

serviceförmåga

fi palvelukyky

beskriver uppfyllandet av de krav som ställts på kundservicens funktion och kvalitet

Begreppet gäller speciellt servicens kvalitet ur kundens synvinkel (FM: Mittaamisen käsikirja, 2014).

insats

fi panos

den arbetsmängd, ekonomiska resurs eller annat motsvarande som behövs för att producera en prestation eller process

Förändringen av insats beskrivs av insatsindex. (Sivistyssanakirja)

lönsamhet

fi taloudellisuus

förhållandet mellan resultat och insatser när insatserna anges i pengar

Lönsamhet kan uttryckas som bland annat enhetskostnader för resultaten (Kommunförbundet: Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus, 2015).

effektivitet

fi tehokkuus

effekt i förhållande till insatser (kostnadseffektivitet)

Effektivitet används också för att beskriva produktivitetsnivån för en granskad enhet i förhållande till den mest effektiva enheten (effektivitetsfronttänkande) FM: Mittaamisen käsikirja, 2014).

resultatförmåga

fi tuloksellisuus

ett övergripande begrepp som visar på uppnåendet av helhetsmål, inkluderande också produktivitet och ändamålsenlighet samt insatsernas, produktionsprocessernas och resultatens kvalitet (inkl. arbetslivets kvalitet). (FM: Mittaamisen käsikirja, 2014)

resultat

fi tuotos

slutresultatet av en process, funktion eller uppgift

Resultatförändring beskrivs med resultatindex. (JHS 152 Processbeskrivningar)

produktivitet

fi tuottavuus

förhållandet mellan resultat och insatser

Vid granskning av kommunernas produktivitet betonas produktiviteten i serviceproduktionen som syftar till positiva effekter för kunder och kommuninvånare (Kommunförbundet: Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus, 2015).

effekt

fi vaikuttavuus

den förändring en service uppnår i det uppsatta målet

Till exempel vårdens effekt på patientens hälsotillstånd (FM: Mittaamisen käsikirja, 2014).

resurser

fi voimavarat

allmänt resurser, styrkor, förmågor, möjligheter och verksamhetsförutsättningar

Resurser utgörs av till exempel lokaler, tjänster, anslag, personal, information och olika slags kompetenser.

styrning och rätt inriktning av resurser

fi voimavarojen hallinta ja oikea kohdistaminen

styrning av kommunens verksamhet så att effekten, kvaliteten och ekonomin samt produktiviteten uppnås på bästa möjliga sätt (Kommunförbundet: Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus, 2015)

    4 Bestämmelser gällande ekonomisk planering

      4.1 Budget och ekonomisk plan

Bestämmelserna gällande ekonomin för kommuner och samkommuner har samlats i 110–120 § i kommunallagen (410/2015). I denna handbok avses med kommun också samkommun on inget annat anges.

Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige fattar beslut om kommunstrategin, budgeten och ekonomiplanen, principerna för ägarstyrningen, grunderna för skötseln av tillgångarna och placeringsverksamheten, ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld samt grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Fullmäktige fattar också beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som sätts upp för affärsverk (14 § i kommunallagen).

Fullmäktige godkänner förvaltningsstadgan där nödvändiga bestämmelser ges om bland annat skötseln av kommunens ekonomi (90 § i kommunallagen). Bestämmelser om uppgörandet av, strukturen för och innehållet i budget och ekonomiplan samt om godkännande, ändring och bindande verkan finns i 110 § i kommunallagen. Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande året med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år.

För utarbetandet av budgeten svarar kommunstyrelsen samt varje ansvarigt organ inom sitt verksamhetsområde. I ett kommunalt affärsverk ansvarar direktionen för utarbetandet (39 och 67 i kommunallagen).

I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet. Budgeten och ekonomiplanen ska upprättas så att de genomför kommunstrategin och så att förutsättningarna för att sköta kommunens uppgifter säkerställs. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.

Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens eller samkommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden (110.3 § i kommunallagen).

Till exempel: Bokslutet för 2016 visar underskott. Bokslutet godkänns 2017, så underskottet måste täckas senast 2021 (fjärde året från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes, det vill säga från ingången av 2018). Ekonomiplanen täcker i det fallet högst fyra år, det vill säga 2018–2021 så att planåret 2018 är ekonomiplanens första år. I ekonomiplanen har det beslutats om specificerade åtgärder för att täcka underskottet.

Budgeten och ekonomiplanen för en kommun eller samkommun består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. I budgeten och ekonomiplanen för ett kommunalt affärsverk ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel (110 och 120 § i kommunallagen).

Budgeten ska iakttas i en kommuns eller samkommuns verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen binder organ och personal och utgör samtidigt verktyg för styrning och tillsyn av dem. Förändringar i budgeten beslutas av fullmäktige i kommuner och fullmäktige eller bolagsstämma i samkommun. Förändringar i budgeten för ett kommunalt affärsverk beslutas av direktionen.

I denna handbok avses i fortsättningen med kommun också samkommun on inget annat anges.

      4.2 Budgetens koppling till bokföringen och den ekonomiska statistiken

Kopplingen mellan budget och bokföring i den kommunala ekonomin är fast och deras påverkan på varandra går i båda riktningarna. Bokföringen ska ordnas så att man med dess hjälp kan följa hur budgeten uppfylls i den tablå över budgetutfallet som upprättas i bokslutet (113 § i kommunallagen). Å andra sidan följs bokföringens prestationsprincip vid bokföring av anslag och beräknade inkomster. Bokföringspraxis styr därigenom registreringen av utgifter och inkomster i budgeten och i tablån över budgetutfall.

I budgeten används begreppen utgift eller inkomst för alla ekonomiska transaktioner. I budgeten används utgift som ett allmänt begrepp som utöver innebörden för budgetåret periodiserade verksamhetsutgifter också avser annan användning av medel som bland annat investeringsutgift, amortering, utlåning samt höjning av grundkapital. Inkomster som är periodiserade till budgetåret är till exempel skatteinkomster, statsandelar, avgifts-, försäljnings- och andra verksamhetsinkomster, ränteinkomster samt inlåning.

På finansministeriets uppdrag samlas budgetuppgifter in från kommuner och samkommuner för informationsbehoven i kommunekonomiprogrammet. Uppgifterna samlas in som en extern budget det vill säga interna poster elimineras. Ett affärsverks inverkan på kommunens/samkommunens ekonomi anges med kalkyler där affärsverket läggs samman med kommunens/samkommunens resultaträkningsdel och finansieringsdel på motsvarande sätt som i kommunens/samkommunens bokslut.

I rekommendationens bindande del beskrivs vilka budget- och ekonomiplansuppgifter som samlas in på finansministeriets uppdrag, och vilken struktur datainsamlingen har.

      4.3 Upprättande av budget och ekonomiplan i en situation med förändring av kommunindelning

        4.3.1 Budget och ekonomiplan för en kommun som upphör

Kommunallagen ålägger inte en kommun att upprätta budget och ekonomiplan för längre tid än kommunens existens. I en situation där fullmäktige har beslutat om kommunsammanslagning upprättas budget och ekonomiplan och eventuella specificerade åtgärder för att täcka underskott fram till dess att kommunsammanslagningen genomförs. Utredning av eller förberedelser för kommunsammanslagning räcker inte för att befria från upprättandet av budget och ekonomiplan för minst tre år.

        4.3.2 Budget och ekonomiplan för en kommun som fortsätter sin verksamhet

Om det i förändringen av kommunindelning är frågan om sammanslagning av kommuner, utses för den nya kommunen en sammanslagningsstyrelse oberoende av om kommunernas sammanslagning genomförs genom att en ny kommun bildas eller om kommunerna slås samman med en redan befintlig kommun. Sammanslagningsstyrelsen svarar för att sammanslagningsavtalet verkställs och förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet och förvaltning inklusive upprättandet av budget och ekonomiplan för det första finansåret. Planerna godkänns av den nya fullmäktige (10 § i kommunstrukturlagen).

        4.3.3 Balansering av ekonomiplanen och beslut om specificerade åtgärder

Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin och täckning av underskott tillämpas i en situation med kommunsammanslagning. Den kommun som upphör ska inte göra ändringar i det egna kapitalet som föregår kommunsammanslagningen. För täckning av underskott ska principerna i 110 § i kommunallagen och dess motiveringar följas för ge en korrekt och tillräcklig bild av kommunens ekonomiska situation i såväl boksluten som föregår kommunsammanslagningen som i ingångsbalansen i den kommun som fortsätter sin verksamhet.

Den nya kommunens ekonomiska plan ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Balanseringsåtgärder som sträcker sig över flera år granskas och godkänns årligen i samband med att budgeten och ekonomiplanen godkänns. De åtgärder som tas in i budgeten och ekonomiplanen ska vara specificerade, angivna med belopp och tidsbestämda.

    5 Uppgifter och principer för ekonomisk planering

      5.1 Uppgifter för ekonomisk planering

I kommunens ekonomiska planering är det en stark koppling mellan verksamhet och ekonomi. I budgeten och ekonomiplanen ska tillräckliga resurser anvisas för att uppnå uppställda mål samt visa hur verksamheten och investeringarna finansieras. Planerna ska säkerställa skötseln av kommunens uppgifter. Å andra sidan ska planerna vara realistiska så att balansen i kommunens ekonomi kan bibehållas eller uppnås under planperioden. Vid upprättandet av budgeten ska kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas.

Utgångspunkten vid planeringen av ekonomin är de långsiktiga mål som satts för kommunens verksamhet i strategin, ekonomiska utvecklingsprognoser, uppskattad befolknings- och näringsutveckling samt förändringar i verksamhetsmiljön. I budgeten och ekonomiplanen ska hela kommunkoncernen beaktas så att dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi kopplas tätt till kommunens strategi med hjälp av målen. I budgeten och ekonomiplanen godkänns mål för verksamheten och ekonomin i såväl kommunen som kommunkoncernen.

Budgeten och ekonomiplanen har tre huvuduppgifter i kommunen. För det första sätts målen upp gällande serviceverksamhet och investeringsprojekt; även omfattningen av serviceverksamhets- och investeringshelheten ska beskrivas. För det andra budgeteras uppskattningar av utgifter och inkomster gällande olika uppgifter och projekt i budgeten och ekonomiplanen. Budgetårets kalkyler är bindande anslag och beräknade inkomster. För det tredje visar budgeten och ekonomiplanen hur den egentliga verksamheten och investeringarna finansieras.

Budgetens och ekonomiplanens struktur tjänar de tre nämnda uppgifterna: uppsättandet av mål gällande serviceverksamhet och investeringsprojekt samt budgetering av de utgifter och inkomster de förutsätter görs i driftsekonomi- och investeringsdelarna. Kapitalfinansiering för verksamhet och investeringar och sammanhängande ersättningar visas i resultaträkningsdelen och finansieringsanalysdelen.

        5.1.1 Uppställande av mål

Kommunallagen förutsätter att kommunens verksamhet är resultatinriktad och planerad. Fullmäktige och kommunens övriga organ ska i budgeten och ekonomiplanen samt de driftsplaner och separata budgetar som bygger på dessa godkänna målen för verksamheten och ekonomin. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin för såväl kommunen som kommunkoncernen så att budgeten och ekonomiplanen genomför kommunstrategin och att förutsättningarna för att sköta kommunens uppgifter säkerställs med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I sådana fall är syftet att som en egen helhet presentera för kommunkoncernen viktiga kommande händelser, förpliktelser och skulder, som:

  • olika slags koncernarrangemang och ändringar i koncernstrukturen
  • införskaffande av bestämmanderätt i bolag utanför koncernen
  • betydande förändringar i nämnda sammanslutningars affärsverksamhet och verksamhetsområde
  • betydande investeringar eller lån av dottersammanslutning
  • säkerheter som lämnas till dottersammanslutning eller ansvar för säkerheter som eventuellt förverkligas
  • betydande leasing- eller liknande ansvar som sammanhänger med till exempel investeringar.

Speciellt de ekonomiska konsekvenserna av ovannämnda förhållanden ska visas i budgeten och ekonomiplanen. Avsikten är dock inte att upprätta en koncernbudget. I stället kan de viktigaste dottersammanslutningarnas budgetar utgöra bilagor till kommunens budget.

Enligt 129 § i kommunallagen får inte lån, borgen eller annan säkerhet som beviljats av kommunen äventyra kommunens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Kommunen får inte bevilja lån, borgen eller annan säkerhet om de är förenade med en betydande ekonomisk risk. Kommunens intressen ska tillgodoses med tillräckliga motsäkerheter.

Strävan ska vara att sätta målen så att de täcker grunduppgifterna inom området och kan genomföras med de resurser som tilldelats dem. Anslag eller att hålla sig inom detta eller uppfyllandet av lagstadgade uppgifter är inte i sig mål som avses i kommunallagen.

Målen i kommunstrategin, de program som genomför den, verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten ska forma en enhetlig och logisk helhet som ska behandlas tillsammans med kommunens resultatenheter och dotterbolag. Strategisk ledning av kommunkoncernen konkretiseras i de tydliga målsättningar och åtgärder som specificeras i kommunstrategin, genomförandeprogrammen, budgeten och ekonomiplanen samt i uppföljningen av dem och utvärderingen av deras resultat. 1

Bestämmelser om att kommunstrategin ska beaktas vid upprättandet av budget och ekonomiplan finns i 110 § i kommunallagen. Kommunstrategin ses över åtminstone en gång under fullmäktiges mandattid (37 § i kommunallagen).

I kommunstrategin ska hänsyn tas till

  1. främjandet av kommuninvånarnas välfärd
  2. ordnandet och produktionen av tjänster
  3. de mål för tjänsterna som sätts upp i lagar som gäller kommunernas uppgifter
  4. ägarpolitiken
  5. personalpolitiken
  6. kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka
  7. utvecklandet av livsmiljöns och områdets livskraft.

Identifiering och utvärdering av de händelser som påverkar uppnåendet av de uppställda målen ska utgöra en del målformuleringen. För att uppnå målen specificeras genomförande åtgärder vars resultat styrelsen samt nämnder och direktioner ska följa och utvärdera tillräckligt ofta och baserat på tillförlitliga uppgifter.

De mål som ställs för kommunens verksamhet bör vara konkreta och beskriva kommunens förmåga att åstadkomma samt de positiva effekterna på kommuninvånarnas välfärd och kommunens livskraft. Med välfärdsnytta avses de positiva effekterna på kommuninvånarnas välfärd som uppnåtts genom kommunens åtgärder. Till målen hör också indikatorer som beskriver kommunens ekonomiska ställning, investeringar, över-/underskott, skuldsättning, skattesatsnivån och finansieringens tillräcklighet. Specificeringen av mål och de åtgärder som krävs för att uppnå dem ska vara en interaktiv process där personalens sakkunskap utnyttjas.

Målen kan klassificeras på olika sätt. I denna handbok tillämpas en klassificering som baseras på verksamhetens objekt och beslutsnivån (strategisk/operativ det vill säga vem som beslutar om målet).

        5.1.2 Strategiska mål gällande kommunens eller verksamhetsområdets område, invånare och totalekonomi

Målen gällande kommunens ställning och regional utveckling är ofta visionära målbilder: kommunen ses till exempel som ett centrum i landskapet eller riket inom en viss näring eller utbildning.

Målen gällande befolkningseffekter utgörs av servicemål som upprätthåller eller förbättrar kommuninvånarnas välfärdsnivå samt mål som siktar på att undanröja hälso-, social- eller utbildningsrelaterade problem.

Totalekonomiska mål kan grupperas i mål gällande inkomstfinansieringens tillräcklighet, solvens och likviditet. Dessa mål är starkt kopplade till kommunens ekonomiska stabilitet och balans. De viktigaste mätarna för kommunens ekonomi som helhet är kommunens skuldsättning (lånebestånd, soliditet), nettoinvesteringar, över-/underskott i balansräkningen och kommunens inkomstskattesats.

Målen gällande kommunens och verksamhetsområdets område och ställning samt målen gällande befolkningseffekter samt målen gällande totalekonomi är som regel strategiska mål som det fattas beslut om på fullmäktige- och nämndnivån.

          5.1.2.1 Kundorienterade mål

Kundorienterade mål kan höra samman med ordnande eller produktion av service och de kan vara mål på strategisk eller operativ nivå. Dessa har det gemensamt att målet är något som ses ur kundens synvinkel. Servicens pris, totalkostnader, resultat, kvalitet, tillgänglighet och serviceförmåga är exempel på förhållanden som är synliga för servicens slutanvändare, det vill säga kunderna.

Med tjänstens resultat avses eftersträvade förändringar som uppnås hos kunderna med den producerade tjänsten. Serviceförmåga avser förmåga att betjäna kunden så att kunden är nöjd. Detta kan avspeglas som förväntningar på allmän servicenivå, tillgänglighet, kvalitet eller andra delfaktorer i serviceprocessen. Med kvalitet kan man avse vilken som helst delfaktor i anslutning till servicen, från insats till resultat. De kvalitetsdelfaktorer som kunden ser sammanhänger med serviceprocessen, tillgängligheten och resultatet.

Strategiska resultatmål beslutas av förtroendeorgan som fullmäktige och nämnder. Operativa resultatmål beslutas i allmänhet av verksamhetsområdets förtroendeorgan, såsom en nämnd.

          5.1.2.2 Mål gällande produktion och ordnande av serviceverksamheten

Serviceverksamhetens produktionsmål kan vara strategiska eller operativa när det gäller beslutsnivån och de sammanhänger med serviceprodukternas och prestationernas antal och kvalitet samt serviceproduktionens produktivitet. I produktivitetsmålet förenas målen för ekonomi och verksamhet i serviceverksamheten. Det anslag som budgeteras för en serviceproducent kan bindas till de prestationer som enheten producerar varvid den enhetskostnad som uppstår ger information om producentens ekonomiska effektivitet. Specifikationen av prestationer ska baseras på produktifiering. Ur de totalekonomiska balansmålen kan man härleda ett produktivitetsmål för serviceproduktionen på vars grund den prestationsmängd och enhetskostnad som eftersträvas kan specificeras.

I målen för serviceproduktionen som produktivitetsmål gällande produktionen ska ovan nämnda kundsynvinkel och kvalitet beaktas. Ekonomiska produktivitetsmål ska inte vara i konflikt med kundsynvinkeln eller kvalitetsmålen.

Med totaleffektivitet för kommunens verksamhet avses säkerställande av kommuninvånarnas välfärd och områdets livskraft på ett effektivt, kvalitativt och ekonomiskt sätt så att verksamheten är långsiktigt hållbar. En effektiv verksamhet förutsätter ett arbetssätt där de mål som satts upp för kommunens verksamheter och serviceprocesser samt de ekonomiska målen genomför de mål som satts upp i kommunstrategin. Med utvärdering av effektivitet avses utvärdering av hur såväl effektivitet som mål har uppnåtts i ledningen av kommunen och beslutsfattandet i organen.

Beslut om strategiska produktionsmål fattas av fullmäktige, nämnd eller direktionen i affärsverk. Beslut om operativa produktionsmål fattas som regel av uppgiftsområdets verksamhetsområdesledning.

          5.1.2.3 Kravet på mätbara mål

De mål som ställs upp i budgetar och ekonomiplaner ska vara tydliga så att de kan mätas med så entydiga och konkreta mätare och metoder som möjligt. Mätarna kan vara kvantitativa eller kvalitativa. En kvantitativ mätare baserad på statistik är ofta entydig men mera inskränkt än en kvalitativ bedömning. Ett helhetsmål på högre nivå kan förankras på verksamhetsenheternas nivå och ställa målen på lägre nivå så att de genomför helhetsmålet.

De mätbara målen sätts i budgeten på olika delområden enligt kommunstrategin och så att de täcker såväl långt som kort tidsperspektiv. De mål som sätts upp riktas på väsentliga funktioner och styr till att utveckla arbetssätt och därigenom verksamhetens effektivitet. Med målen som grund identifieras de händelser som påverkar uppnåendet av målen. Identifierade möjligheter och styrkor utnyttjas systematiskt. Risker som äventyrar uppnåendet av målen analyseras och för de risker som bedöms som betydliga definieras de åtgärder som krävs för att uppnå målen.

Särskilt viktigt är att också bedöma om målen styr kommunens verksamhet, det vill säga om de har satts rätt. Med bedömning av effektivitet avses alltså mätning och bedömning av såväl utvecklingen av effektiviteten som helhet som uppnåendet av målen med de medel som står till buds. Verksamheten ska genomföra principen om ständiga förbättringar så att resultaten från utvärderingen utnyttjas för att förbättra effektiviteten.

Vid formulering av mål och mätning av dem ska verksamhetsmiljön beaktas och de förändringar som sker i den som kan innebära utmaningar för att uppnå målen. Ett mål som är väl formulerat tar hänsyn till utmaningarna i verksamhetsmiljön.

Investerings- och totalekonomiska mål kan sättas som belopp. För dessa mål kan också målets planerade realiseringstidpunkt bestämmas.

Ett strategiskt mål gällande kommunens ställning och område kan beskrivas till exempel med sådana kvantitativt mätbara variabler som antalet företag inom ifrågavarande bransch i kommunen eller marknadsandelen för de företag som verkar inom kommunens område.

Mål gällande befolkningseffekter, som höjning av utbildningsnivån eller förhindrande av utslagning, kan i allmänhet mätas med antingen kvalitativa eller kvantitativa variabler.

Kvantitativ mätning av kundorienterade mål är möjlig i de fall värdet på den variabel som beskriver målet kan verifieras objektivt. Effektivitetsförändringar kan grundas på till exempel mätning av kundens funktionsförmåga eller på indikatorer som mäter förändringar i till exempel välfärd eller lärande. Väntetider och längden på vårdköer ger information om serviceförmåga. Kundnöjdhet mäter serviceprocessens kvalitet, serviceförmåga samt effektivitet ur kundens synvinkel, i förhållande till kundens förväntningar.

I serviceproduktionen mäts produktionsprocessens delfaktorer det vill säga insatser och resultat samt deras kostnader och resultat. Mätningen kan göras i antal eller penningbelopp eller genom nyckeltal som beräknas av dem. Mätare är produktionsfaktor-, kapacitets-, prestations- eller produktmängder. Nyckeltal är prestations- eller produktspecifika enhetskostnader samt nyckeltal som beskriver produktivitet och lönsamhet. I utvecklingen av enhetskostnader över långa tidsserier bör de förändringar som sker i penningvärdet och löneutvecklingen beaktas. Ur produktivitetens synvinkel är det motiverat att följa utvecklingen av den reella enhetskostnaden.

Vid bedömning av produktiviteten och effektiviteten i serviceverksamhet kan resultatet också jämföras med arbetsinsatsen. Jämförelse av kvalitetsstandardiserade produkter och prestationer med de personarbetsår som produktionen binder mäter arbetets produktivitet. Ersättning av kostnader med personarbetsår undanröjer vissa problem med att mäta insatser, men ändrar mätarens karaktär. Mätaren beskriver då ett annat förhållande.

De målvärden som sätts upp för mätbara mål kan baseras på värden hos väl presterande jämförelsekommuner. Vid jämförelser med andra kommuner bör man dock observera skillnaderna mellan kommunerna. Ett tillförlitligt jämförelsevärde fås när det egna målet speglas mot medelvärdet för en grupp likartade jämförelsekommuner. Målet kan också sättas så att den egna utvecklingen jämförs över tid, varvid målet mäts som förändring i förhållande till föregående år.

Även för andra funktioner i anslutning till produktion än den egentliga produktionen kan mål ställas upp. Sådana funktioner är till exempel upprättandet av en produktionsplan eller en utredning gällande en produktionsmetod. I det fallet betyder mätning av målet närmast att konstatera om åtgärden har utförts eller inte.

Fullmäktige och koncernledningen följer och bedömer genomförandet av kommunstrategin, resultatförmågan i kommunens verksamhet och utvecklingen av kommunens ekonomiska ställning. Ordförandena planerar och organiserar fullmäktige- och styrelsearbetet så att de med tillräckliga rapport- och bedömningsdata som grund kan följa och bedöma uppnåendet av de mål som ställs upp i kommunstrategin för verksamheten och ekonomin. Uppföljning av strategins genomförande förutsätter ett systematiskt rapporteringssystem. Fullmäktige kan också bedöma resultatförmågan i verksamheten och uppnåendet av målen genom att utnyttja revisionsnämndens utvärderingsfunktion.

Mera detaljerade mätare finns i JHS-rekommendationen Kuntien yhteiset taloudellisuus- ja tuottavuusmittarit. I projektet skapas gemensamma beräkningsmodeller och -regler för granskning av lönsamhet och produktivitet genom att använda bland annat använda JHS-rekommendationer som beskriver kommunernas ekonomi och verksamhet (bl.a. JHS-rekommendationen Kuntien ja kuntayhtymien palveluluokitus).

        5.1.3 Fördelning av resurser på uppgifter och investeringar

          5.1.3.1 Fördelning av resurser i verksamhet med budgetfinansiering eller specifik finansiering

Med fördelning av resurser avses fördelningen av skattefinansierade medel och andra medel med allmän täckning som anslag och beräknade inkomster för uppgifter och investeringar.

Budgeteringspraxis för budgetfinansierad verksamhet och för verksamhet med specifik finansiering avviker från varandra. I den budgetfinansierade verksamheten är budgeteringens viktigaste uppgift att fördela de skattefinansierade inkomsterna i form av anslag för olika uppgifter.

Inom verksamhet med specifik finansiering där finansieringen baseras på inkomster från försäljning av prestationer, utgör inkomstförväntningarna grunden för budgetering av utgifter.

          5.1.3.2 Sambandet mellan mål och resurser

Enligt 110 § i kommunallagen ska målen bindas till de resurser som anvisats. Detta betyder att budgeten innehåller de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter. Å andra sidan ska målsättningarna visa vilka effekter som användningen av medel är avsedd att ha.

Ett anslag innebär en till sitt eurobelopp och sin användning begränsad fullmakt som fullmäktige gett ifrågavarande enhet för att förverkliga vissa mål. Beräknade inkomster utgör på motsvarande sätt ett inkomstmål som fullmäktige sätter upp för ett organ och som är bundet till kommunens servicemål och de utgifter som krävs för realisering av dem.

Sammankopplingen av målsättning och budgetering är en krävande uppgift. Detta gäller särskilt för budgetering av kundorienterade mål. Sammanjämkningen försvåras av bland annat följande omständigheter:

  • Målet presenteras på en så allmän nivå att det inte kan visas hur mycket och vilken slags prestationer som krävs för att uppnå det.
  • Uppnåendet av målet ligger tidsmässigt utanför budgetåret.
  • Målet beskriver inte verksamhetens huvudresultat utan en del av det, till exempel en enskild åtgärd eller en utvecklingsriktning.
  • De fördelningar av uppgifter och ansvar som utgör grunden för målsättningar och resursfördelning är inte överensstämmande.

Sambandet mellan målen och de medel som behövs för att uppnå dem är lättast att påvisa i fråga om produktionsmål och svårast att påvisa i fråga om effektmål och mål som till sin karaktär utgör strategiska slutmål.

Sambandet mellan strategiska mål för olika investeringar och användningen av resurser för dem kan dock vanligtvis påvisas kvantitativt. Fastställandet av resursbehovet för målsättningar gällande kommunens ställning eller område kan å andra sidan vara svårt.

Mål som gäller ökad välfärd eller undanröjande av sociala problem kan antas förutsätta betydande ekonomiska insatser av kommunen. Sambandet mellan kund- och resultatmål och resurser är inte nödvändigtvis linjärt utan kan ha steg så att först en resursökning av en viss storlek ger en ökning av välfärden. Ett socialt problem kan också börja minska i väsentlig omfattning först med en resursinsats av viss storlek eller så kan problemet undanröjas bara till en viss gräns genom att öka resurserna.

Kundnöjdhet som resultatmål kan vara mer eller mindre bundet till resursanvändning. Exempelvis ökad trivsamhet i väntrum eller utbildning för att höja personalens servicebenägenhet kräver i allmänhet tilläggsresurser. Å andra sidan kräver inte en förändring av servicebenägenheten nödvändigtvis ökade ekonomiska insatser.

Resursbehovet för produktionsmål baserade på prestationsmängd kan i allmänhet påvisas. Samma gäller för produktionsmål där det är frågan om genomförande av en viss åtgärd, som en plan, omorganisering av administrationen eller ett utvecklingsprojekt.

          5.1.3.3 Lagstadgade och frivilliga kommunala uppgifter

När det gäller lagstadgade uppgifter är kommunens befogenhet begränsad när det gäller fördelningen av resurser. Riksdagen kan genom lagstiftning påföra kommunerna nya uppgifter eller öka de nuvarande uppgifternas omfattning. Detta ska beaktas i kommunens budgetarbete. När det gäller hur tvingande resurstilldelningen är kan kommunernas uppgifter delas in i tre grupper: uppgifter baserade på subjektiva rättigheter, uppgifter inom ramen för allmänna åligganden samt frivilliga uppgifter.

Subjektiva rättigheter

Subjektiva rättigheter är kundens rätt till sådan service som kommunen ovillkorligen måste ordna. Med stöd av grundlagen utgörs subjektiva rättigheter av nödvändig och brådskande försörjning och omsorg i social- och hälsovården samt en avgiftsfri grundutbildning. Subjektiva rättigheter som bestämts genom särskild lagstiftning är bland annat förskoleundervisning och stöd för hemvård samt vissa tjänster för handikappade och barnskydd och rehabiliterande arbetsverksamhet. Subjektiva rättigheter har företräde vid resursfördelning. I budgeten ska tillräckliga resurser anvisas för att ordna service som hör till subjektiva rättigheter. Anslag ska anvisas motsvarande det behov som finns. Service kan inte nekas med motiveringen att det inte har reserverats anslag för den.

Uppgifter inom ramen för allmänna åligganden

Huvuddelen av socialväsendets samt hälso- och sjukvårdens service liksom gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen faller inom ramen för allmänna åligganden. I kulturverksamheten hör bibliotekets, kultursektorns och idrottssektorns tjänster till lagstadgade tjänster. Lagstadgade uppgifter för att upprätthålla och utveckla grundstrukturerna är bland annat planläggning, byggtillsyn, vattenförsörjning, avloppsrening, miljöskydd och räddningsväsende. Inom ramen för sina allmänna åligganden har kommunen prövningsrätt när det gäller verksamhetens omfattning och de resurser som reserveras. Lagstadgad verksamhet ska dock ordnas så att servicen är tillgänglig och anslag ska reserveras för verksamheten.

Frivilliga uppgifter

Utöver de uppgifter som bestäms i lag kan kommunen med sin självstyrelse som grund ta på sig uppgifter enligt eget övervägande. Sådana frivilliga uppgifter är bland annat främjande av näringsliv, ordnande av service som främjar sysselsättning, tjänster i anslutning till fritidsverksamhet, yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, läroavtalsutbildning och fritt bildningsarbete. Frivilliga grundläggande tjänster är exempelvis bostadsverksamhet, energiförsörjning, kollektivtrafik och hamnverksamhet. Anvisning av resurser för frivilliga tjänster ligger inom kommunens beslutsrätt.

        5.1.4 Finansiering av egentlig verksamhet och investeringar

Budgeten och ekonomiplanen har utöver att ställa upp mål och fördela resurser som uppgift att visa hur den egentliga verksamheten och investeringarna finansieras. I resultaträkningen visas inkomstfinansieringens tillräcklighet för utgifter och avskrivningar i driftsekonomin. I finansieringsdelen visas hur investeringar, andra placeringar i bestående aktiva och återbetalningar av kapital finansieras utöver inkomstfinansieringen.

Kontinuiteten i kommunens verksamhet förutsätter att källorna för medel täcker medelsanvändningen. Om inkomstfinansieringen inte räcker för utgifterna ska annan nödvändig finansiering visas i finansieringsdelen. Kommunen kan täcka sitt finansieringsbehov genom att ta lån eller genom att frigöra kapital som är bundet i bestående och rörliga aktiva i balansräkningen. En samkommun kan inom ramen för sitt grundavtal också täcka sitt finansieringsbehov med medlemskommunernas placeringar som till sin karaktär utgör eget kapital. Finansieringsdelens sista rad visar budgetens och ekonomiplanens årliga inverkan på kommunens likviditet.

      5.2 Principerna för ekonomisk planering

        5.2.1 Balanseringsprincipen

Kommunallagen förpliktigar kommunen att se till att inkomstfinansieringen är tillräcklig och att likviditeten upprätthålls. Den planerade verksamheten och investeringarna ska vara realistiska i förhållande till de tillgängliga medlen. I ekonomiplanen ska specificerade åtgärder presenteras genom vilka underskottet från tidigare räkenskapsperioder eller nuvarande räkenskapsperiod täcks. Formell balans för inkomster och utgifter på årsbasis krävs dock inte.

Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Bestämmelsen i 110 § i kommunallagen gäller även samkommuner.

En kommun vars balansprognos för innevarande år visar överskott kan däremot upprätta en ekonomiplan som visar underskott. Underskottet i planen får dock inte vara större än det ackumulerade överskott som balansprognosen visar för det år budgeten upprättats för.

I principen för balans i ekonomin ingår också att de förbindelser kommunen ingått och de risker som sammanhänger med det inte får överstiga dess resurser. Detta förutsätter att riskhanteringen i kommunkoncernen fungerar. Kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser ska beaktas. Till exempel borgen och säkerheter för sammanslutningar som kommunen inte har beslutanderätt i innebär en särskild risk.

I 118 § i kommunallagen finns bestämmelser om utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning. Enligt den kan utvärderingsförfarandet inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som anges i 110 § 3 mom. i kommunallagen. Ett utvärderingsförfarande kan dessutom inledas om underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1 000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare eller om de ekonomiska nyckeltal för kommunens och kommunkoncernens ekonomi som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i kommunens finansiering två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden:

  1. kommunkoncernens årsbidrag utan den höjning av statsandelen enligt prövning som beviljats enligt 30 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är negativt
  2. kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner
  3. lånebeloppet per invånare i kommunkoncernen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent
  4. kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent.

De ansvariga parter som kommunen utsett har skyldighet att analysera förändringar i verksamhetsmiljön och i samband med att budgeten utarbetas identifiera de risker som äventyrar målen, bedöma riskernas effekter och utarbeta nödvändiga planer för att hantera riskerna. I praktiken är den interna kontrollen och riskhanteringen knuten till den årliga budget- och bokslutsprocessen.

        5.2.2 Brutto- och nettoprincipen

Bruttoprincipen innebär att utgifter och inkomster budgeteras separat som anslag och beräknade inkomster. Förfarandet är motiverat i de fall då uppgiften i huvudsak finansieras genom skattefinansiering. Även i det fallet att uppgiftens utgifter inte beror på de inkomster som påförs den är bruttoprincipen förstahandsvalet, även om inkomsterna skulle vara betydande.

Nettoprincipen innebär att bindningsnivån för budgeten bestäms till nettobelopp enligt skillnaden mellan inkomster och utgifter. Detta är ändamålsenligt för uppgifter som i huvudsak finansieras genom försäljnings- och avgiftsinkomster från servicen. Exempelvis när kommuner samarbetar budgeterar den kommun som upprätthåller verksamheten bara sin del av utgifterna som bindande. I en samkommun tillämpas nettobudgetering i regel för samtliga uppgifter som finansieras med medlemskommunernas avgiftsandelar och andra inkomster.

Som bindande nettobelopp för ett kommunalt affärsverk upptas i kommunens budget den inkomst som affärsverket ska intäktsföra på kommunen som ersättning för den insats i form av eget eller främmande kapital som kommunen gjort i affärsverket, samt den utgift som kommunens understöd till affärsverket innebär. Dessutom är kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återföring av kapital till kommunen bindande poster för affärsverket. Investeringar i affärsverk finansieras som regel med inkomstfinansiering. För dessa anvisas i kommunens budget inget anslag annat än som kapitalplacering på samma sätt som kommunen anvisar finansiering för sina dottersammanslutningar.

        5.2.3 Prestations- och realiseringsprincipen

Prestationsprincipen innebär för utgifternas del att man i budgeten och ekonomiplanen beaktar utgifter för produktionsfaktorer som tas emot under ifrågavarande budgetår och övriga sådana utgifter som kommunen under ifrågavarande budgetår har förbundit sig att betala. Realiseringsprincipen innebär att man i budgeten och ekonomiplanen beaktar inkomster av prestationer som överlåts under ifrågavarande budgetår samt övriga slutgiltiga inkomster till kommunen.

        5.2.4 Fullständighetsprincipen

Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten omfatta kommunens användning av medel och källorna till medlen i sin helhet. Kända utgifter eller inkomster kan inte utelämnas ur budgeten. Enligt fullständighetsprincipen inkluderas också interna köp och försäljningar mellan kommunens olika uppgifter i budgeten, även om ingen direkt medelsanvändning sammanhänger med dem.

        5.2.5 Rambudgetprincipen

Fullmäktige har en omfattande beslutsrätt när det gäller anslagshelheterna i budgeten. Som huvudregel anges anslag uppgiftsspecifikt så att verksamhetens mål och de medel som reserverats för att uppnå dem kan sammanföras i budgeten. I vissa fall kan man gå längre än så i ramtänkandet för budgeten: till exempel kan en nämnd eller ett helt serviceområde anvisas ett totalanslag för att sköta flera olika uppgifter. I det fallet kan dock fullmäktiges möjligheter att uppgiftsspecifikt styra serviceverksamheten minska väsentligt. Fullmäktige kan inte godkänna en så allmän budget att den inte längre kan anses bruka sin budgetbefogenhet.

    6 Innehåll i och struktur för kommunens budget och ekonomiplan

      6.1 Budgetuppställningens delar och struktur

Budgetuppställningen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Samma struktur följs i ekonomiplanen och för den tablå över budgetens utfall som ingår i bokslutet.

Nedanstående figur beskriver det interna sambandet mellan budgetens och ekonomiplanens olika delar. Verksamheten och ekonomin planeras och följs upp ur driftsekonomins, investeringarnas, resultaträkningens och finansieringens synvinkel. I driftsekonomidelen ställs servicemålen upp och de utgifter och inkomster som krävs för att uppnå dem budgeteras. I investeringsdelen budgeteras anskaffning av produktionsmedel med lång verkan, som byggnader, fasta konstruktioner och inventarier, finansieringsandelar och försäljning av egendom. I resultaträkningsdelen visas tillräckligheten av inkomstfinansieringen för driftsutgifter och avskrivningar. I finansieringsdelen visas ett sammandrag av källor och användning av medel.

Picture 1

Figur 1. Struktur för kommunens budget och ekonomiplan.

      6.2 Allmänna motiveringar i budgeten

        6.2.1 Allmänna motiveringar för planer och utvecklingsprognoser

I de budgetens och ekonomiplanens allmänna motiveringar presenteras de allmänna grunderna för planerna. Allmänna motiveringar granskas ur samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och regional synvinkel samt med tanke på den egna kommunens utveckling.

De ämnesområden som ska behandlas i de allmänna motiveringarna är bland annat befolkningsutvecklingen, sysselsättningsläget, behovet av bostadsbyggande, regionala utvecklingsprojekt som tidsmässigt ingår i planeringsperioden såväl regionalt som i den egna kommunen. Ny lagstiftning eller lagändringar som gäller kommuner är viktiga faktorer att föra fram i de allmänna motiveringarna. Utöver de nämnda faktorerna är det i de allmänna motiveringarna nödvändigt att presentera förändringar och utvecklingsbehov i kommunernas samarbete, kommunens och kommunkoncernens förvaltning och organisation samt personalpolitiken.

Anvisningarna gällande budgetens struktur samt bindningsnivån för mål, anslag och beräknade inkomster och andra anvisningar gällande utarbetandet och genomförandet av budgeten kan placeras bland de allmänna motiveringarna eller som ett eget kapitel i budgeten.

        6.2.2 Presentation av kommunstrategi och serviceplaner i budget och ekonomiplan

Den kommunstrategi och de serviceplaner som fullmäktige godkänt utgör de viktigaste grunderna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

I kommunstrategin presenteras vanligen kommunens vision, värden, etiska principer och strategiska mål. En sammanfattande översikt av kommunstrategin placeras i allmänhet i början av budgeten och ekonomiplanen.

Med serviceplaner konkretiseras och preciseras kommunstrategins riktlinjer gällande utveckling av servicen. Med serviceplanerna söker man säkerställa tillgängligheten till kommunens service och en tillräcklig servicenivå. Grunden för serviceplanerna är utvecklingen av kommuninvånarnas levnadsförhållanden och servicebehov, utvecklingen av de ekonomiska och personella resurser som står till kommunens förfogande, samarbetsmöjligheter med andra kommuner och företag samt alternativ i det externa serviceutbudet och utsikterna till utveckling på marknaden.

Sammandrag av serviceplanerna kan läggas i början av budgeten och ekonomiplanen tillsammans med kommunstrategin eller presenteras separat i början av budgetdelen för varje serviceområde.

Andra planer eller program som kan härledas ur kommunstrategin som personal-, näringslivs-, planläggnings- och bostadsproduktionspolitik samt jämställdhetsprogram presenteras i nödvändig omfattning i samband med kommunstrategin.

De strategiska målen representerar den högsta nivån i kommunens målsättningshierarki. Strategiska mål som gäller hela kommunen är mål gällande kommunens handlingsberedskap, område och ställning samt totalekonomiska mål.

Serviceområdesspecifika strategiska mål är servicemål som upprätthåller eller ökar kommuninvånarnas välfärdsnivå. Till denna grupp hör också målsättningar och målprogram som täcker flera serviceområden. Andra serviceområdesspecifika strategiska mål är bland annat investeringsmål samt mål gällande omorganisering av verksamheten och samarbeten.

Strategiska mål som tagits in i budgeten och ekonomiplanen följs upp under planperioden genom mätbara nyckeltal och bindande målvärden som baseras på dessa.

Klassificering av och karakteristika för strategiska mål behandlas närmare ovan i avsnitten 5.1.1 och 5.1.2.

        6.2.3 Uppställning av mål för koncern, koncernledning och kommunens representanter i dottersammanslutningar

Fullmäktige ska fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet samt om principerna för ägarstyrningen och koncerndirektiv (14 § i kommunallagen). Fullmäktige ställer upp strategiska mål i kommunkoncernen på samma sätt som den definierar dem i kommunen. Genom målen styrs koncernledningen, personer som representerar kommunen i olika sammanslutningar samt dottersammanslutningar. Ägarstyrningen ska säkerställa att kommunkoncernens övergripande intressen beaktas i dottersamfundens verksamhet.

I principerna för ägarstyrningen ska fullmäktige uttrycka de principer enligt vilka kommunen deltar i olika organisationer och sammanslutningar som ägare, placerare, finansiär eller i samarbete med andra kommuner. Utgångspunkten för de principiella riktlinjerna ska vara kommunstrategin och de mål som härletts ur den, så att det säkerställs att beslutsfattandet är systematiskt och långsiktigt.

De riktlinjer som fullmäktige dragit upp styr det praktiska genomförandet av den ägarstyrning som hör till kommunstyrelsen och koncernledningen och det beslutsfattande som hör till, såväl i sammanslutningar inom kommunkoncernen som bredare i delägarsammanslutningar, kommunernas samarbetsorganisationer och kommunens avtalsförhållanden, det vill säga i kommunens hela verksamhet. Principerna i ägarstyrningen konkretiseras även som målsättningar och riktlinjer som styr beredningen av beslut och som ställs upp för kommunstyrelsen, koncernledningen och koncernsammanslutningar samt till exempel i finansierings- och investeringsbeslut i samband med att sammanslutningar grundas eller i anslutning till avtalsförhållanden.

Koncerndirektivet tillämpas på ägarstyrningen av kommunens dottersammanslutningar och i tillämpliga delar i intresseföretag. I koncerndirektivet ska det meddelas behövliga bestämmelser om bland annat planeringen och styrningen av kommunkoncernens ekonomi och investeringar, ordnandet av koncernövervakningen, rapporteringen och riskhanteringen samt koncernens interna tjänster (47 § i kommunallagen).

I anslutning till kommunkoncernens fördel som helhet är det väsentligt att fullmäktige i sina beslut gällande kommunstrategin och tillhörande ägarpolitik tydligt definierar de långsiktiga mål som kommunen har i anslutning till sitt ägande.

Kommunkoncernen avgör själv vilka tjänster som ordnas centralt som koncerninterna tjänster. Sådana interna tjänster är ofta till exempel finansierings- och placeringsservice, hantering av betalningar, upphandling, försäkring, personalpolitik och informationsförvaltning. Dessutom ska det för koncernledningen ställas upp mål gällande koncernens ställning samt tillräckligheten av koncernens inkomstfinansiering och finansiella ställning. Uppnåendet av målen måste också följas upp regelbundet, så koncernledningen ska rapportera till fullmäktige med vissa överenskomna intervall.

Fullmäktige ska också ställa upp mål som styr kommunens representanter i dottersammanslutningars organ. Även dessa representanter ska rapportera till kommunstyrelsen eller nämnden med vissa överenskomna intervall.

Fullmäktige ska också genom de mål man satt upp styra dottersammanslutningarna i deras egen målformulering. Mål som ställs upp för dottersammanslutningar behandlas närmare i avsnitt 6.2.4.

Nedan ges ett exempel på mål som ställs i budgeten för hela koncernen:

Picture 1

Tabell 1. Mål som ställs upp för hela koncernen.

I allmänhet upprättas ingen separat koncernbudget. Därför grundar sig beräkningen av nyckeltal på föregående års verkliga siffror i förhållande till vilka målen ställs.

        6.2.4 Målsättningar gällande dottersamfund i budgeten för en kommun eller en samkommun samt uppföljning

Enligt 14 § i kommunallagen fattar fullmäktige beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt principerna för koncernstyrning. Fullmäktige kan ställa upp mål för koncernledningen gällande styrningen och tillsynen av dottersammanslutningar. Motsvarande förfarande tillämpas också i koncernstyrningen i samkommuner och affärsverkssamkommuner.

Fullmäktige och samkommunsstämman kan dessutom ställa upp mål som styr deras representanter i dottersammanslutningars beslutande organ. Målformulering för koncernledning och representanter för kommun och samkommun behandlas i avsnitt 6.2.3.

De centrala utvecklingsmål för affärsverksamheten som ställs upp för koncernbolag samt målen för verksamhet och ekonomi ska definieras affärsverksamhetsorienterat för sammanslutningen så att de grundar sig på kommunstrategin samt bolagens klassificering efter deras betydelse och risker. Utöver med målen följs bolagens ekonomiska ställning med sådana nyckeltal som används för uppföljning av motsvarande sammanslutningar på marknaden.

Ägarstyrningen ska säkerställa att kommunkoncernens övergripande intressen beaktas i dottersamfundens verksamhet. Grundandet av en dottersammanslutning ska alltid ha något strategiskt mål som sammanhänger med kommunens verksamhet och dottersammanslutningen ska som utgångspunkt sträva efter att genomföra dessa ägarens mål och avsikter samt i sin verksamhet och sitt beslutsfattande ta hänsyn till sammanslutningens roll som en del av kommunkoncernen.

Fullmäktige och samkommunsstämman kan också genom de mål man satt upp styra dottersammanslutningarna i deras egen målformulering. Fullmäktiges och samkommunsstämmans styrning binder dock inte dottersammanslutningarna juridiskt. Målformuleringen är i den meningen indirekt till sin karaktär, ett uttryck för huvudägarens vilja.

Koncerndirektiven kompletterar de mål i anslutning till kommunens verksamhet som ställts upp för en dottersammanslutning vid dess grundande och i bolagsordningen, så för att avvika från dem eller att inte iaktta dem ska ledningen för dottersammanslutningen lägga fram ett särskilt motiverat skäl. Kommunkoncernens ekonomi och investeringar ska kunna planeras och styras gemensamt för att koncernens övergripande intressen ska kunna säkerställas och de begränsade resurserna utnyttjas på effektivast möjliga sätt.

Fullmäktiges och samkommunsstämmans målformulering kan gälla dottersammanslutningens ställning, verksamhetens omfattning, effekt och verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringar, lokaler, personal) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav. Mål som ställs upp för dottersammanslutning ska som regel tas med i kommunens och samkommunens gällande budget och ekonomiplan. Det är också viktigt att bedöma de risker som hör samman med dottersammanslutningens ekonomi och verksamhet samt deras påverkan på måluppfyllelsen.

I dottersammanslutningarnas målformulering bör affärsverksamhetens synvinkel beaktas. I tabell 2 finns ett exempel på de mål som ställs på dottersammanslutningar (till exempel el- eller vattenverk) i kommunens eller samkommunens budget. Mål för verksamheten i ett fastighetsbolag kan vara till exempel mängden uthyrda lokaler (%), ökning/minskning av ägda lägenheter eller tomter eller nivån på renoveringsinvesteringar. Mål för ett bolag som producerar tjänster kan vara bland annat antal kunder, servicens kvalitet (kundnöjdhet) och bolagets effekt i enlighet med strategin.2

Picture 1

Tabell 2. Mål för dottersammanslutningar i kommunens och samkommunens budget.

Det rekommenderas att kommunen anvisar sina koncernsammanslutningar att rapportera regelbundet till koncernledningen, dock åtminstone för bokslutets tablå över budgetutfallet

  • uppfyllelse av uppställda mål
  • verksamhetens resultat och utvecklingen av den ekonomiska ställningen
  • faktorer som väsentligt påverkar verksamhetens hållbarhet och utvecklingen av värdet på egendomen 3.

      6.3 Driftsekonomidelen i kommunens budget

        6.3.1 Uppgifter med budgetfinansiering och specifik finansiering i driftsekonomidelen

Budgetpraxis för driftsekonomin bestäms uppgiftsspecifikt. Budgetpraxis för en uppgift beror på om dess utgifter finansieras med anslag eller med inkomster som uppgiften får för de prestationer som överlämnas. Grundat på finansieringssättet kan kommunens serviceuppgifter delas in i uppgifter med budgetfinansiering och uppgifter med specifik finansiering.

Med budgetfinansiering avses finansiering av kommunens uppgifter genom anslag beviljade av fullmäktige. Vid budgetfinansiering är medlen i första hand skattefinansierade det vill säga kommunens skatteinkomster och statsandelar samt annan sådan allmän finansiering som inte genom bestämmelser eller avtal är avsedd för finansiering av viss uppgift.

Med specifik finansiering avses finansiering av en uppgift huvudsakligen genom inkomstfinansiering som består av de försäljnings- och avgiftsintäkter som erhållits som vederlag för överlåtna tjänster och andra tillgångar eller som bistånd, stöd eller ersättningar för kostnader som åsamkats av utförda bestämda uppgifter. Överlåtande av service kan vara marknadsbaserat (till exempel affärsverksamhetens inkomster), lagstadgat (till exempel enhetsprisfinansiering av yrkesutbildning) eller avtalsbaserat (till exempel samarbete mellan kommuner enligt avtalskommunmodellen). Verksamheten och budgeteringen i en samkommun baseras som utgångspunkt på specifik finansiering.

I figur 2 beskrivs fördelningen av kommunens uppgifter i budgetfinansiering och specifik finansiering.

Uppgifter med specifik finansiering utgör producentuppgifter som inom driftsekonomin i första hand är bundna till beräknade inkomster i kommunens budget, och uppgifter som helt och hållet särskiljs från kommunens budget. Till uppgifter med specifik finansiering som är bundna till budgeten hör annan balansenhet, nettoenhet för intern service och övriga nettoenheter. Affärsverken utgör producentenheter som särskiljs från kommunens budget.

Picture 1

Figur 2. Uppgifter med budgetfinansiering eller specifik finansiering i kommunens budget.

        6.3.2 Driftsekonomidelen för budgetfinansierad uppgift

Uppställningen för den budgetfinansierade driftsekonomidelen tillämpas på såväl hela serviceområden som enskilda budgetfinansierad uppgifter i den.

För en budgetfinansierad uppgift rekommenderas följande uppställning för driftsekonomidelen:

Picture 1

Uppställning 1. Driftsekonomidelen för en budgetfinansierad uppgift.

          6.3.2.1 Serviceplan

Det rekommenderas att uppgiftsområdets serviceplan presenteras i driftsekonomidelen. I serviceplanen presenteras målen gällande kommuninvånarnas välfärd inom ifrågavarande uppgiftsområde. Serviceplanen kan presenteras samlad i början av uppgiftsområdets driftsekonomidel eller delas upp för att presenteras i början av driftsekonomidelen för varje uppgift. De mål som presenteras i serviceplanen styr målformuleringen för varje uppgift på det sätt som presenteras längre ned.

Fullmäktige kan godkänna och granska serviceplanerna som ett separat dokument med vissa intervall eller i samband med budgeten och ekonomiplanen ingående i driftsekonomidelarna för uppgiftsområden och uppgifter.

          6.3.2.2 Mål och nyckeltal för en budgetfinansierad uppgift

Enligt 14 § och 110.2 § i kommunallagen ingår de mål som fullmäktige godkänt som utgångspunkt i budgeten. Budgetpraxis i kommunerna har dock allmänt formats i den riktningen att målformuleringen i driftsekonomidelen för en uppgift är mera omfattande än så. Med andra ord presenteras mål vilka inte kan anses som bindande gentemot fullmäktige som motiveringar i budgeten. En bredare målformulering stöds av att mål som faller inom en nämnds behörighet kan ha ett väsentligt informationsvärde också vid beslut om fullmäktiges målsättningar.

Alternativet till den ovan beskrivna bredare målformuleringen är att mål inom nämndens och sektorledningens behörighet bara presenteras i driftsplaner för specifika serviceområden och uppgifter som nämnderna godkänner efter att fullmäktige har godkänt budgeten.

Om kommunen i sin budget tillämpar presentation av målsättningar i större omfattning än bestämmelserna kräver, ska det sörjas för att det i uppgiftens driftsekonomidel klart framgår vad som är de mål som fullmäktige godkänt för uppgiften och vad som är andra, av nämnden godkända mål. Med tanke på detta har i den ovan presenterade modelluppställningen mål godkända av fullmäktige och andra av nämnden godkända mål grupperats separat.

De mål som fullmäktige ställt upp för en uppgift är i första hand effektmål där synvinkeln är servicens konsekvenser för kunden. Effektmålen definierar antingen den förändring servicen åstadkommer för kundens välfärd eller servicens kvalitet, som bedöms efter dess tillgänglighet, tillräcklighet, fokus eller kundnöjdhet. Karakteristika för effektmål behandlas närmare ovan i avsnitt 5.1.2.1.

Effektmålen bereds och föredras för godkännande i fullmäktige av den nämnd till vars verksamhetsområde uppgiften hör. Vid formuleringen av effektmål betonas prioriteringen av servicebehoven som i kommunen i regel hör till förtroendeorganens uppgifter.

Fullmäktige kan som bindande mål godkänna också produktionsmål i viktiga frågor gällande verksamhetsutveckling, resultatförbättring eller personalpolitik. Som regel beslutar dock det organ som ansvarar för uppgiften om uppgiftsspecifika produktionsmål. Organet kan vara en nämnd eller direktion eller så kan beslutsrätten vara överförd till sektorledningen.

Bindningen av mål till resurser sker hierarkiskt på tre nivåer:

  1. Fullmäktige godkänner utgiftsramarna för budgetfinansierade uppgifter och inkomstramarna för uppgifter med specifik finansiering.
  2. Nämnder och direktioner budgeterar nämnda ramar vidare som delanslag och beräknade delinkomster.
  3. Sektorledningen binder målen till anslag och beräknade inkomster i produktionsavtal som den sluter med egen produktion och externa leverantörer.

Såväl effekt- som produktionsmålen ska definieras så att uppfyllandet av dem kan mätas och bedömas. Mätbarhet för mål behandlas närmare ovan i avsnitt 5.1.2.3.

Vid målformuleringen ska det fästas uppmärksamhet på att inte de uppgiftsspecifika målen är i konflikt med målen gällande hela kommunen eller att inte målen för olika uppgifter är i konflikt med varandra. Målen eller målhelheterna ska också vara väsentliga för uppgiftens grundverksamhet.

          6.3.2.3 Driftsekonomins motiveringar

I motiveringarna klargörs närmare de utmaningar och osäkerhetsfaktorer som hör ihop med servicebehoven, målformuleringarna och möjligheterna att uppnå målen. I motiveringarna klargörs dessutom verksamhetens tyngdpunkter och utvecklingsbehov samt bedöms om de personella resurserna, lokalerna och andra produktionsfaktorer räcker till.

          6.3.2.4 Anslag och beräknade inkomster för driftsekonomin

För en budgetfinansierad uppgift binds anslag och beräknade inkomster till mål. Fullmäktige beviljar anslag till organet i fråga eller beslutar om en inkomstprognos för skötseln av en viss uppgift eller vissa uppgifter så att de mål som uppställts för uppgiften förverkligas.

Anslag för en uppgift beviljas bara för utgifter som det beslutande organet i fråga kan påverka. Därigenom ingår inte överföringsposter och andra kalkylerade poster i de utgifter som täcks med anslag. En intern utgift som grundar sig på avtalsbaserade enhetspriser vilka faktureras, ingår i regel i anslagen för en uppgift.

Anslag anvisas till utgifter som hör till budgetåret enligt prestationsprincipen. Detta betyder att anslag anvisas för anskaffning av produktionsfaktorer som tas emot under planåret och utgifter som annars realiseras som slutlig utgift för uppgiften.

I driftsekonomidelen för en uppgift upptas beräknade inkomster på basis av inkomster för prestationer som överlåts under budgetåret och övriga till uppgiften slutgiltigt hörande inkomster. I Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner från bokföringsnämndens kommunsektion rekommenderas att tillverkningsvärdet för en tillgång som tillverkas för eget bruk och som ska aktiveras tas upp i resultaträkningen efter verksamhetsintäkterna som en egen rubrik Tillverkning för eget bruk. I budgeten och bokslutet följs ett enhetligt sätt så att vid behov ska för uppgiften som inkomst separat budgeteras tillverkning för eget bruk. Om det egna brukets andel behandlas som utgiftsöverföring i bokföringen så att andelen minskas från de utgifter som tagits upp i resultaträkningen handlar man på samma sätt vid upprättandet av budgeten.

          6.3.2.5 Budgetering av verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter enligt slag

I den ovan presenterade modelluppställning 1 för driftsekonomidelen är inkomsterna och utgifterna från verksamheten upptagna utan att specificera dem efter slag. Inkomster och -utgifter från verksamheten kan också visas specificerade. Vid indelning i inkomst- och utgiftsslag samt i informationsinnehåll följs i det fallet rekommendationen JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner 4 och de anvisningar som ges i Allmän anvisning 5 om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner.

I denna rekommendation behandlas budgetering av inkomst- och utgiftsslag för verksamheten i detalj i avsnitt 6.3.3.6 som behandlar resultatbudgeten för uppgifter med specifik finansiering och vars anvisningar också kan tillämpas på specificering av inkomster och utgifter för en budgetfinansierad uppgift.

          6.3.2.6 Kalkylmässiga kostnader i en budgetfinansierad uppgift

I driftsekonomidelen till en budgetfinansierad uppgift anges utöver anslag och beräknad inkomst också kalkylmässiga kostnadsposter som inte ingår i anslaget, som uppgiftens andel av förvaltningens allmänna kostnader och planmässiga avskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva samt ersättning för det kapital som är bundet i uppgiftens produktionsmedel. Grundat på totalkostnaderna kan självkostnadsvärdet för serviceproduktionen i en budgetfinansierad uppgift beräknas, detta kan utnyttjas i jämförelser av produktionsalternativ och bedömning av verksamhetens resultat.

          6.3.2.7 Totala kostnader för en uppgift

I driftsekonomidelen för en budgetfinansierad uppgift visas alla de utgifter på vars grund uppgiftens totala kostnader kan beräknas. På deras grund kan den egna produktionens värde beräknas. Från uppgifterna som är grundade på de totala kostnaderna kan nyckeltal som beskriver uppgiftens resultat och kostnadseffektivitet bildas. I projektet JHS Kuntien taloudellisuus- ja tuottavuusmittarit skapas gemensamma beräkningsmodeller och -regler för granskning av lönsamhet och produktivitet.

          6.3.2.8 Behandling av mervärdesskatt

Anskaffningskostnader för varor och tjänster budgeteras i regel utan moms. Kommunen får 5 procents kalkylmässig återbäring för anskaffningar för hälso- och sjukvård samt socialvård som avses i mervärdesskattelagen liksom för understöd som beviljas den som idkar sådan verksamhet. För utgifter som berättigar till kalkylmässig återbäring budgeteras därigenom 95 procent av faktureringsvärdet.

        6.3.3 Driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering

          6.3.3.1 Organisationsmodeller för uppgifter med specifik finansiering

Specifik finansiering tillämpas på uppgifter som producerar tjänster såsom affärsverk, övriga balansenheter samt enheter som fungerar enligt nettoprincip. Dessa finansierar helt eller delvis sin egentliga verksamhet med ersättningar för den service som de producerar.

Uppgifter med specifik finansiering indelas i uppgifter som både i fråga om driftsekonomi och investeringar genom beräknade inkomster och anslag är bundna till kommunens budget, och i uppgifter vilkas utgifter och inkomster förutom i fråga om finansiella poster inte baseras på beviljade anslag eller beräknade inkomster.

Producentenheter som är bundna till budgeten är antingen nettoenheter eller balansenheter. Nettoenheter utgörs av nettoenheter som producerar interna stödtjänster inom kommunen och nettoenheter som får specifik finansiering förutom från kommunens andra enheter också från andra kommuner eller andra sammanslutningar. För nettoenheter upprättas ingen balansräkning som skulle göra det möjligt att överföra resultatet för användning eller för täckning nästföljande redovisningsår.

Balansenheter är antingen bokföringsmässiga balansenheter eller kalkylmässiga balansenheter. I enlighet med sitt namn upprättas en balansräkning för balansenheter. Bokföringsmässiga och kalkylmässiga balansenheter skiljer sig åt när det gäller hur kalkyler upprättas och balanskontinuitet.

En bokföringsmässig balansenhet är i likhet med ett affärsverk en i kommunens bokföring under räkenskapsperioden separerad bokföringsenhet med egna bankkonton eller ett gemensamt konto mot kommunens centralkassa. Räkenskapsperiodens resultat för en bokföringsmässig balansenhet överförs genom föregående räkenskapsperioders över- och underskottsposter, reserver eller egna fonder i balansen till nästa räkenskapsperiod.

Kalkylmässigt separeras en balansenhet i kommunens bokföring genom uppgiftskoder och separata konton utan att ändå bilda en separat bokföringsenhet som vid bokuppläggning skulle separeras från övrig bokföring och som i bokslutet skulle läggas samman med övrig bokföring.

En kalkylmässig balansenhet har varken egna bankkonton eller gemensamma konton.

Över- och underskott från en kalkylmässig balansenhet ackumuleras inte via över- och underskott från tidigare räkenskapsperioder för att användas eller täckas med överskott under följande räkenskapsperioder. Däremot är reserveringar och överföringar till egna fonder möjliga också för kalkylmässiga balansenheter.

Behandlingen av driftsekonomi och investeringar är lika för en bokföringsmässig och en kalkylmässig balansenhet i kommunens budget. När det gäller finansieringsbudgetering skiljer sig en bokföringsmässig och en kalkylmässig balansenhet åt. Skillnaderna klargörs i avsnitt 10.5.3.

Ett kommunalt affärsverk är en uppgift som är skild från budgeten. Behandlingen av dess driftsekonomi, investeringar och finansiering i kommunens budget skiljer sig från andra balansenheter. Budgeteringen för affärsverk behandlas i avsnitt 9.

          6.3.3.2 Driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering

I driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering presenteras en beskrivning av uppgiftens serviceplan, uppgiftens mål och de nyckeltal med vilka man kan mäta hur målen uppfylls, uppgiftens resultatbudget och uppgiftens totalkostnader. Det är inte nödvändigt att ställa upp produktionsmål för alla uppgifter. Ett schema för driftsekonomidelen för ett affärsverk finns i avsnitt 9.2 och ett schema för annan balansenhet finns i avsnitt 10.2.

          6.3.3.3 Serviceplan för en uppgift med specifik finansiering

I driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering presenteras uppgiftens andel av ifrågavarande uppgiftsområdes serviceplan. Målsättningarna i serviceplanen styr den uppgiftsspecifika målformuleringen på det sätt som beskrivs nedan i avsnitt 6.3.3.4.

Fullmäktige ska årligen godkänna och granska serviceplanerna för den egna produktionen antingen som ett separat dokument eller i samband med budget och ekonomiplan som en del av godkännandet av produktionsuppgiftens driftsekonomidel.

          6.3.3.4 Mål på uppgiftsnivå

Serviceplanerna periodiseras till konkreta årliga mål i driftsekonomidelen för respektive uppgift. Enligt 14 § och 110.2 § i kommunallagen ingår de mål som fullmäktige godkänt som regel i budgeten. Målformulering som hör till andra organs och sektorledningars behörighet skulle då presenteras i uppgiftsspecifika driftsplaner som organen skulle godkänna efter att fullmäktige har godkänt budgeten. Detta förfarande kan tillämpas också i uppgifter som organiserats som annan balansenhet och nettoenhet.

Budgetpraxis i kommunerna har dock allmänt formats i den riktningen att målformuleringen för driftsekonomidelen för en uppgift är mera omfattande än de mål som fullmäktige ställt. Med andra ord presenteras mål vilka inte kan anses som bindande gentemot fullmäktige som motiveringar i budgeten. För en bredare målformulering i budgeten talar att mål som faller inom en nämnds eller direktions behörighet kan ha ett väsentligt informationsvärde också vid beslut om fullmäktiges målsättningar. Därtill tillämpar man, särskilt gällande uppgifter med specifik finansiering, en långt driven nettobudgetering som gör att det inte finns samma behov av en mera detaljerad uppdelning av anslag och beräknade inkomster på olika driftsplaner som vid tillämpning av bruttoprincipen och rambudgetering.

I affärsverk godkänner direktionen en separat budget efter att fullmäktige har godkänt kommunens budget. De mål som fullmäktige ställt upp för affärsverket ingår i allmänhet som en del av affärsverkets budget.

Eftersom uppgifter med specifik finansiering oftast är producenter utgör de mål som uppställs för dem i regel produktionsmål. Det är dock befogat att också för sådana uppgifter uppställa gentemot fullmäktige bindande effektmål gällande serviceförmågan, särskilt ifall den produktion som faller på uppgiften utgör huvuddelen eller helt och hållet täcker den service som kommunen tillhandahåller inom ifrågavarande uppgiftsområde. En sådan uppgift är oftast ett geografiskt monopol som kommunens vattenverk.

I driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering ska det klart framgå vilka mål som godkänts av fullmäktige som bindande för uppgiften och vilka som är andra, till exempel av nämnden godkända mål. Med tanke på detta har i den ovan presenterade rekommenderade uppställningen mål godkända av fullmäktige och andra av nämnden eller direktionen godkända mål grupperats separat.

I tabellen nedan beskrivs exempel på olika typer av mål för en uppgift med specifik finansiering, nyckeltal för måluppfyllelse samt beslutsnivå och de dokument där målsättningen godkänns.

Picture 1

Tabell 3. Mål och nyckeltal för en uppgift med specifik finansiering.

De mål som fullmäktige beslutar om för en uppgift med specifik finansiering gäller i första hand effekter, lönsamhet och betydande investeringar.

Som regel beslutar det organ som ansvarar för uppgiften om produktionsmålen. Organet kan vara en nämnd eller direktion eller så kan beslutsrätten vara överförd till sektorledningen. Produktionsmålen godkänns av nämnden eller direktionen efter att fullmäktige har godkänt uppgiftens effekt- och lönsamhetsmål.

Både effekt- och produktionsmålen bör definieras så att det är möjligt att mäta och bedöma huruvida målen har uppfyllts. Mätbarheten för mål behandlas närmare ovan i avsnitt 5.1.2.3.

Vid målformuleringen ska det fästas uppmärksamhet på att inte de uppgiftsspecifika målen är i konflikt med målen gällande hela kommunen eller att inte målen för olika uppgifter är i konflikt med varandra. Målen eller målhelheterna ska också vara väsentliga för uppgiftens grundverksamhet.

          6.3.3.5 Motiveringarna till driftsekonomin för en uppgift med specifik finansiering

I motiveringarna för driftsekonomin presenteras tilläggsuppgifter om sektorns verksamhet och ekonomi utöver det som sagts ovan om målen och det som sägs om inkomster och utgifter i resultatbudgeten. De nyckeltal som tas med i motiveringarna och deras målvärden bör presenteras tydligt separerat från målsättningsdelens bindande mål och deras målvärden.

          6.3.3.6 Resultatbudget för en uppgift med specifik finansiering

Med resultatbudget för en uppgift med specifik finansiering avses en bidragskalkyl där man från de resultatpåverkande inkomsterna i en bestämd ordning drar av de uppskattade utgifterna enligt prestationsprincipen.

Det rekommenderas att resultatbudgeten för en uppgift med specifik finansiering upprättas enligt inkomst- och utgiftsslag oberoende av om det gäller en nettoenhet, annan balansenhet eller ett affärsverk. Terminologin på resultatbudgetens rader kan i någon mån skilja sig mellan olika förvaltningsmodeller. I resultatbudgeten för en nettoenhet saknas finansiella poster och övriga rader efter verksamhetsbidraget.

Budgetering av inkomster och utgifter från verksamheten

I specifik finansiering hänförs bestämda inkomster till en bestämd uppgift. Utgångspunkten är att inkomstfinansieringen täcker alla kostnader som orsakas av serviceproduktionen. Verksamhetsinkomsterna erhålls antingen som vederlag för överlåtna tjänster eller som bidrag, understöd eller ersättning för de kostnader som orsakats av att bestämda uppgifter utförts. Överlåtande av tjänster kan vara marknadsbaserat (till exempel rörelseinkomster), lagstadgat (till exempel enhetsprisfinansiering av yrkesutbildning) eller avtalsbaserat (till exempel samarbete mellan kommuner enligt avtalskommunmodellen).

Verksamhetsutgifterna för en uppgift med specifik finansiering budgeteras enligt prestationsprincipen. Utöver direkta externa utgifter budgeteras uppgiftens andel av gemensamma kostnader, kostnader för stödtjänster samt planenliga avskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva och ränta för det kapital som är bundet i objektets produktionsmedel. För en uppgift med specifik finansiering budgeteras kostnader för interna tjänster och allmän förvaltning bara till den del de baseras på intern fakturering och förhandsprissättning.

I indelningen av inkomst- och utgiftsslag samt i informationsinnehåll följs anvisningen Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner och rekommendationen JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner. Dessutom listas några observationer i anslutning till budgetering nedan:

  • Som försäljnings- och avgiftsinkomster budgeteras de vederlag som erhålls för de prestationer som uppgiften producerar, såväl från externa som från kommunens andra uppgifter.
  • Sälj- och köpprestationer vid byteshandel budgeteras bruttobaserat. Försäljning av en tillgång budgeteras som en investeringsinkomst och/eller annan verksamhetsinkomst. En tillgång som tagits emot som byte och som är avsedd för vidareförsäljning, budgeteras som ökning av färdigvarulagret, och en tillgång som tas i eget bruk budgeteras beroende på ekonomisk livslängd som investerings- eller verksamhetsutgift.
  • Anskaffningsutgiften för en tillgång som tillverkats för eget bruk budgeteras som investeringsutgift för uppgiften, internt täckningsbidrag inkluderas inte i detta.
  • När en uppgift med specifik finansiering tillverkar en tillgång åt en annan uppgift inom kommunen, budgeteras de utgifter som tillverkningen medför som verksamhetsutgifter och försäljningen av tillgången budgeteras som omsättning eller försäljningsinkomst, i dessa poster kan också internt täckningsbidrag budgeteras.
  • Även om ett affärsverk eller annan balansenhet skulle sköta verksamhet som ligger inom ramen för kalkylmässig statsandel inkluderas ingen separat statsandelspost i dess resultatbudget.
  • Inköp under räkenskapsperioden och Öknings- och minskningsposter för lager kan användas i resultatbudgeten om uppgiften behandlar alla sina lager enhetligt på detta sätt.
  • I budgeterade personalutgifter tas utöver löner och lönebikostnader hänsyn till semesterlöne- och semesterpenningskulder och förändringar av dem. Vid periodisering av löner för tjänsteinnehavare i grundskolan, gymnasiet och yrkesläroanstalter samt andra tjänsteinnehavare som hör till årsarbetstidssystemet beaktas dock bara semesterpenningen och deras lönebikostnader.
  • KomPL-avgiften består av två delar som inte är direkt beroende av de utbetalda lönerna. Den ena är avgiften grundad på pensionsutgift och den andra avgiften grundad på utgift för förtida ålderspension. Båda avgifterna budgeteras i mån av möjlighet bland verksamhetsutgifterna för ifrågavarande uppgift.

Budgetering av finansiella inkomster och -utgifter

För indelningen av och innehållet i finansiella inkomster och utgifter följs anvisningarna Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen och Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner och JHS 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner.

  • I en nettoenhet visas den beräknade räntan på det i produktionsmedel bundna kapitalet som en finansiell utgift. Det bundna kapitalet beräknas ur bokföringsvärdet eller gängse värde för tillgångar bland bestående aktiva enligt bokslutsprognosen för det år budgeten upprättas.

Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivningar och nedskrivningar budgeteras separat. I Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner ges anvisningar om avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivningar av produktionsmedel budgeteras i som regel med belopp enligt planenliga avskrivningar.

Budgetering av bokslutsdispositioner gällande räkenskapsperiodens resultat

Bokslutsdispositioner gällande räkenskapsperiodens resultat utgörs av förändring i avskrivningsdifferens, förändring i reserver och inkomstskatter.

Avskrivningsdifferens behandlas närmare i Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner samt Allmän anvisning om upprättande av balansräkning.

  • En investeringsreserv upplöses senast under det räkenskapsår då tillgången anskaffas eller avskrivningarna enligt plan på ifrågavarande tillgång inleds. En investeringsreserv kan upplösas mot grundkapitalet eller så att det påverkar resultatet. Upplösning mot grundkapitalet budgeteras inte. Resultatpåverkande upplösning budgeteras i posten Minskning av reserver (+).
  • Balansenheterna budgeterar anslag för inkomstskatter om uppgiften bedriver näringsverksamhet inom en annan kommuns område (till exempel ett kommunalt vatten- eller värmeverks verksamhet utanför kommunens eget område) eller inom en annan kommuns område äger fastigheter som inte är i allmänt eller allmännyttigt bruk (21.4 § i inkomstskattelagen).
          6.3.3.7 Gentemot fullmäktige bindande poster i en resultatbudget för en uppgift med specifik finansiering

Vid budgetering av en uppgift med specifik finansiering tillämpas nettoprincipen. Beroende på förvaltningsmodell bestäms den bindande nettoposten på olika sätt.

I en nettoenhet och annan balansenhet är räkenskapsperiodens resultat den bindande posten gentemot fullmäktige. Om en övrig balansenhet budgeterar ändringar i avskrivningsdifferens eller reserver behandlas även dessa poster som bindande gentemot fullmäktige.

Poster i ett affärsverks resultatbudget som är bindande gentemot fullmäktige anges i 120 § i kommunallagen. Sådana är ersättning för eget eller främmande kapital som kommunen eller samkommunen investerat samt kommunens verksamhetsbidrag till affärsverket.

          6.3.3.8 Totala kostnader för en uppgift

I resultatbudgeten för en uppgift med specifik finansiering upptas samtliga utgifter på basis av vilka uppgiftens totalkostnader kan beräknas. Baserat på dessa kan värdet på den egna produktionen beräknas, detta kan vid konkurrensutsättning jämföras med priset på tjänster från andra leverantörer. Från uppgifterna som är grundade på de totala kostnaderna kan dessutom nyckeltal som beskriver uppgiftens resultat och kostnadseffektivitet bildas.

          6.3.3.9 Behandling av mervärdesskatt

Anskaffningskostnader för varor och tjänster budgeteras i regel med priser exklusive moms. Kommunen får 5 procents kalkylmässig återbäring för anskaffningar för hälso- och sjukvård samt socialvård som avses i mervärdesskattelagen liksom för understöd som beviljas den som idkar sådan verksamhet. För utgifter som berättigar till kalkylmässig återbäring budgeteras därigenom 95 procent av faktureringsvärdet.

      6.4 Resultaträkningsdelen i kommunens budget

        6.4.1 Uppställning av resultaträkningsdelen

Resultaträkningsdelen är en kalkyl över kommunens totalekonomi med uppgift att visa i vilken utsträckning inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av tjänster förorsakar.

Budgetens resultaträkningsdel upprättas på samma sätt som resultaträkningen i bokslutet i form av ett schema enligt uppställning två. Som mellanresultat i resultaträkningsdelen visas Verksamhetsbidrag och Årsbidrag. Som sista rad i resultaträkningsdelen visas Räkenskapsperiodens resultat eller, om kommunen budgeterar bokslutsdispositioner, visas Räkenskapsperiodens överskott (underskott).

Picture 1

Uppställning 2. Kommunens resultaträkningsdel.

        6.4.2 Sammanställning av driftsekonomidelen till resultaträkningsdelen

De poster i kommunens driftsekonomidel som summeras till resultaträkningen består av posterna i resultatbudgeten för uppgifter med specifik finansiering samt verksamhetsinkomster, verksamhetsutgifter och avskrivningar för budgetfinansierade uppgifter. Poster som kan läggas samman framgår av figur 3.

Resultaträkningsdelen upprättas separat från affärsverk och resten av kommunen inberäknat balansenheter (inklusive interna poster). Det rekommenderas att också upprätta en sammanfattande beräkning och en extern resultaträkning för hela kommunen.

Picture 1

Figur 3. Sammanläggning av kommunens driftsekonomidel till resultaträkningsdelen.

          6.4.2.1 Sammanställning av posterna verksamhetsinkomster, verksamhetsutgifter och tillverkning för eget bruk

I kommunens resultaträkningsdel summeras uppgifternas verksamhetsinkomster, verksamhetsutgifter och tillverkning för eget bruk, dock inte för affärsverkens del.

Verksamhetsintäkter och -utgifter specificeras efter slag till exempel enligt uppställning 2. De sammanlagda beloppen av verksamhetsinkomster och -utgifter behandlas inte som beräknade inkomster och anslag i resultaträkningsdelen, eftersom de ingående inkomsterna och utgifterna eller skillnaden mellan dessa redan har budgeterats i resultatbudget och driftsekonomidel för olika uppgifter.

Posterna Tillverkning för eget bruk i uppgifternas resultatbudgetar sammanställs med motsvarande post i kommunens resultaträkning

          6.4.2.2 Sammanställning av finansiella inkomster och -utgifter

Finansiella inkomster och utgifter för andra balansenheter med specifik finansiering än affärsverk summeras till motsvarande poster i resultaträkningsdelen. Det sammanlagda beloppet av dem behandlas inte som beräknade inkomster och anslag i resultaträkningsdelen, eftersom de ingående inkomsterna och utgifterna eller skillnaden mellan dessa redan har budgeterats i balansenheternas resultatbudget.

          6.4.2.3 Sammanställning av avskrivningar och nedskrivningar

I driftsekonomidelen och resultatbudgeten för olika uppgifter upptagna planmässiga avskrivningar och nedskrivningar av produktionsmedel summeras till relevanta rader i kommunens resultaträkningsdel. Planerade avskrivningar och nedskrivningar budgeteras inte som anslag, utan deras bindande verkan bestäms i avskrivningsplaner som fullmäktige godkänner separat.

          6.4.2.4 Sammanställning av extraordinära poster

Uppgifter med specifik finansiering budgeterar extraordinära poster i sina resultatbudgetar. Extraordinära poster i andra balansenheter än affärsverk summeras med extraordinära poster i resultaträkningsdelen i kommunens budget. Extraordinära intäkter och kostnader kan uppstå bland annat av en större överlåtelsevinst eller -förlust för tillgångar bland bestående aktiva på grund av att verksamhet bolagiseras eller upphör. I andra balansenheter uppstår extraordinära poster främst av egendomsförluster. I en budgetfinansierad uppgift, där balansräkning inte upprättas, budgeteras inte egendomsförluster uppgiftsspecifikt, utan extraordinära poster gällande dem budgeteras vanligen direkt i kommunens extraordinära poster i kommunens resultaträkningsdel.

          6.4.2.5 Sammanställning av bokslutsdispositioner och inkomstskatter

Bokslutsdispositioner hos balansenheter med specifik finansiering som inte utgör affärsverk summeras med motsvarande poster efter räkenskapsperiodens resultat i kommunens resultaträkningsdel.

        6.4.3 Poster som ska budgeteras i resultaträkningsdelen

I resultaträkningsdelen budgeteras beräknade inkomster och anslag som är bindande gentemot fullmäktige och som inte har budgeterats i uppgiftsspecifika driftsekonomidelar och resultatbudgetar. Bindande poster i resultaträkningsdelen är:

  • Skatteinkomster
  • Statsandelar
  • Finansiella inkomster och utgifter
  • Extraordinära poster
  • Bokslutsdispositioner

På bindningsnivån för nämnda poster tillämpas samma grunder som för beräknade inkomster och anslag i driftsekonomidelen och investeringsdelen. Underskridande av beräknade inkomster och överskridande av anslag ska behandlas i fullmäktige som en budgetändring.

          6.4.3.1 Budgetering av skatteinkomster

Som skatteinkomst i resultaträkningsdelen budgeteras kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatten och eventuell hundskatt som kommunen uppbär. I tablån över utfallet anges skatteinkomsterna indelade i kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatt och övriga skatteinkomster.

Kommunens inkomstskattesats och fastighetsskattesats är viktiga inkomstgrunder i budgeten. Beslut om dessa ska fattas senast i samband med att budgeten godkänns. Kommunen ska anmäla sin skattesats till Skatteförvaltningen senast den 17 november för följande finansår. Det praktiska genomförandet av beskattningen hör till de statliga myndigheterna.

Kommunens skatteinkomster upptas i budgeten enligt betalningstidpunkten för Skatteförvaltningens skatteredovisning.

Redovisningar som hänförs till kommunens budgetår är månatliga redovisningar av förskottsinnehållningar och förskottsuppbörd, redovisning av skatter enligt lagen om beskattningsförfarande för skatteår som föregår räkenskapsperioden samt rättelseredovisningar.

Redovisningar av samfundsskatt som hänförs till budgetåret utgörs av redovisad förskottsuppbörd och övriga redovisningar av samfundsskatt.

Som kommunens fastighetsskatteinkomst budgeteras den fastighetsskatt som ska redovisas under budgetåret.

Hundskatt, som debiteras och uppbärs av kommunen, budgeteras som inkomst under den räkenskapsperiod då den debiterats eller då den influtit.

Kommunens andel av beskattningskostnaderna budgeteras i driftsekonomidelens beskattningskostnadsuppgift som Köp av tjänster.

Räntor på skatter budgeteras bland finansiella poster i resultaträkningsdelen för det finansår då räntan erhålls eller betalas på basis av redovisningen.

Vid budgetering av skatteinkomster kan Kommunförbundets prognosram för kommunernas skatteinkomster utnyttjas. Prognosen som gäller hela kommunsektorn finns på Kommunförbundets webbplats www.kunnat.net/kuntatalous under Skattefrågor. En kommunspecifik prognos kan beställas från Kommunförbundets kommunekonomienhet.

          6.4.3.2 Budgetering av statsandelar

Under statsandelar i budgetens resultaträkningsdel upptas statsandelar för driftsekonomin, då dessa grundar sig på den allmänna kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och då de inte till sin karaktär utgör bruksavgifter eller andra avgifter. Sådana statsandelar är 1) statsandelen för kommunal basservice, 2) övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet och 3) behovsprövad höjning av statsandelen. Till statsandelssystemet hör också en utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och en utjämning till följd av systemändringen, vilka ökar eller minskar kommunernas statsandel. Statsandelarna för driftskostnader budgeteras enligt prestationsprincipen.

När en elev fullgör sin läroplikt någon annanstans än i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av elevens egen hemkommun är utbildningsanordnaren berättigad till hemkommunsersättning. På motsvarande sätt har elevens hemkommun en lagstadgad skyldighet att betala hemkommunsersättning. Inkomster från hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning budgeteras i driftsekonomidelen som verksamhetsinkomster och utgifterna för hemkommunsersättningar som verksamhetsutgifter, Inkomster och utgifter från hemkommunsersättningar redovisas och debiteras i samband med redovisning av statsandelar, men de ingår inte i statsandelen för kommunal basservice.

Ersättningar av staten enligt den s.k. principen om full ersättning för kommunens eller samkommunens prestationer budgeteras bland försäljningsintäkterna.

Övriga understöd och bidrag än de ovan nämnda, statsandelar för basservice och undervisnings- och kulturministeriets övriga statsandelar, budgeteras som verksamhetsinkomster för ifrågavarande uppgift i driftsekonomidelen. Sådana stöd från staten är bland annat lönesubvention, kommunernas sammanslagningsunderstöd, landskapsutvecklingspengar och den kalkylmässiga ersättning staten betalar för flyktingar.

I en samkommun budgeteras enhetsprissättningsfinansiering enligt huvudmannasystemet för gymnasier och yrkesutbildning bland försäljningsinkomster.

Statsandelar för tillgångar bland bestående aktiva och för övriga utgifter med lång verkningstid budgeteras i investeringsdelen som finansieringsandel (investeringsinkomst) för ifrågavarande projekts anskaffningsutgift. Sådana är till exempel bidrag till projekt för grundande av motionsplatser.

Statsandelsmyndigheterna fattar beslut om budgetårets statsandelar i slutet av föregående år. De första preliminära kommunspecifika beräkningarna publiceras på Kommunförbundets webbsidor (www.kunnat.net > Kuntatalous > Valtionosuudet) under våren året före budgetåret med undantag för statsandelar enligt undervisnings- och kulturministeriets huvudmannasystem (gymnasium och yrkesutbildning m.fl. övriga statsandelar som beslutas av undervisningsministeriet och som huvudsakligen baseras på informationsinhämtningen 20.9.).

Undervisnings- och kulturministeriets statsbidragsbeslut gällande huvudmannasystemet justeras senast till slutet av december i budgetåret. Justeringen betalas ut eller debiteras under februari nästkommande år och hänförs enligt prestationsprincipen till budgetåret. Denna justering bör också budgeteras.

Kommunspecifika beräkningar för utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna finns på Kommunförbundets webbplats (http://www.kunnat.net/fi/asiantuntijapalvelut/kuntatalous/valtionosuudet/Sivut/default.aspx). Utjämningen av statsandelar hänförs helt till statsandelen för basservice och beaktas i samband med beslut om detta. På Kommunförbundets webbplats upprättas årligen en beräkning av statsandelen för basservice där beslutets delar är specificerade. Dessutom upprättas en beräkning av alla kalkylerade statsandelar i resultaträkningen och de poster som betalas i samband med dem. I beräkningen separeras inkomster och utgifter för hemkommunsersättning för förskoleundervisning och grundläggande undervisning som inte hör till statsandelar.

          6.4.3.3 Budgetering av finansiella inkomster och -utgifter

Finansiella intäkter och utgifter i resultaträkningsdelen består av finansiella inkomster och utgifter som budgeteras direkt i resultaträkningsdelen samt finansiella intäkter och utgifter från andra uppgifter med specifik finansiering än affärsverk som läggs samman till resultaträkningsdelen. Även om de nämnda finansiella posterna från uppgifter med specifik finansiering redan har budgeterats i ifrågavarande uppgifters resultatbudgetar, kan de finansiella intäkterna och utgifterna i resultaträkningen i fråga om bindningsnivå behandlas som helheter per inkomst- och utgiftsslag oberoende av om finansieringsposten är sammanställd eller budgeterad direkt i resultaträkningsdelen.

Finansieringsverksamhetens inkomster och utgifter budgeteras enligt bruttoprincipen. Ett undantag från prestationsgrund görs dock för räntor på skatter som budgeteras som inkomster eller utgifter för det finansår under vilket räntan erhålls eller erläggs enligt redovisningen.

Finansiella inkomster

Under finansiella inkomster budgeteras ränteinkomster åtskilda från övriga finansiella inkomster. Som ränteinkomster budgeteras ränteinkomster från utlåning, övriga placeringar och depositioner samt från betalningsrörelsekonton, periodiserade enligt prestationsprincipen. Som övriga finansiella inkomster budgeteras skatteredovisningsräntor, aktieutdelningar och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster på finansieringslån och vinster på försäljning av värdepapper.

Bland finansiella inkomster budgeteras också interna finansiella intäkter som ersättningar för grundkapital från affärsverk och andra balansenheter samt räntor för interna lån och kontokurantkonto som debiteras dem.

Finansiella utgifter

Under finansiella utgifter budgeteras ränteutgifter åtskilda från övriga finansiella utgifter. Till räntekostnaderna hör räntor från budgetåret på långfristiga och kortfristiga lån. Som övriga finansiella kostnader budgeteras bland annat skatteredovisningsräntor, dröjsmålsräntor, garanti- och kreditförlustprovisioner och andra kostnader för finansieringslån utöver ränta. Kreditförluster till följd av kommunens utlåning budgeteras som nedskrivningar bland övriga finansiella kostnader.

Som finansiella kostnader budgeteras dessutom nedskrivningar av anskaffningsutgiften för andra placeringar bland bestående aktiva än aktier och andelar. Nedskrivningar av aktier och andelar bland bestående aktiva (placeringar som stöder kommunens verksamhet) budgeteras som Nedskrivningar i gruppen Avskrivningar och nedskrivningar.

Som finansiella utgifter budgeteras också interna finansiella utgifter som balansenheternas ersättningar för grundkapital samt de räntor dessa betalat för interna lån och den ränta som kommunen betalat till en balansenhet för kontokurantkontoskuld.

          6.4.3.4 Budgetering av extraordinära poster

Extraordinära poster i resultaträkningsdelen består av de poster som budgeteras direkt i resultaträkningsdelen samt de extraordinära poster från andra specifikt finansierade uppgifter än affärsverk som läggs samman till resultaträkningsdelen. Även om de nämnda posterna från uppgifter med specifik finansiering redan har budgeterats i ifrågavarande uppgifters resultatbudgetar, kan de extraordinära posterna i resultaträkningen vid granskning av bindningsnivå behandlas som helheter per inkomst- och utgiftsslag oberoende av om den extraordinära posten är sammanställd eller budgeterad direkt i resultaträkningsdelen. Som extraordinära inkomster och utgifter betraktas sådana inkomster och utgifter som uppstår på grund av väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens normala verksamhet. Begreppet extraordinär ska tolkas mycket snävt.

          6.4.3.5 Budgetering av bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner i resultaträkningsdelen består av de poster som budgeteras direkt i resultaträkningsdelen samt bokslutsdispositioner och inkomstskatter från andra uppgifter med specifik finansiering än affärsverk som läggs samman till resultaträkningsdelen. Även om de nämnda posterna från uppgifter med specifik finansiering redan har budgeterats i ifrågavarande uppgifters resultatbudgetar, kan bokslutsdispositionerna i resultaträkningen i giltighetsgranskningen behandlas som helheter per slag oberoende av om posten är sammanställd eller budgeterad direkt i resultaträkningsdelen.

Bokslutsdispositioner som ska budgeteras är poster vars realisering kan bedömas när budgeten upprättas. Sådana poster är bland annat upplösandet av investeringsreserv och den bildning av avskrivningsdifferens som hör till investeringsprojekt som genomförs under budgetåret. Även upplösning av avskrivningsdifferens i anslutning till tidigare genomförda investeringar budgeteras bland bokslutsdispositioner. Upplösning av kapital baserat på planenligt ianspråktagande av fonder budgeteras som en bokslutsdisposition.

Budgetering av en ökning av investeringsreserv eller fond med bokslutsdispositioner kan komma ifråga bara av särskilt motiverade skäl. Ett sådant motiv kan vara en sannolik eller säker överlåtelseförlust för egendom. Som regel budgeteras dock inte reserveringar och överföringar till fonder från resultatet i förväg utan överföringar från resultatet beslutas i samband med bokslutet. Det ska observeras att investeringsreserveringar kan budgeteras till högst beloppet av uppskattade överskottsposter i balansräkningen för det år budgeten upprättas. Denna regel gäller också för budgetering av investeringsreserveringar i affärsverk och andra balansenheter.

        6.4.4 Mål och nyckeltal i resultaträkningsdelen

I samband med resultaträkningsdelen anges målen gällande tillräckligheten av inkomstfinansiering och de nyckeltal som mäter detta:

  • Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnader
  • Årsbidrag som procent av avskrivningar
  • Årsbidrag euro/invånare

Kalkylscheman och förklaringar till nyckeltalen finns i Bokföringsnämndens kommunsektions Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner.

Andra nyttiga nyckeltal vid budgetering är till exempel det över-/underskott som ackumulerats i balansräkningen. Ett långsiktigt inkomstfinansieringsmål kan sättas baserat på det ackumulerade över-/underskottet. I det över-/underskott som ackumulerats i balansräkningen sammanfattas kommunens hela resultathistoria. När det ackumulerade över-/underskottet delas med kommunens invånarantal fås ett nyckeltal som kan användas vid jämförelser mellan kommuner. De kommuner som jämförs ska dock höra till samma storleksklass.

Ackumulerat överskott (underskott), €/invånare

= [Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)] / Invånarantalet

Som invånarantal för nyckeltalet används kommunens invånarantal på bokslutsårets sista dag. Målvärdet för långsiktig inkomstfinansiering bör vara minst 300-400 euro per invånare.

        6.4.5 Jämförande uppgifter i resultaträkningsdelen

Utöver kolumnuppgifter gällande budget- och planår anges i resultaträkningsdelen (uppställning 2) motsvarande resultaträkningsdelar för föregående år och året innan det. Uppgifterna för alla år anges i enlighet med bindningsnivån i budgeten inklusive interna inkomster och utgifter.

När det gäller budgetens bindningsnivåer läggs inte kommunens affärsverk samman med uppgifterna i resultaträkningsdelen, utan affärsverken behandlas som en separat ekonomienhet i förhållande till resultaträkningsdelen.

Kommuner som har affärsverk upprättar separata beräkningar av affärsverkens inverkan på kommunens resultat under budgetåret. I beräkningen visas förutom resultaträkningsdelens bindande värden också affärsverkens sammanställda resultaträkningar och kommunens sammanställda resultaträkningsdel där affärsverken läggs samman till grundkommunens resultaträkningsdel så att interna poster elimineras på samma sätt som i bokslutet. Upprättande av en kalkyl för inverkan klargörs nedan i avsnitt 9.3.1.

      6.5 Investeringsdelen i kommunens budget

I investeringsdelen presenteras målsättningar gällande investeringar, kostnadsberäkningar för projekt och deras periodisering som investeringsutgifter under planeringsåren samt de finansieringsandelar och andra inkomster som fås för investeringen.

Som investeringsutgifter budgeteras anskaffningsutgifterna för materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva samt anskaffningsutgifter för aktier och andelar i placeringar som stöder kommunens verksamhet.

I investeringsdelen summeras investeringsdelarna för budgetfinansierade uppgifter och uppgifter med specifik finansiering med undantag för affärsverken.

I investeringsdelen godkänner fullmäktige kostnadsberäkningar, anslag och beräknade inkomster för projekt eller projektgrupper. Investeringarna och investeringsgrupperna kan vid behov grupperas enligt organ och uppgift. I investeringsdelen eller dess motiveringar specificeras den nivå som är bindande gentemot fullmäktige.

Om investeringar har finansierats genom till exempel leasing eller livscykelmodellen, tas inte hyreskostnader upp i investeringsdelen utan i driftsekonomin. I budgeten ska kommunkoncernens ansvar och förpliktelser beaktas, varvid ifrågavarande investeringsprojekt beskrivs i textdelen och det totala ansvar som kommunen förbinder sig till uppskattas.

Picture 1

Uppställning 3. Kommunens investeringsdel.

        6.5.1 Investeringsmål

Vid projektspecifika målformuleringar klargörs till exempel om man med investeringen strävar efter en ökad serviceproduktion, förbättring av serviceförmågan eller effektivisering av produktionen. Av investeringsdelen ska det framgå vika projektmål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Dessutom delas investeringarna in beroende på om det är frågan om en nyinvestering, utvidgning eller ersättningsinvestering.

        6.5.2 Budgetering av investeringsutgifter

Om genomförandet av en investering hänför sig till två eller flera planeringsår, anges investeringens beräknade totalkostnad och dess periodisering till planeringsår. I motiveringarna för projektet kan fullmäktige ge den projektansvarige bemyndigande att senare justera periodiseringen av anskaffningskostnaden inom ramen för den totala kostnadsberäkningen.

En investeringsutgift budgeteras prestationsbaserat för finansåret då investeringsobjektet, eller den del som motsvarar färdigställandegraden bedöms tas emot. En reservering eller fond som skapats för investeringen påverkar inte den budgeterade utgiftens storlek.

Såväl externa som interna anskaffningar av tillgångar bland bestående aktiva budgeteras som investeringsutgift. Interna anskaffningar behandlas som tillverkning för eget bruk (se avsnitt 6.3.3.6 och 6.4.2.1).

Anskaffningskostnader för investeringar budgeteras med priser utan mervärdesskatt med undantag för anskaffningskostnader inom ramen för avdragsbegränsad verksamhet.

Som investeringsutgifter budgeteras också placeringar i aktier och kapitalandelar i bestående aktiva samt placeringar i grundkapital i samkommuner och kommunens egna balansenheter.

Som investeringsutgift budgeteras också en placering i samkommunens placeringsfond och finansieringsandelar i investeringsprojekt som genomförs av andra sammanslutningar och vars syfte är att producera kommunens service eller där det annars är frågan om skötsel av en uppgift som hör till kommunen.

        6.5.3 Budgetering av investeringsinkomster

I budgetens investeringsdel budgeteras den finansieringsandel som erhållits för en investering och som kan utgöras av statsandel eller annan finansieringsandel. Som finansieringsandel anges också användningen av donationsfonder när investeringen finansieras med kapitalet i en donationsfond som är förknippad med bestämmelser som grundar sig på ett avtal, testamente eller gåvobrev.

Finansieringsandelen budgeteras som inkomst för det år då rätten till inkomsten bedöms uppstå för kommunen. Till exempel en efterhandsfinansierad statsandel budgeteras som en finansieringsandel för det år då rätten till statsandel uppstod för kommunen.

Den del av den efterhandsfinansierade statsandelen som betalas under åren efter budgetåret, budgeteras i finansieringsdelen som Förändring av likviditeten (-) eller ökning av Övriga långfristiga fordringar före raden Inverkan på likviditeten.

I investeringsdelen budgeteras inkomster från överlåtelse av aktiverade tillgångar bland bestående aktiva från balansvärdet. Den beräknade överlåtelsevinsten eller -förlusten budgeteras i driftsekonomidelen.

Om betalningen av försäljningspriset beräknas fördela sig på två eller flera år, tas den beräknade försäljningsfordran upp bland finansieringsdelens förändringar av likviditeten eller ökningar av långfristiga fordringar beroende på om fordran är kort- eller långfristig. Ofta budgeteras inte försäljningsintäkter för tillgångar separat för en investering utan för kommunen som helhet eller till exempel för en grupp av investeringar.

      6.6 Finansieringsdelen i kommunens budget

        6.6.1 Uppställning av finansieringsdelen

I budgetens finansieringsdel anges kassaflödet från verksamheten, investeringarna och finansieringen. Finansieringsdelen presenteras i formen av ett subtraktionsschema. Som mellanresultat visas Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Ett mellanresultat som visar överskott anger att investeringarna finansieras i sin helhet med inkomstfinansiering, finansieringsandelar för investeringar och försäljning av egendom. Ett negativt mellanresultat visar den summa som ska finansieras genom kapitalfinansiering. Summan av det nämnda mellanresultatet och kassaflödet i finansieringen anger de budgeterade kassaflödenas totala inverkan på kommunens likviditet.

Picture 1

Uppställning 4. Kommunens finansieringsdel.

          6.6.1.1 Kassaflödet i verksamheten

Kassaflödet i verksamheten visar den budgeterade inkomstfinansieringen som under finansåret kan disponeras för finansiering av investeringar, kapitalplaceringar och återbetalningar samt förstärkning av likviditeten.

I verksamhetens kassaflöde ingår inga budgeterade beräknade inkomster eller anslag, utan alla poster som ingår i kassaflödet är överförda från resultaträkningsdelen eller utgör korrektivposter till dem. Överföringsposter är årsbidrag och extraordinära poster. Korrektivposter är överlåtelsevinster och -förluster för tillgångar bland bestående aktiva som eventuellt ingår i ifrågavarande poster och som rättas på raden Korrektivposter till internt tillförda medel. Nämnda poster beaktas senare i beräkningen i punkten Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva. Bland korrektivposter till internt tillförda medel korrigeras också avsättningarnas inverkan på årsbidraget.

          6.6.1.2 Kassaflödet för investeringarnas del

Kassaflödet för investeringarnas del är skillnaden mellan investeringsutgifterna och de finansieringsandelar som erhållits för dem och överlåtelseinkomster från tillgångar bland bestående aktiva. Nämnda poster överförs från budgetens investeringsdel (med undantag för eventuella överlåtelsevinster och -förluster som tagits upp i driftsekonomin) och det anvisas inga anslag eller beräknade inkomster för dem i finansieringsdelen.

De inkomst- och utgiftsposter som överförs från investeringsdelen anges som bruttobelopp i finansieringsdelen oberoende av om anslagen eller de beräknade inkomsterna har godkänts som brutto- eller nettobelopp.

          6.6.1.3 Kassaflödet för finansieringens del

I kassaflödet för finansieringens del budgeteras förändringar i utlåningen, lånebeståndet och eget kapital. Alla poster i kassaflödet för finansieringens del är anslag eller beräknade inkomster som i finansieringsdelen ska anges som bindande brutto- eller nettobeloppshelheter gentemot fullmäktige.

Posten Förändringar i utlåningen är bindande i förhållande till fullmäktige som totalsumma eller specificerad. Bland förändringar i utlåningen budgeteras också intern utlåning och återbetalningar gällande kommunens affärsverk och annan budgetenhet.

Posten Förändringar i lånebeståndet är bindande i förhållande till fullmäktige som totalsumma eller specificerad.

Posten Förändringar i eget kapital är bindande i förhållande till fullmäktige som helhet eller specificerad. I en kommun överförs en ökning av grundkapitalet i en annan balansenhet i kommunen till förändring av eget kapital som korrigerar kommunens kapitalplacering i annan balansenhet som ovan upptogs bland investeringsutgifter. På motsvarande sätt upptas minskning av grundkapitalet i en annan balansenhet bland minskning av eget kapital.

          6.6.1.4 Inverkan på likviditeten

Finansieringsdelen avslutas med posten Inverkan på likviditeten som fås genom att med hänsyn tagen till tecknen summera kassaflödet från verksamheten, investeringarna och finansieringen. Budgetens finansieringsdel är mindre än bokslutets finansieringsanalys genom att posten Övriga förändringar av likviditeten inte ingår. Detta beror på att innehållet i ifrågavarande post, alltså förändringar av förvaltade medel och kapital, förändringar av omsättningstillgångar och fordringar samt förändringar av räntefria skulder inte i praktiken kan budgeteras på förhand.

Kända, betydande förändringar i likviditeten när det gäller långfristiga fordringar eller räntefria långfristiga skulder är det dock motiverat att budgetera på raden Övriga förändringar av likviditeten före den avslutande raden Inverkan på likviditeten eller åtminstone uppskatta storleken i motiveringstexten. Sådana betydande förändringar av fordringar och skulder med inverkan på likviditeten kan vara till exempel förändringar av statsandelsfordringar, försäljningsfordringar eller lånefordringar eller förändringar i beloppet för återbäringsbara anslutningsavgifter.

Ett positivt värde för posten Inverkan på likviditeten innebär att kommunens likviditet förstärks och ett negativt värde att den försämras. Inverkan på likviditeten får inte ha ett större negativt värde än vad kommunens likvida medel beräknas uppgå till i början av budgetåret, det vill säga i bokslutet för det år budgeten upprättas. En negativ inverkan som överstiger de likvida medlen betyder att det inte är visat hur finansieringsbehovet täcks på det sätt som avses i 110.4 § i kommunallagen. I motiveringarna kan man skriftligt ytterligare klargöra de likvida medlens tillräcklighet.

        6.6.2 Mål och nyckeltal i finansieringsdelen

I samband med finansieringsdelen anges målen gällande verksamhetens och investeringarnas finansiering och de nyckeltal som mäter hur målen uppnås. Finansieringen av verksamheten och investeringar under räkenskapsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen, dess mellanresultat och de nyckeltal som kan beräknas ur dessa.

          6.6.2.1 Mål för investeringarnas självfinansieringsgrad

Det ska sättas ett mål för finansiering av verksamheten och investeringar. Det kan till exempel vara ett kvalitativt mål, mål gällande korrigeringsskuld eller något mål för inkomstfinansiering. Målet självfinansieringsandel för investeringar är motiverat att sätta som bindande gentemot fullmäktige under planeringsperioden.

Uppnåendet av målet för självfinansieringsandel för investeringar kan visas med hjälp av det ackumulerade mellanresultatet Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i finansieringsdelen. Man granskar det årliga beloppet för det ackumulerade värdet med början från Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i bokslutet för året innan budgeten upprättas till vilket man adderar eller från vilket man subtraherar de uppskattade värdena för det årliga kassaflödet.

I slutet av planeringsperioden ska ackumulationen vara minst 0 eller positiv, om målet är att helt finansiera investeringarna med självfinansiering. Målet skulle uppnås under en fem års granskningsperiod 201X-2-201X+2.

Om det under de nämnda åren ingår ovanligt stora inkomster eller utgifter av engångskaraktär eller större investeringar än vanligt är det motiverat att förlänga ackumuleringsperioden. Det ackumulerade kassaflödet från verksamheten och investeringarna får inte bli konstant negativt. 6

          6.6.2.2 Övriga mål

I budgetering av övriga mål och nyckeltal i finansieringsdelen följs Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse.

Låneskötselbidrag

Som bindande mål för låneskötselförmågan är det motiverat att sätta att kommunens normala inkomstfinansiering utan extraordinära poster ska vara väsentligt större än låneskötselutgifterna.

        6.6.3 Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelen samt finansieringsdelen för en balansenhet med kommunens finansieringsdel

Kommunens resultaträknings- och investeringsdel sammanställs i finansieringsdelen. Om kommunen har annan balansenhet sammanställs också dess finansieringsdel med kommunens finansieringsdel. De poster som ska sammanställas visas nedan i figur 4 med pilar.

Picture 1

Figur 4. Sammanställning av kommunens resultaträknings- och investeringsdel samt finansieringsdelen för annan balansenhet i kommunens finansieringsdel.

          6.6.3.1 Sammanställning av resultaträkningsdelen

Resultaträkningsdelens årsbidrag och extraordinära inkomster och utgifter sammanställs i finansieringsdelen med värden enligt resultaträkningsdelen. Om det har budgeterats överlåtelsevinster eller förluster för tillgångar bland bestående aktiva i verksamhetsutgifter eller verksamhetsutgifter ska de korrigeras på raden Korrektivposter till internt tillförda medel (och inkluderas också i överlåtelseinkomster för tillgångar). På nämnda rader korrigeras också förändringar i avsättningar som budgeterats i verksamhetsutgifterna. Sammanställning av korrektivposter visas i figur 4 med streckad linje.

          6.6.3.2 Sammanställning av investeringsdelen

Investeringsutgifter och -inkomster sammanställs i finansieringsdelen med värden enligt investeringsdelen. I sammanställningen medtas utgifter och inkomster för alla investeringsprojekt med undantag för investeringar hos i kommunallagen avsedda affärsverk.

          6.6.3.3 Sammanställning av finansieringsandelen för en annan balansenhet

De olika posterna för kassaflöden som budgeterats i finansieringsdelen hos en annan balansenhet, med undantag för posten Inverkan på likviditeten, sammanställs med motsvarande poster i kommunens finansieringsdel. Resultaträkningsdelen för annan balansenhet sammanställs med kommunens resultaträkningsdel och investeringsdelen med kommunens investeringsdel. Av denna orsak sammanställs de inte separat i kommunens finansieringsdel på det sätt som kassaflödesposterna i finansieringen.

Inverkan på likviditeten är en restpost där det i kommunens finansieringsdel också tas hänsyn till balansenheter, när kassaflödet från balansenheternas verksamhet, investeringar och finansiering sammanställs med motsvarande poster i kommunens finansieringsdel.

    7 Budgetens och andra ekonomiska planers bindande verkan samt uppföljning av utfallet

      7.1 Budgetens bindande verkan

Bindande poster i budgeten utgörs enligt 110 § i kommunallagen av de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige har godkänt och de anslag och beräknade inkomster som målen förutsätter.

        7.1.1 En målsättnings bindande verkan

Målen är en del av budgeten som ska iakttas i kommunens verksamhet och i skötseln av kommunens ekonomi. Som utgångspunkt är alla mål som fullmäktige ställt upp i budgeten bindande på så sätt att de är avsedda att förverkligas. Det att sambandet mellan verksamhet och ekonomi understryks innebär att man bör utreda hur ändringar i anslag eller beräknade inkomster inverkar på verksamhetsmålen. Om målen inte kan uppnås på grund av ändringar som skett i grunderna för ekonomin, ska fullmäktige även godkänna ändringar gällande målen.

Då målens bindande verkan definieras finns det dock skillnader i fråga om hur värdet som mäter måluppfyllelsen avgränsas. För åtgärds- eller projektmål är målvärdet vanligtvis entydigt och noggrant. Däremot är det inte nödvändigtvis förnuftigt att definiera exakta mål gällande prestations- eller enhetskostnader på fullmäktigenivå, för dessa målsättningar är det skäl att lämna en viss flexibilitet. För effektmål kan man i allmänhet anta att kommunen har möjlighet att besluta om tillgången, utbudet och inriktningen av en service, varvid målen kan definieras på en mycket bindande nivå. Däremot kan ändringar i välfärden hos kunder eller en befolkningsgrupp till stor del vara en följd av helt andra faktorer än kommunens service. I så fall måste målvärdet uppställas som villkorligt i relation till uppfyllandet av vissa externa förutsättningar. Strategiska projektmål är vanligtvis bundna till pengar och tid. Däremot är strategiska mål gällande kommunens ställning och område i allmänhet tidsmässigt riktgivande mål.

        7.1.2 Bindningsnivån för poster uttryckta i penningbelopp

          7.1.2.1 Anslags bindande verkan

Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla de anslag som verksamhetsmålen förutsätter. Ett anslag utgör en till sitt eurobelopp och användningsändamål begränsad fullmakt som fullmäktige lämnar till ett kommunalt organ för att använda medel.

Ett kommunalt organ har fullmakt att använda de anslag som beviljats organet för ett bestämt ändamål eller för att uppnå ett visst mål. Organet får inte överskrida de anslag som enligt budgeten beviljats. Om anslagen visar sig vara otillräckliga måste budgeten ändras. I samband med ändringen måste man kunna påvisa hur finansieringsbehovet täcks. Å andra sidan har inte organet någon skyldighet att helt och hållet förbruka sitt anslag, ifall de mål som uppställts för verksamheten ändå uppnås eller användningsändamålet för anslaget ändå uppfylls.

Anslag och beräknade inkomster kan budgeteras bindande enligt brutto- eller nettoprincipen. Bindningsnivån fastställs i samband med att budgeten godkänns. Bindningsnivån definieras t.ex. i motiveringarna för respektive del i budgeten (driftsekonomi-, investerings-, resultaträknings-, och finansieringsdelen) eller så påvisas tydligt på annat sätt vilka poster som är bindande gentemot fullmäktige. Med nettoprincipen avses att fullmäktige beslutar om anslag eller beräknade inkomster som skillnaden mellan inkomster och utgifter i budgeten.

Godkännande av nettoprincipen förutsätter en enhetlig behandling av anslag och beräknade inkomster. En budgetändring gällande höjning av anslag eller en minskning av beräknade inkomster ska behandlas av fullmäktige oavsett om avvikelsen beror på en överskridning av beräknade bruttoutgifter eller en underskridning av bruttoinkomster.

Ett anslag som beviljats av fullmäktige (eller att utgifterna hålls inom ramarna för anslaget) utgör inte ett i kommunallagen avsett mål för ekonomin. Inte heller det att kostnaderna för en viss service hålls inom planerade ramar utgör ett i kommunallagen avsett mål för ekonomin.

          7.1.2.2 Beräknade inkomsters bindande verkan

En kommuns beräknade inkomster är både mål och bindande värden. En beräknad inkomst är ett av fullmäktige uppställt inkomstmål som, om det underskrids väsentligt antagligen inverkar på grunderna för finansieringen i budgeten. Om en betydande inkomstpost som t.ex. en skatteinkomst, statsandel eller försäljning av en anläggningstillgång till väsentliga delar blir orealiserad, bör man för att täcka finansieringsbehovet anvisa någon annan inkomst- eller kapitalfinansiering, eller minska på utgifterna.

I fråga om beräknade nettoinkomster kan beloppets bindande verkan förutom med ovan nämnda finansiella orsaker också motiveras med kravet på jämlik behandling av brutto- och nettobudgeterade uppgifter.

Strävan att uppnå den beräknade inkomstnivån kan också motiveras med målsättningarna; om förverkligandet av ett mål är beroende av huruvida den beräknade inkomstnivån uppnås, måste målet justeras om inkomstnivån underskrids.

Beräknade inkomster som har fastställts enligt bruttoprincipen är bindande om avvikelser från målen för verksamheten och ekonomin förutsätter ändringar i budgeten.

          7.1.2.3 Sammandrag av anslag och beräknade inkomster

I budgeten kan en sammanfattande kalkyl över anslag och beräknade inkomster presenteras. I tabellen redovisas de poster vilka fullmäktige har godkänt som bindande i driftsekonomidelen, investeringsdelen, resultaträkningsdelen och finansieringsdelen. Ur tabellen bör det framgå om ett anslag eller en beräknad inkomst utgör ett brutto- eller nettobelopp.

En tablå med ett sammandrag över budgetens bindande anslag och beräknade inkomster utan affärsverk ska göras upp. Sammandraget ska innehålla budgeten, utfallet, avvikelser, ändringar i budgeten och avvikelser efter ändringen av budgeten för sådana poster i driftsekonomidelen, investeringsdelen, resultaträkningsdelen och finansieringsdelen som fullmäktige godkänt som bindande (Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse).

Picture 1

Tabell 4. Sammandrag av anslag och beräknade inkomster.

I sammandragskalkylen beaktas anslag och beräknade inkomster för samtliga uppgifter med budgetfinansiering och specifik finansiering och investeringar förutom budgetarna för affärsverk. Årsbidraget för en annan balansenhet redovisas i kalkylen som en bindande beräknad nettoinkomst i driftsekonomidelen. Eftersom budgeterade finansiella inkomster och utgifter för en balansenhets del redan ingår i årsbidraget ska dessa poster inte beaktas i motsvarande finansiella poster i sammandragskalkylens resultaträkningsdel.

I sammandragskalkylen bör summan av anslagen och de beräknade inkomsterna vara lika stora.

      7.2 Ekonomiplanens bindande verkan

Juridiskt sett är budgetens bindande verkan starkare än ekonomiplanens. Ekonomiplanen bör dock iakttas av kommunens myndigheter och tjänsteinnehavare i deras verksamhet.

En gällande ekonomiplan styr budgetberedningen. Avvikelser från ekonomiplanen tillåts bara av vägande skäl. Ekonomiplanens förpliktande verkan understryks också av bestämmelserna om täckande av underskott.

      7.3 Driftsplaner, projektplaner och delbudgetar för uppgifter med specifik finansiering

Den lagstadgade bindande verkan hos en budget gäller de mål för verksamheten som fullmäktige har uppställt samt anslag och beräknade inkomster. De delmål, delanslag och andelar av beräknade inkomster som något annat beslutande organ meddelat binder tjänsteinnehavare och arbetstagare som är underställda organet i fråga på samma sätt som andra beslut som organet i fråga fattat.

Även i uppgifter med specifik finansiering bör man på samma sätt som i budgetfinansierade uppgifter upprätta driftsplaner. I de resultat-, investerings- och finansieringsbudgetar samt målsättningar som ingår i dess budget är vissa poster bindande gentemot fullmäktige och andra poster bindande gentemot det beslutande organ som svarar för uppgiften i fråga. Det kan vara nödvändigt att precisera anslag och beräknade inkomster och deras belopp kan ha ändrats under behandlingen i fullmäktige.

      7.4 Ändringar i budgeten

Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Skyldigheten att ge förslag till budgetändringar gäller både målen för verksamheten och de anslag och beräknade inkomster som förutsätts för att uppnå målen. Då t.ex. ett anslag höjs eller sänks måste man bedöma huruvida målsättningarna står i rätt proportion till de ändrade anslagen och beräknade inkomsterna.

Också då ett nettoanslag höjs eller en beräknad inkomst underskrids måste fullmäktige besluta om ändringen oberoende av om avvikelsen beror på större bruttoutgifter än beräknat eller mindre bruttoinkomster än beräknat.

I fråga om uppgifter som sköts gemensamt med andra kommuner beslutar värdkommunens fullmäktige om ändringar i budgeten. Förslaget till budgetändring ges samarbetskommunerna till kännedom före det fullmäktigemöte som ska besluta om ändringen. Man bör avtala mera detaljerat om förfaringssättet i samarbetsavtalet.

I Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har man utgått från att ändringar i budgeten ska föreläggas fullmäktige under budgetåret. (Förvaltningsstadga 10. kap, 5 §).

Budgetavvikelser som inte har godkänts som budgetändringar i fullmäktige bör utredas i verksamhetsberättelsen.

      7.5 Tablå över budgetens utfall och uppföljning

Enligt 113 § i kommunallagen ska en tablå över budgetutfallet ingå i kommunens bokslut. Tablån över budgetutfallet presenteras för fullmäktige enligt samma uppställning som den ursprungliga budgeten.

I tablån över budgetutfallet granskas, förutom hur resultatet uppkommit också de bindande poster som fullmäktige har godkänt i driftekonomidelen specifikt för olika verksamheter eller uppgifter, i investeringsdelen specifikt för olika projekt eller projektgrupper samt i finansieringsdelen och i resultaträkningsdelen.

I tablån över budgetutfallet granskas både hur uppställda mål har förverkligats och hur anslag och beräknade inkomster har utfallit. Budgetutfallet bör granskas i form av en motsvarande tablå också under budgetårets gång, exempelvis med 3–4 månaders intervall.

Tablån över budgetens utfall utgör en viktig del av kommunens bokslut. I tablån över utfallet anges separat utfallet för driftsekonomin och investeringarna samt resultaträknings- och finansieringsdelarna. Förverkligandet av målen kan anges per uppgift i verksamhetsberättelsen eller i tablån över budgetutfallet. Uppnåendet av strategiska mål som gäller hela kommunen presenteras vanligen i verksamhetsberättelsen. Utfallet för anslag och beräknade inkomster kan presenteras i verksamhetsberättelsen per uppgift och projekt eller som en separat sammanställning. Förverkligandet av resultaträknings- och finansieringsanalysdelarna presenteras i kalkylform. Utfallsjämförelserna bör begränsas till uppgifter som är nödvändiga för uppföljning av de mål, anslag och beräknade inkomster som fullmäktige ställt upp i budgeten. Anvisningar om utfallsjämförelsen finns i Bokföringsnämndens kommunsektions Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner.

Enligt Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga ska kommunala organ följa upp budgeten regelbundet, till exempel månatligen. Genomförandet av verksamheten och förverkligandet av ekonomin rapporteras till organen på det sätt som beslutas i samband med att budgeten godkänns.

    8 Beredning och godkännande av kommunens budget och ekonomiplan

Beredningen av budgeten och ekonomiplanen är en årligen återkommande process som kommunens beslutande organ, de tjänsteinnehavare och arbetstagare som har resultatansvar för målens förverkligande och som är redovisningsskyldiga för medelsanvändningen deltar i. Nedan visas ett riktgivande schema över hur beredningsarbetet tidsmässigt framskrider inom kommunens beslutsfattande och organisation.

Picture 1

Figur 5. Processen för beredning och godkännande av kommunens budget och ekonomiplan.

      8.1 Planeringsramar

Budget och ekonomiplan upprättas samtidigt. Processen inleds vanligtvis med ett fullmäktiges mål- och utvecklingseminarium där man går igenom behov av och målsättningar för utveckling av kommunens verksamhet samt den ekonomiska situationen.

Grunden för målformulering och budgetering av resurser utgörs av den servicestrategi som godkänts av fullmäktige och de uppgiftsvis upprättade serviceplaner som grundar sig på den. Serviceplanerna redogör för hur kommunens tjänster inom olika sektorer under planperioden kommer att ordnas för kommuninvånarna.

I kommunstrategin och serviceplaner beaktas utvecklingen av servicebehoven, tillräckligheten hos kommunens resurser samt samarbete med övriga kommuner och sammanslutningar. Som alternativ till egen serviceproduktion kan kommunen utnyttja externt privat serviceutbud eller serviceutbud hos andra kommuner eller någon samkommun.

Koncernsynvinkeln är viktig för målformuleringen. Med målen för kommunkoncernen styr fullmäktige förutom koncernledningen också de personer som representerar kommunen i olika sammanslutningar. De mål som fullmäktige ställer styr också dottersammanslutningar i deras målformulering trots att målen inte juridiskt sett binder dottersammanslutningar

Grunden för utgifts- och inkomstramarna utgörs utöver kommunstrategin och serviceplaner också av bokslutsprognosen för det år då budgeten upprättas, föregående års bokslut samt gällande ekonomiplan. En viktig inkomstram för kommuner utgörs av den beräknade utvecklingen av skattefinansieringen och för samkommuner av avtal gällande betalningsandelar.

I sitt rambeslut fastställer kommunstyrelsen utgifts- och inkomstramar som bruttobelopp för budgetfinansierade uppgifter samt inkomstramar till nettobelopp för uppgifter med specifik finansiering. Ramarna binds till de mål som uppställts i kommunstrategin och i de olika uppgifternas serviceplaner. Ramarna kan även innehålla krav och begränsningar gällande utgiftsökning, miniminivåer för inkomster eller prissättning på tjänster.

      8.2 Budgetanvisningar

Med budgetanvisningar avses kommunstyrelsens direktiv gällande tidtabell för upprättande av budgeten, uppställningar för uppgifternas drifts-, investerings-, resultaträknings- och finansieringsdelar, den målklassificering som kommunen tillämpar och enhetlig presentation av bindande poster.

Budgetanvisningarna kan också innehålla direktiv om ingående av service- och produktionsavtal och avtalspriser mellan kommunens eller kommunkoncernens beställar- och producentuppgifter.

      8.3 Enheternas förslag till budget och ekonomiplan

Kommunens enheter bereder sina förslag till budget och ekonomiplan för respektive uppgift eller projekt på basis av de ramar och anvisningar som kommunstyrelsen har meddelat.

Budgetförslagen för beställar-/producentuppgifter grundar sig på de serviceavtal som de sinsemellan ingått, vilka i sin tur grundar sig på av fullmäktige, för beställarnämnden godkända serviceplaner eller ramarna för dem.

Vid beredning av budget och ekonomiplan för gemensam verksamhet bör avtalskommunerna beredas möjlighet att komma med förslag gällande mål för och finansiering av den gemensamma verksamheten. Förslag till budget och ekonomiplan för gemensam verksamhet ska ges till avtalskommunerna för kännedom före värdkommunens fullmäktige håller sitt budgetmöte.

      8.4 Centralförvaltningen sammanställer och balanserar

Centralförvaltningen sammanställer de olika enheternas förslag till budget och ekonomiplan. Om enheterna inte har hållit sig inom givna ramar eller om grunderna för verksamheten och ekonomin har ändrats väsentligt efter att ramarna gavs, bereder centralförvaltningen ett balanserat förslag för kommunstyrelsen eller för den sektion inom kommunstyrelsen som ansvarar för ekonomiplaneringen. Detta förslag kallas ofta för kommundirektörens budgetförslag.

Arbetet med att balansera budgeten påverkas i hög grad av avgöranden gällande bland annat kommunernas statsandelar och beskattning som ingår i statsbudgeten.

      8.5 Godkännande av förslagen till budget och ekonomiplan

Kommunstyrelsen bereder förslagen till budget och ekonomiplan för fullmäktige. Kommunallagen innehåller inga särskilda bestämmelser om den tidpunkt då styrelsen senast måste lämna sitt förslag. Skattesatserna för nästa år måste meddelas skatteförvaltningen senast den 17 november vilket medför att styrelsens budgetförslag i praktiken bör vara klart före denna tidpunkt.

Fullmäktige ska före utgången av året godkänna budgeten och ekonomiplanen som upprättats i samband med budgeten. Om fullmäktige inte godkänner budgeten vid första behandlingen, eller kräver ändringar i budgeten, återgår förslaget till styrelsen för ny beredning. Lagen begränsar inte hur många gånger budgeten kan behandlas i fullmäktige. Samtliga poster i budgeten godkänns med enkel majoritet.

Om budgeten inte kan godkännas före årets slut måste kommunen ändå uppbära inkomster och betala nödvändiga utgifter till dess att budgeten har godkänts.

      8.6 Godkännande av driftsplaner och separata budgetar

Efter det att fullmäktige har godkänt budgeten ger kommunstyrelsen den vidare med tillämpningsdirektiv till nämnder och direktioner för genomförande. Kommunstyrelsen, nämnderna och direktionerna godkänner därefter drifts- och investeringsplaner för de budgetfinansierade uppgifterna och resultat-, investerings- och finansieringsbudgetar för uppgifterna med specifik finansiering.

Med driftsplanen för en budgetfinansierad uppgift avses en uppspjälkning av driftsekonomidelen på deluppgifter med delmål, delanslag och andelar av beräknade inkomster. Driftsplanen godkänns av det organ som har ansvar för att målen uppfylls och som är redovisningsskyldig för uppgiftens ekonomi.

Med en investeringsplan avses uppspjälkning av, till en enhets befogenheter hörande investeringsdel i olika investeringar och anskaffningar. En investeringsplan bör godkännas om fullmäktige har gett enheten rätt att fördela investeringsanslagen på olika investeringar och vidare på olika anskaffningar. I övriga fall torde ingen investeringsplan behövas.

Drifts- och investeringsplaner för budgetfinansierade uppgifter upprättas i regel endast för budgetåret.

Separata budgetar för uppgifter med specifik finansiering godkänns av det organ som ansvarar för uppgiften efter det att fullmäktige har godkänt de poster som är bindande för uppgiften i kommunens budget. En uppgift med specifik finansiering upprättar separata kalkyler också för ekonomiplaneåren.

Drifts- och investeringsplanerna samt delmålen i de separata budgeterna för uppgifter med specifik finansiering ska baseras på de mål som fullmäktige beslutat om i budgeten.

Befogenheter att godkänna drifts- och investeringsplaner samt särskilda budgetar ges i allmänhet i den förvaltningsstadga som fullmäktige godkänner. Om direktionens uppgift att godkänna budgeten för ett affärsverk stadgas i kommunallagen.

    9 Budgetering för kommunalt affärsverk och behandling av det i kommunens budget

Om ett affärsverks budget och ekonomiplan stadgas i 120 § i kommunallagen. Dessutom finns anvisningar om upprättande av bokföring och bokslut i bokföringsnämndens Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen.

Nedan i kapitel 9 avses med kommun även samkommun, med fullmäktige även samkommunsstämma, med kommunstyrelse även samkommunstyrelse och med kommunens affärsverk även samkommunens affärsverk, om inget annat nämns. Budgetering och ekonomiplanering för affärsverkssamkommuner behandlas i kapitel 11.4.

      9.1 Beredning och godkännande av budget och ekonomiplan för ett affärsverk

Budgeten för ett affärsverk upprättas enligt samma budgetprinciper som kommunens eller samkommunens budget. Budgeten upprättas kalenderårsvis. Ekonomiplanen upprättas för minst tre år framåt. Budgetåret är planperiodens första år. Utgifterna budgeteras enligt prestationsprincipen eller på ett sätt som motsvarar prestationsprincipen och inkomsterna budgeteras för det planår under vilket de slutgiltigt erhålles.

Affärsverkets direktion ska bereda affärsverkets budget och ekonomiplan och framlägga dem för fullmäktige enligt den tidtabell som fullmäktige beslutat.

Direktionens förslag bifogas som en del av kommunstyrelsens förslag till kommunens budget och ekonomiplan. Kommunstyrelsen kan föreslå ändringar i direktionens förslag bara i fråga om de poster som enligt 120 § i kommunallagen är bindande för affärsverket. Till övriga delar kan kommunstyrelsen inte föreslå ändringar i direktionens förslag till budget och ekonomiplan för affärsverket.

I samband med godkännandet av kommunens budget och ekonomiplan kan fullmäktige ändra direktionens förslag till mål för affärsverket och förslag gällande poster i kommunens budget och ekonomiplan som är bindande för affärsverket.

Fullmäktige kan i förvaltningsstadgan förbehålla sig beslutanderätten om affärsverkets investeringar och andra utgifter med lång verkningstid. I annat fall beslutar direktionen också om dessa (67 § i kommunallagen).

Före budgeten godkänns slutgiltigt ska direktionen beakta de ändringar som fullmäktige gjort gällande bindande poster i affärsverkets budget. Förfaringssättet motsvarar budgetering för kommunens övriga uppgifter, där nämnderna kan godkänna driftsplanerna i slutgiltig form först efter att fullmäktige har godkänt kommunens budget och ekonomiplan.

I motsats till vad som gäller driftsplaner för kommunens övriga uppgifter stadgas i kommunallagen om när budgeten för ett affärsverk senast måste godkännas (67.3 § i kommunallagen). Direktionen ska besluta om affärsverkets budget för det följande kalenderåret före årets slut.

I figur 6 beskrivs beredningen av budgeten och ekonomiplanen för ett affärsverk som en del av kommunens budgetberedning.

Picture 1

Figur 6. Beredningen av budgeten och ekonomiplanen för ett affärsverk som en del av kommunens/samkommunens budgetberedning.

      9.2 Budgetens struktur och bindande poster i ett affärsverk

Budgeten för ett affärsverk innehåller en resultaträknings-, en investerings- och en finansieringsdel. I dessa framställs målen för affärsverket och de nyckeltal som beskriver hur målen uppnåtts samt budgetens motiveringar och kalkyler.

Om ett affärsverk har olika uppgifter kan man upprätta separata resultaträknings- och investeringsdelar för dem som sammanställs i hela affärsverkets resultaträknings- och investeringsdel.

Resultaträkningen för ett affärsverk upprättas med ett schema enligt 1:1 § i bokföringsförordningen (1339/1997) med tillämpning av Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen från bokföringsnämndens kommunsektion. I bokslutets resultaträkning för ett affärsverk används inte mellanresultatet årsbidrag som finns i kommunens resultaträkning.

På uppdrag av finansministeriet samlas affärsverkens budgetuppgifter in enligt resultaträkningsdelen i denna handbok.

Picture 1

Figur 7. Budgetens struktur och bindande poster i ett affärsverk.

        9.2.1 Bindande mål för ett affärsverk

Både fullmäktige och direktionen ställer upp mål som är bindande för affärsverket. Om fullmäktiges befogenheter i fråga om affärsverkets målsättningar stadgas i 14 § i kommunallagen och om direktionens befogenheter i fråga om affärsverkets målsättningar i 67 § i kommunallagen.

Både de mål som fullmäktige ställt upp och de mål som affärsverkets direktion ställt upp redovisas i affärsverkets budget och de bör särskiljas från varandra med tydliga noteringar.

Ett affärsverks målsättningar utgörs i första hand av produktionsmål. Då ett affärsverk helt eller till största delen svarar för sin sektors serviceproduktion på kommunens område är det dock skäl att ställa upp effektmål. Dylika serviceuppgifter utgörs bland annat av monopol inom ett visst område, t.ex. kommunens vattenverk, vars effektmål t.ex. kunde utgöras av att anslutningarna täcker en viss andel av det totala antalet hushåll inom kommunens område.

Ovan i avsnitt 6.3.3.4. presenteras i tabell 3 olika typer av mål för uppgifter med specifik finansiering, nyckeltal som mäter hur målen uppfylls, beslutsnivå samt dokument i vilka målen godkänns. Målformulering enligt tabell 3 rekommenderas också för kommunens affärsverk.

        9.2.2 Budgetmotiveringar

I motiveringarna utreds utmaningar och osäkerhetsfaktorer gällande produktionsmålen, möjligheten att uppnå dem samt gällande efterfrågan på affärsverkets tjänster. I motiveringarna klarläggs också verksamhetens tyngdpunkter och utvecklingsbehov. Därtill bedöms resursernas tillräcklighet bland annat i fråga om personal, lokaler och andra produktionsmedel samt i fråga om verksamhetens lönsamhet och kapitalfinansiering.

        9.2.3 Utgifter och inkomster med bindande verkan i affärsverkets budget

I affärsverkets resultat-, investerings- och finansieringsbudget bestäms posternas bindande verkan både gentemot fullmäktige och mot direktionen.

          9.2.3.1 Bindande poster i resultatbudgeten

Bindande poster gentemot fullmäktige i affärsverkets resultatbudget utgörs enligt 120 § i kommunallagen av ersättningar för kapitalfinansieringen mellan kommunen och affärsverket. Sådana ersättningar utgörs av ränteinkomster och utgifter för interna lån samt ersättningar för det grundkapital som kommunen har placerat i affärsverket. Dessa finansiella poster kan vara bindande antingen till brutto- eller nettobelopp.

Stöd och verksamhetsbidrag som kommunen beviljat ett affärsverk för skötseln av en viss uppgift budgeteras som bindande poster gentemot fullmäktige i kommunens budget och i affärsverkets resultatbudget.

Räkenskapsperiodens resultat kan i affärsverkets resultatbudget upptas som en bindande post gentemot direktionen. Om resultatbudgeten innehåller bokslutsdispositioner från räkenskapsperiodens resultat utgör även dessa bindande poster gentemot direktionen.

Om ett affärsverk har flera uppgifter upptas poster i resultatbudgetarna för de olika uppgifterna som bindande på samma sätt som motsvarande poster i resultatbudgeten för hela affärsverket.

          9.2.3.2 Bindande poster i investeringsbudgeten

I investeringsbudgeten för ett affärsverk ingår i regel inte utgifts- eller inkomstposter som är bindande gentemot fullmäktige. Fullmäktige eller samkommunsstämman kan dock genom bestämmelser i instruktionen förbehålla sig beslutanderätten gällande investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid (67.3k5 § i kommunallagen). Inte heller om så är fallet anvisar fullmäktige anslag eller beräknade inkomster för affärsverket i kommunens budget, utan det är i så fall fullmäktige som, istället för direktionen beslutar om innehållet i affärsverkets separata investeringsbudget.

Vanligtvis är det dock direktionen som beslutar om affärsverkets investeringsbudget. Utgifter och inkomster för investeringar budgeteras i första hand till bruttobelopp. Det är dock möjligt att uppta en investeringsutgift och den finansieringsdel som erhållits för den till nettobelopp. Nettohantering av en investeringsutgift och en överlåtelseinkomst kan komma i fråga bara om det finns ett direkt samband mellan utgiften och inkomsten.

          9.2.3.3 Bindande poster i finansieringsbudgeten

I finansieringsbudgeten är posterna gällande in- och utlåningen mellan kommunen och affärsverket bindande poster gentemot fullmäktige. Dessa poster kan upptas som bindande antingen till brutto- eller nettobelopp. Dessutom är ökningar och återbetalningar av grundkapitalet bindande poster gentemot fullmäktige.

Gentemot direktionen är poster gällande extern in- och utlåning bindande. Dessa posterkan upptas som bindande antingen till brutto- eller nettobelopp.

          9.2.3.4 Budgetering av affärsverkets inkomster och utgifter enligt inkomst- och utgiftsslag

I ett affärsverks resultatbudget tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.3.3.6 gällande budgetering av verksamhetsinkomster och -utgifter, finansiella utgifter och inkomster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner.

På budgetering av investeringsutgifter tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.5.2. På budgetering av investeringsinkomster tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.5.3.

På budgetering av kassaflöden för verksamheten, investeringar och finansiering samt posten Inverkan på likviditeten tillämpas anvisningarna i kapitel 6.6.1.

        9.2.4 Ändringar i affärsverkets budget

Förändringar i budgeten för affärsverk beslutas av direktionen. Vid godkännandet av budgetändringar ska direktionen beakta de av fullmäktige uppställda målen för affärsverket samt de poster i kommunens budget som binder affärsverket.

Beslut om ändringar i de poster i kommunens budget som binder affärsverket fattas av fullmäktige.

        9.2.5 Kravet på balansering av affärsverkets ekonomi

Direktionen ansvarar för att affärsverkets verksamhet och ekonomi är i balans. Målen ska stå i proportion till existerande resurser. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av affärsverkets uppgifter tryggas (110.2 § i kommunallagen).

Affärsverkets inkomster bör täcka verksamhetens kostnader för planperioden. På lång sikt bör inkomstfinansieringen räcka till också för investeringarna till den del dessa inte finansieras med eget kapital. Ovan nämnda finansieringsprinciper innebär att verksamheten inte kan planeras så att ekonomin på lång sikt eller ständigt visar underskott.

Beträffande balansering av ekonomin för ett kommunalt affärsverk och täckande av ackumulerade underskott iakttas i tillämpliga delar kommunallagens bestämmelser gällande kommuner. Även om kravet på balans i sista hand endast binder kommunen som helhet är det motiverat att också i ekonomiplanen för ett affärsverk tillämpa vad som stadgas i 110 § i kommunallagen. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas inom tidsfristen, ska det i ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas. Ett åtgärdsprogram för ett affärsverk bifogas kommunens åtgärdsprogram, om det finns ett underskott på hela kommunens nivå.

      9.3 Ett affärsverks inverkan på kommunens ekonomi

I kommunens budget och ekonomiplan hanteras ett affärsverk som en extern ekonomisk enhet, varvid affärsverkets inverkan på kommunens ekonomiska resultat och finansiella ställning inte framgår ur resultaträknings- och finansieringsdelarna i kommunens budget.

I planeringen av kommunens totalekonomi är det dock viktigt att utreda affärsverksverksamhetens inverkan på resultat och finansiering. Särskilt i situationer då kommunens balansräkning visar ett ackumulerat underskott, kan affärsverkens inverkan på balanseringen i ekonomiplanen vara av stor betydelse.

Ett affärsverks inverkan på kommunens ekonomi anges med kalkyler där affärsverket läggs samman med kommunens resultaträkningsdel och finansieringsdel på motsvarande sätt som i kommunens bokslut.

        9.3.1 Affärsverkens inverkan på kommunens resultat

Affärsverkens inverkan på hur kommunens resultat uppnås visas i en jämförelsekalkyl som innefattar resultaträkningsdelen i kommunens budget, affärsverkens sammanräknade resultatbudgetar samt kommunens resultaträkningsdel som till sitt innehåll är jämförbar med resultaträkningen i kommunens bokslut. Detta innebär att affärsverken i nämnda kalkyl sammanställs på motsvarande sätt som i bokslutet. Därtill kan jämförelsekalkylen innehålla elimineringskolumner gällande kommunen och affärsverken samt till dessa hörande förklaringar såsom i exemplet i tabell 5.

Picture 1

Tabell 5. Affärsverkens inverkan på kommunens resultat i budgeten

Kolumnen Kommunens resultaträkningsdel utan affärsverk innehåller inga inkomst- och utgiftsposter för affärsverkens resultatbudgetar. Däremot innehåller kalkylen resultatpåverkande interna inkomster och utgifter mellan affärsverken och kommunens andra uppgifter.

I kolumnen Kommunens resultaträkningsdel inkl. affärsverken sammanställs affärsverkens resultatbudgetar rad för rad och de interna inkomsterna och utgifterna elimineras.

Hur affärsverken inverkar på kommunens resultat kan utredas med hjälp av de externa posterna i jämförelsetabell 5 enligt följande:

Picture 1

På basis av kalkylerna ovan kan man konstatera att affärsverkens ekonomi förbättrar kommunens verksamhetsbidrag med 4 200 penningenheter, årsbidrag med 3 120 penningenheter och räkenskapsperiodens resultat med 2 670 penningenheter, samt att affärsverken ökar kommunens avskrivningar med 450 penningenheter.

        9.3.2 Ett affärsverks inverkan på verksamhetens finansiering

Affärsverkens inverkan på finansieringen av kommunens verksamhet redovisas i en jämförelsekalkyl som innefattar finansieringsdelen i kommunens budget, affärsverkens summerade finansieringsbudgetar samt kommunens finansieringsdel som till sitt innehåll är jämförbar med finansieringsdelen i kommunens bokslut. Därtill kan jämförelsekalkylen innehålla elimineringskolumner gällande kommunen och affärsverken och till dem hörande förklaringar såsom i exemplet nedan.

Picture 1

Tabell 6. Affärsverkens inverkan på finansieringen av kommunens verksamhet.

Kolumnen Kommunens finansieringsdel exkl. affärsverk innehåller inte inkomst- och utgiftsposter i affärsverkens finansieringsbudgetar. Däremot inkluderar kalkylen interna finansiella poster mellan affärsverk och kommunens övriga uppgifter.

I kolumnen Kommunens finansieringsdel inkl. affärsverk har affärsverkens finansieringsbudgetar sammanställts rad för rad med finansieringsdelen i kommunens budget så att interna poster eliminerats.

Affärsverkens inverkan på finansieringen av kommunens verksamhet kan utredas på basis av de externa posterna i jämförelsetabell 6 enligt följande:

Picture 1

På basis av kalkylerna ovan kan man konstatera att affärsverken ökar kommunens kassaflöde för verksamheten och investeringarna med 970 penningenheter, finansieringens kassaflöde med 1 300 penningenheter samt förstärker kommunens likviditet med 2 270 penningenheter.

    10 Budgetering för annan balansenhet och behandlingen av den i kommunens budget

Beträffande budgetering och budgetbehandling av annan balansenhet tillämpas bestämmelserna om budget och ekonomiplan i 110 § i kommunallagen. Kommunallagen innehåller inga särskilda bestämmelser om budget och ekonomiplan för annan balansenhet motsvarande dem som tillämpas på kommunala affärsverk.

Med kommun avses nedan i detta kapitel även samkommun, med fullmäktige även samkommunsstämma och med kommunstyrelse även samkommunstyrelse om inget annat nämns.

      10.1 Beredning och godkännande av budget och ekonomiplan för annan balansenhet

På budgetering för en annan balansenhet tillämpas denna rekommendations anvisningar gällande uppgifter med specifik finansiering. Budgeten för en annan balansenhet upprättas kalenderårsvis. Ekonomiplanen upprättas för minst tre år framåt. Budgetåret är planperiodens första år. Utgifterna budgeteras enligt prestationsprincipen eller på ett sätt som motsvarar prestationsprincipen och inkomsterna budgeteras för det planår under vilket de slutgiltigt erhålles.

Det organ som ansvarar för en annan balansenhets verksamhet ska bereda budgeten och ekonomiplanen för balansenheten och föredra den för kommunstyrelsen enligt den tidtabell som kommunstyrelsen beslutat.

Beredningen av budgetförslaget för en balansenhet motsvarar budgetberedningen för kommunens övriga uppgifter. Balansenhetens förslag bifogas som en del av kommunstyrelsens förslag till kommunens budget och ekonomiplan. Kommunstyrelsen kan till alla delar föreslå ändringar i balansenhetens förslag.

Då fullmäktige godkänner förslaget till budget och ekonomiplan för kommunen kan fullmäktige göra ändringar i de mål samt anslag och beräknade inkomster som gäller balansenheten.

Det organ som ansvarar för verksamheten i en annan balansenhet kan slutgiltigt godkänna balansenhetens resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelar först efter att fullmäktige har godkänt budgeten och ekonomiplanen för kommunen.

      10.2 Budgetstrukturen för en annan balansenhet

I budgeten för annan balansenhet ingår en resultaträknings-, en investerings- och en finansieringsdel. I varje del redovisas de mål som uppställts för balansenheten, motiveringar och budgetkalkyl. Bokslutskalkyler för annan balansenhet upprättas enligt samma schema som bokslutskalkyler för ett kommunalt affärsverk (Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen). Med tanke på enhetlighet för budget och bokslut upprättas också budgeten enligt bokslutsscheman för affärsverk.

Om en balansenhet har flera olika uppgifter kan man upprätta separata resultaträknings- och investeringsdelar för delarna som sedan sammanställs i resultaträknings- och investeringsdelarna för hela balansenheten.

Picture 1

Figur 8. Budgetens struktur och bindande poster i annan balansenhet.

      10.3 Bindande mål för en annan balansenhet

Både fullmäktige och det organ som ansvarar för balansenheten ställer upp bindande mål för den. Det ska tydligt framgå vilka mål som är vilka.

De mål som ställs för andra balansenheter utgörs i första hand av produktionsmål. Då en balansenhet helt och hållet eller huvudsakligen svarar för produktionen av ifrågavarande tjänster på kommunens område är det dock skäl att ställa upp effektmål. Dylika serviceuppgifter utgörs bland annat av monopol inom ett visst område, t.ex. kommunens vattenverk, vars effektmål t.ex. kunde utgöras av att anslutningarna täcker en viss andel av det totala antalet hushåll inom kommunens område. (Obs. vattenverket måste vara en bokföringsmässig balansenhet.)

I avsnitt 6.3.3.4. presenteras i tabell 3 olika typer av mål för uppgifter med specifik finansiering, nyckeltal som mäter hur målen uppfylls, beslutsnivå samt dokument i vilka målen godkänns. Målformulering enligt tabell 3 rekommenderas också för annan balansenhet.

      10.4 Budgetmotiveringar för en annan balansenhet

I motiveringarna utreds utmaningar och osäkerhetsfaktorer gällande produktionsmålen, möjligheten att uppnå dem samt gällande efterfrågan på balansenhetens tjänster. I motiveringarna klarläggs också verksamhetens tyngdpunkter och utvecklingsbehov. Därtill bedöms resursernas tillräcklighet bland annat i fråga om personal, lokaler och andra produktionsmedel samt i fråga om verksamhetens lönsamhet och kapitalfinansiering.

      10.5 Utgifter och inkomster med bindande verkan i budget för annan balansenhet

I resultat-, investerings- och finansieringsbudgeten för en annan balansenhet bestäms utgifts- och inkomstposternas bindande verkan både gentemot fullmäktige och mot ifrågavarande beslutande organ. Resultat-, investerings- och finansieringsbudgetarna för en annan balansenhet utgör en del av kommunens budget och ekonomiplan.

        10.5.1 Bindande poster i resultatbudgeten

Överskott (underskott) före överföringar till reserver är en bindande post gentemot fullmäktige.

Gentemot ett beslutande organ kan också andra poster i resultatbudgeten, än räkenskapsperiodens överskott (underskott) göras bindande. Om en balansenhet har flera uppgifter upptas poster i resultatbudgetarna för de olika uppgifterna som bindande på samma sätt som motsvarande poster i resultatbudgeten för hela balansenheten.

        10.5.2 Bindande poster i investeringsbudgeten

I investeringsbudgeten för en annan balansenhet utgör investeringsutgifterna och investeringsinkomsterna bindande poster gentemot fullmäktige. Fullmäktige kan anvisa anslag för investeringar också per anskaffning eller per anskaffningsgrupp.

Anslag för investeringar hos en balansenhet reserveras på samma sätt som för övriga till budgeten bundna uppgifter hos kommunen. I balansenhetens investeringsplan redovisas en kostnadskalkyl för varje anskaffning eller anskaffningsgrupp och en utredning över hur anskaffningsutgiften periodiseras på budgetåret och övriga planår. I fråga om redan inledda investeringsprojekt redovisas därtill den del av anskaffningsutgiften som realiserats under tidigare år och en beräkning av anskaffningsutgiften under pågående år.

För anskaffningar som periodiseras på två eller flera år godkänner fullmäktige kostnadskalkylen för anskaffningsutgiften. I motiveringarna kan man separat nämna möjligheten att justera periodiseringen genom ny budgetering i form av budgetändringar eller ändringar i framtida ekonomiplaner.

En investeringsreservering i samband med en anskaffning minskar inte anslagsbehovet utan investeringen budgeteras enligt kostnadskalkylens totalbelopp eller, i fråga om nettobudgetering, till totalbeloppet minskat med finansieringsandelen.

Utgifter och inkomster för investeringar budgeteras i första hand till bruttobelopp. Det är dock möjligt att uppta en investeringsutgift och den finansieringsdel som erhållits för den till nettobelopp. Nettohantering av en investeringsutgift och en överlåtelseinkomst kan komma i fråga bara om det finns ett direkt samband mellan utgiften och inkomsten.

Som beräknade inkomster i investeringsdelen budgeteras finansieringsandelar och inkomster från försäljning som hänför sig till anskaffningen. Finansieringsandelen kan utgöras av en statsandel eller någon annan finansieringsandel. Finansieringsandelen budgeteras som inkomst för det år då rätten till inkomsten bedöms uppstå.

Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva budgeteras i investeringsdelen till balansvärdet. Den beräknade överlåtelsevinsten eller -förlusten budgeteras i driftsekonomidelen. Överlåtelsevinst eller -förlust som är upptagen i resultatbudgeten korrigeras i finansieringsbudgetens korrektivposter för internt tillförda medel. Om en överlåtelsevinst eller –förlust upptas som en rättelse till avskrivningarna görs ingen korrigering i kommunens finansieringsdel.

Bindningsnivån för investeringsutgifter och inkomster av egendomsförsäljning kan utgöras av nettobeloppen om egendomsöverlåtelsen sammanhänger med en investering. Oberoende av bindningsnivå presenteras investeringsbudgetens utgifter och inkomstertill bruttobelopp.

        10.5.3 Bindande poster i finansieringsbudgeten

Bokföringsmässigt och kalkylmässigt åtskilda balansenheter avviker från varandra ifråga om finansieringsbudgetens innehåll och bindningsnivå.

          10.5.3.1 Finansieringsbudgeten för en bokföringsmässig balansenhet

I finansieringsbudgeten för en bokföringsmässig balansenhet utgör ändringar i utlåningen, förändringar i lånestocken och förändringar i eget kapital som ingår i kassaflödet för finansieringens del bindande poster gentemot fullmäktige. Posternas bindande verkan kan gälla antingen brutto- eller nettobelopp.

Poster under nämnda kapitalfinansieringsposter kan göras bindande gentemot ifrågavarande beslutande organ.

För en bokföringsmässig balansenhet ökar investeringsutgifterna kontokurantskulden till kommunen medan investeringsinkomsterna på motsvarande sätt ökar kontokurantfordran på kommunen. Ändringen av kontokurantskuld budgeteras som ändring i kortfristiga skulder och ändring av kontokurantfordran som ändring i fordringarna. Ändringarna i kontokurantskulder och -fordringar kan också redovisas så att nettoförändringen i det gemensamma kontot ingår i posten Förändringar i likviditeten i finansieringsbudgeten.

Kontokurantskulden kan växa till ett betydande belopp då en balansenhet gör stora investeringar. Som följd av detta kan kontokurantskulden bli en post som till sin karaktär utgör en långfristig skuld eller till och med en post som motsvarar eget kapital, om inte balansenheten genom inkomstfinansiering kan amortera skulden ens på lång sikt. I sådana situationer kan det vara skäl att amortera kontokurantskulden genom att hos balansenheten budgetera en ökning av långfristiga lån från kommunen eller en ökning av grundkapitalet. I finansieringsbudgeten budgeteras i så fall motsvarande minskning av kortfristiga skulder (till kommunen). Alternativt låter man ökningen av det långfristiga kapitalet inverka positivt på balansenhetens post för Ändringar i likviditeten.

          10.5.3.2 Finansieringsbudgeten för en kalkylmässig balansenhet

En kalkylmässig balansenhet saknar både egna penningkonton och kontokurantkonton mot kommunens centralkassa. Därför uppkommer inga finansieringsskulder eller -fordringar i förhållande till kommunen. Av denna orsak är det inte nödvändigt att ta in poster för ändringar av den interna ut- eller inlåningen eller i eget kapital i en kalkylmässig balansenhets finansieringsbudget. I en kalkylmässig balansenhets finansieringsbudget budgeteras däremot förändringar i till balansenhetens balansräkning hörande externa fordringar och lån som kassaflödesposter.

Eftersom en kalkylmässig balansenhet saknar penningkonton och kontokurantkonto mot kommunens centralkassa och eftersom centralkassan ansvarar för balansenhetens likviditet avslutas inte finansieringsbudgeten med posten Inverkan på likviditeten.

Det går dock att beräkna en kalkylmässig balansenhets inverkan på kommunens likviditet på basis av finansieringsbudgeten, genom att dra bort interna poster inklusive interna poster bland internt tillförda medel. Dylika beräkningar upptas bland motiveringarna och inte i balansenhetens finansieringsbudget.

      10.6 Budgetering av en annan balansenhets inkomster och utgifter enligt inkomst- och utgiftsslag

I resultatbudgeten för en annan balansenhet tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.3.3.6 gällande budgetering av verksamhetsinkomster och -utgifter, finansiella inkomster och utgifter, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner.

På budgetering av investeringsutgifter tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.5.2. På budgetering av investeringsinkomster tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.5.3.

På budgetering av kassaflöden för verksamheten, investeringar och finansiering samt posten Inverkan på likviditeten tillämpas anvisningarna i kapitel 6.6.1.

      10.7 Ändringar i budgeten för en annan balansenhet

Beslut om ändringar i en annan balansenhets budget fattas av fullmäktige om ändringen gäller poster som i budgeten är bindande gentemot fullmäktige. Övriga beslut om ändringar i en annan balansenhets resultaträknings-, investerings- och finansieringsdel fattas av det organ som beslutar om balansenhetens verksamhet.

      10.8 Kravet på balansering av en annan balansenhets ekonomi

Det organ som svarar för balansenhetens verksamhet ansvarar för att balansenhetens verksamhet och ekonomi är i balans. Målen ska stå i proportion till existerande resurser. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av balansenhetens uppgifter tryggas (110.2 § i kommunallagen).

Balansenhetens inkomster bör täcka verksamhetens kostnader för planperioden. På lång sikt bör inkomstfinansieringen räcka till också för investeringarna till den del dessa inte finansieras med eget kapital. Ovan nämnda finansieringsprinciper innebär att balansenhetens verksamhet inte ska planeras så att ekonomin på lång sikt eller kontinuerligt medför underskott. Vid behov beslutas om specificerade åtgärder för att balansera ekonomin.

    11 Ekonomiplanering i kommuners gemensamma verksamhet

      11.1 Alternativa former för att organisera samarbetet

Kommuner kan avtala om att ordna och producera tjänster gemensamt. Huvudalternativen för att organisera samarbetet är samarbete enligt värdkommunmodellen och samarbete enligt samkommunmodellen.

I värdkommunmodellen ges skötseln av en serviceuppgift till en kommun som sköter servicen för de andras räkning. I samkommunmodellen grundar kommunerna en i kommunallagen avsedd juridisk person, samkommun, som får i uppdrag att sköta serviceuppgiften för medlemskommunernas räkning.

De i kommunallagen stadgade samarbetsformerna grundar sig på offentligrättsliga avtal. Utöver dessa former kan kommuner ingå samarbetsavtal i privaträttslig form, varvid skötseln av en uppgift ges till ett bolag, ett andelslag, en stiftelse eller en förening.

I avsnitt 11 behandlas budgetering och övrig ekonomiplanering inom ramen för offentligrättsligt samarbete. Kommunens del i ekonomiplaneringen i dotter- och intressesamfund behandlas i avsnitt 6.2.4.

I den här handbokens exempel finns tre parter i kommunalt samarbete; den som finansierar serviceverksamheten, den som beställer tjänsterna och den som producerar tjänsterna. En kommun kan samtidigt agera som en eller flera parter. Exempelvis i värdkommunmodellen kan värdkommunen samtidigt agera i samtliga tre roller. Också i en sådan situation är det viktigt att kommunen särskiljer sina olika roller och identifierar deras skilda krav vid budgetering och planering av ekonomin för samarbetet.

I figur 9 framgår möjliga finansiärer, beställare och producenter i värdkommunmodellen och i samkommunmodellen.

Picture 1

Figur 9. Finansiärer, beställare och producenter i värdkommun- och samkommunmodellerna.

      11.2 Budgetering och ekonomiplanering i värdkommunmodellen

Samarbetet påverkar upprättandet av budget och ekonomiplan i avtalskommunerna. Samtliga avtalskommuner beaktar sin finansieringsandel i verksamhetsutgifter och investeringar samt poster i kapitalfinansieringen för den gemensamma verksamheten i sin budget.

Den avtalskommun, inom vars organisation det organ som svarar för ordnandet av samarbetet samt den beställaruppgift som hör därtill grundas, bör beakta budgeteringen av samarbetsposterna i större omfattning än de andra samarbetskommunerna. Vanligtvis grundas också den uppgift eller de uppgifter som ska producera samarbetstjänsterna, inom samma avtalskommuns organisation. En sådan avtalskommun som svarar för både beställar- och producentuppgifter benämns nedan i denna rekommendation värdkommun. Det är också möjligt att organisations- och producentansvaret finns i olika avtalskommuner.

Utgångspunkten för exemplet i denna handbok är beställar-producentmodellen. Samarbetet kan också avtalas på annat sätt varvid separata beställar- och producentuppgifter inte används i värdkommunens organisation. I det fallet budgeterar värdkommunen bara sin egen andel i beställaruppgiften och inkomsterna från de andra kommunerna visas direkt hos producenten.

I figur 10 visas den gemensamma verksamhetens inverkan på budgeten för värdkommunen och övriga avtalskommuner.

I budgeten för värdkommunen budgeteras driftsekonomins verksamhetsinkomster och -utgifter för den beställaruppgift som fungerar under den gemensamma nämnden.

Om värdkommunen även ansvarar för produktionen av samarbetstjänster, tas också producentuppgiftens resultat-, investerings- och finansieringsbudget in i värdkommunens budget. Om det är fråga om ett affärsverk hanteras producentuppgiftens budget som en skild del av värdkommunens budget.

En budgetfinansierad uppgift grundas i budgetens driftsekonomidel för samtliga avtalskommuner, inklusive värdkommunen. Fullmäktige för avtalskommunerna anvisar anslag till uppgiften för kommunens betalningsandel av den gemensamma verksamhetens kostnader.

I kommunens investeringsdel budgeterar avtalskommunerna eller värdkommunen sin finansieringsdel av den gemensamma verksamhetens investeringar. Värdkommunen anvisar i allmänhet inte någon finansieringsandel till kommunens affärsverk eller någon annan balansenhet utan dess kapitalfinansiering i form av eget kapital budgeteras i investeringsdelen som grundkapitalplacering. Budgetering av ett investeringsbidrag inom kommunen kan dock vara motiverat speciellt för att säkerställa jämlikheten för värdkommunens och övriga avtalskommuners prissättningsgrunder i värdkommunmodellen, när andra kommuner som använder tjänsterna inte kan göra grundkapitalplacering i affärsverket.

Samtliga avtalskommuner kan finansiera samarbetsverksamhetens producentuppgift med främmande kapital. Långivningen budgeteras som ökning av utlåningen i finansieringsdelen för ifrågavarande kommun samt som ökning av lång- eller kortfristiga lån i finansieringsbudgeten för producentuppgiften.

En redogörelse över innehåll och motiveringar samt förklaringar till de poster som ska budgeteras finns nedan i avsnitten 11.2.1-11.2.3.

Picture 1

Figur 10. Budgetering av gemensam verksamhet i avtalskommunernas budgetar.

        11.2.1 Beställarens budget

Vid gemensam verksamhet är det ett gemensamt organ, nedan benämnt gemensam nämnd, som ansvarar för organisering och beställning av tjänster. Den gemensamma nämnden verkar som en del av organisationen i en av avtalskommunerna. I allmänhet utser samtliga avtalskommuner sin representant i den gemensamma nämnden.

Det rekommenderas att den kommun inom vars organisation den gemensamma nämnden verkar, i driftsekonomidelen i kommunens budget grundar en beställaruppgift med specifik finansiering som underställs den gemensamma nämnden. Det finns flera skäl som talar för att särskilja beställar- och producentuppgifterna i värdkommunens organisation.

Särskiljandet av beställar- och producentuppgifterna understryker skillnaden mellan dessa enheters resultatansvar: beställaruppgiften ansvarar för att serviceverksamhetens resultat och att medlen används ekonomiskt. Producentuppgiften ansvarar för produktionsprocessens produktivitet och effektivitet. Särskiljandet av beställar- och producentuppgifterna förbättrar också transparensen hos värdkommunens verksamhet, vilket är viktigt för att uppnå och bevara förtroendet samarbetskommunerna emellan. Särskiljandet av beställar- och producentuppgifter röjer också undan hinder för att konkurrensutsätta serviceproducenter.

En beställaruppgift utgör en enhet med specifik finansiering vars verksamhetsinkomster och –utgifter som utgångspunkt är lika stora både i budgeten och bokslutet. Budgeten upprättas i enlighet med de anvisningar som getts i avsnitt 6.3.3. om upprättandet av driftsekonomidelen för en uppgift med specifik finansiering i den utsträckning dessa anvisningar ska tillämpas på nettoenheter.

I driftsekonomidelen för beställaruppgiften utreds de centrala variablerna gällande servicebehovet samt målen gällande servicenivån, servicens effekter och ekonomisk användning av medel, och de nyckeltal som visar hur målen uppfyllts.

I samarbetsavtalet kan man avtala om att värdkommunens fullmäktige godkänner budget och ekonomiplan för beställaruppgiften i enlighet med det förslag som ges av den gemensamma nämnden.

I samarbetsavtalet kan överenskommelsen om hur en betalningsandel fastställs formuleras t.ex. enligt följande:

Avtalskommunernas betalningsandelar budgeteras lika stora som de beräknade anskaffningsutgifterna för tjänster från serviceproducenterna. I serviceavtalet mellan den gemensamma nämnden och avtalskommunerna bestäms prestationspriserna på förhand vid ett visst antal prestationer. Den gemensamma nämnden förbinder sig att anskaffa tjänsterna för avtalskommunen till de enhetspriser som avtalats i serviceavtalet. Beställaren har därmed kostnadsansvaret i fråga om enhetskostnaderna och överför ansvaret på producentenheten via produktionsavtal.

Avtalskommunen förbinder sig att budgetera den i serviceavtalet nämnda antalet prestationer till avtalade enhetspriser. Om antalet prestationer som levererats till avtalskommunen avviker från vad som budgeterats, ska avtalskommunen betala eller erhålla en ersättning på basis av skillnaden mellan budgeterat och förverkligat antal prestationer. I serviceavtalet kan man komma överens om att enhetspriset för en prestation varierar med antalet levererade prestationer.

En avtalskommuns betalningsandel kan inte i efterskott höjas på grund av att de förverkligade enhetskostnaderna är större än de kostnader om vilka avtalats i serviceavtalet. En ökning av betalningsandelen kan ske endast på basis av ändringar i antalet prestationer som överlåtits till kommunen. Det är dock möjligt att komma överens om ändringar i avtalspriserna för den resterande delen av avtalsperioden.

Om betalningsandelen bestäms enligt en kalkylmässig grund är en bindande förhandsprissättning inte i praktiken möjlig. Avtalskommunerna är tvungna att betala de förverkligade kostnaderna enligt den kalkylmässiga fördelningsgrunden oberoende av om skillnaderna mellan budgeterade och förverkligade kostnader beror på avvikelser i producentpriser eller ändringar i antalet prestationer som överlåtits till avtalskommunerna.

Förklaringarna gällande beställaruppgiften hos den gemensamma nämnden i figur 10 är följande:

a) Som verksamhetsinkomst 100 000 budgeteras avtalskommunernas betalningsandelar för den gemensamma verksamhetens verksamhetsutgifter.

b) Som verksamhetsutgifter 100 000 budgeteras köp av kundtjänster från producentenheten.

        11.2.2 Producentens budget

I värdkommunmodellen svarar en producentuppgift som grundas i värdkommunens eller någon annan avtalskommuns organisation för serviceproduktionen. Det kan också finnas producenter i flera avtalskommuner.

Inom den gemensamma verksamhetens serviceproduktion understryks kraven på transparens och resultatansvar. Den gemensamma verksamhetens inkomster och utgifter samt tillgångar, skulder och ansvar bör särskiljas från avtalskommunens övriga ekonomi. Producentuppgiften ska bära ansvar för att den kan verka enligt de priser som avtalats i produktionsavtalet. Detta förutsätter i praktiken att uppgiften kan överföra räkenskapsperiodens resultat för att användas eller täckas under kommande räkenskapsperioder.

De modeller för uppgifter med specifik finansiering som uppfyller nämnda krav på resultatansvar är kommunalt affärsverk och annan balansenhet. Hos en nettoenhet är särskiljandet av tillgångar och skulder i praktiken svårt och resultatansvaret är begränsat till endast ett budgetår.

En producentuppgift som grundats i form av ett affärsverk eller en annan balansenhet upprättar en resultat-, investerings- och finansieringsbudget. En uppgift som grundats i form av en nettoenhet upprättar endast en resultatbudget.

Oberoende av organisationsmodell bör producentuppgiften, i ovan nämnda budgetar redovisa mål och nyckeltal för serviceproduktionen samt motiveringar till budgetarna och driftsekonomins totalkostnader.

Budgetering och annan ekonomiplanering inom uppgifter med specifik finansiering utreds mera ingående i avsnitten 6.3.3. samt kapitlen 9 och 10.

Serviceproducenter i form av samkommuner och affärsverkssamkommuner behandlas i avsnitten 11.3 och 11.4. Dotter- och intressesamfund vilka fungerar som producenter behandlas i avsnitt 6.2.4.

Förklaringarna gällande producenten för den gemensamma verksamheten i figur 10 är följande:

b) Som verksamhetsinkomst 100 000 budgeteras överlåtelse av tjänster till beställaruppgiften hos den gemensamma nämnden.

c) Som verksamhetsutgift 80 000 budgeteras inköp av produktionsmedel till serviceproduktionen.

d) Som ränteutgift 2 000 budgeteras räntor för lån till producentuppgiften från andra avtalskommuner än värdkommunen.

e) Som ersättning för grundkapital 1 000 budgeteras ersättningen för värdkommunens placering av grundkapital hos producentuppgiften.

f) Som avskrivning på produktionsmedel budgeteras 17 000.

g) Som investeringsinkomst budgeteras försäljning av bestående aktiva 7 000. Som överlåtelsevinst bland extraordinära inkomster budgeteras 600. Eftersom överlåtelsepriset 7 000 också innehåller vinstens andel, korrigeras vinsten i finansieringsbudgeten bland Korrektivposter till internt tillförda medel.

h) Som investeringsutgifter 30 000 budgeteras anskaffning av produktionsmedel.

i) Som investeringsinkomst 25 000 budgeteras finansieringsandelar med vilka andra avtalskommuner än värdkommunen har deltagit i finansieringen av investeringen. (Obs. Även värdkommunen kan delta i finansieringen av investeringen med finansieringsandelar. Budgetering av ett investeringsbidrag inom kommunen kan vara motiverat speciellt för att säkerställa jämlikheten för värdkommunens och övriga avtalskommuners prissättningsgrunder i värdkommunmodellen, när andra kommuner som använder tjänsterna inte kan göra grundkapitalplacering i affärsverket.)

j) Som kapitalåterbäring 2 000 budgeteras amorteringar på lån vilka beviljats till producentuppgiften av andra än värdkommunen.

k) Som ökning av eget kapital 5 000 budgeteras värdkommunens kapitalfinansieringsandel i producentuppgiftens investeringar under budgetåret.

        11.2.3 Finansiärens budget

I avtalskommunmodellen är samtliga avtalskommuner finansiärer. För gymnasiernas och yrkesutbildningens del finansieras den gemensamma verksamheten huvudsakligen med enhetsprisfinansiering som består av statsandelar och kommunernas finansieringsandel.

I fråga om annat samarbete än det som gäller gymnasie- och yrkesutbildning budgeterar respektive avtalskommun sin betalningsandel för den gemensamma verksamhetens verksamhetsutgifter som köp av kundtjänster eller som övriga köp av tjänster från det gemensamma organet. För budgetering av utgiftsposten grundar avtalskommunens fullmäktige en budgetfinansierad uppgift för ifrågavarande serviceområde inom budgetens driftsekonomidel och beslutar om det organ och den tjänsteinnehavare som är redovisningsskyldig för uppgiften.

I avtalskommunens driftsekonomidel är det skäl att till centrala delar redovisa den gemensamma verksamhetens serviceplan samt kommunens andel av planens förverkligande. Därtill redovisas de mål som gäller kommunen och de nyckeltal som mäter hur målen uppfylls och målvärden för dessa samt anslag och beräknade inkomster som kommunen har budgeterat för den gemensamma verksamheten.

Detaljerade anvisningar om upprättandet av driftsekonomidelen för en budgetfinansierad verksamhet finns i rekommendationens avsnitt 6.3.2.

En avtalskommun som inte agerar värdkommun budgeterar en investeringsutgift i sin investeringsdel för kommunens finansieringsandel av gemensamma investeringar som görs av producentenheten. Värdkommunen budgeterar å sin sida en grundkapitalplacering för finansiering av producentuppgiftens investering som investeringsutgift i kommunens investeringsdel. Värdkommunen kan också budgetera ett kommuninternt investeringsbidrag för att säkerställa jämlikheten för prissättningsprinciperna (se exempel i Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen, bilaga 7).

Samtliga avtalskommuner kan ordna finansiering för producentuppgiften i form av främmande kapital. Avtalskommunerna budgeterar ökningen av utlåning och amorteringar i sin finansieringsdel.

Förklaringar till händelser gällande finansiär för den gemensamma verksamheten i figur 10 är följande:

a) Avtalskommunerna budgeterar betalningsandelar på 100 000 för den gemensamma verksamhetens driftsekonomi till den gemensamma nämndens beställaruppgift som verksamhetsutgifter.

d) Avtalskommunerna budgeterar 2 000 som ränteinkomst på lån som beviljats producentuppgiften.

e) Värdkommunen budgeterar ersättningen på 1 000 för grundkapitalet i producentuppgiften bland övriga finansiella inkomster.

i) De avtalskommuner som inte är värdkommun budgeterar sina betalningsandelar i producentuppgiftens investeringar som investeringsutgifter.

j) Avtalskommunerna budgeterar amorteringar på lån som avtalskommunerna beviljat producentuppgiften, 2 000 som förändring i utlåningen.

k) Värdkommunen budgeterar placeringen av grundkapital i producentuppgiften, 5 000 euro för finansiering av producentuppgiftens investering som en investeringsutgift.

        11.2.4 Avtal och planer som styr upprättandet av budget och ekonomiplan

Budgetering och annan ekonomiplanering för gemensam verksamhet inom ramen för avtalskommunmodellen styrs av avtal mellan parterna och av planeringsdokumenten.

De centrala avtalen utgörs av samarbetsavtalet, serviceplanen, serviceavtal, produktionsavtal och finansieringsavtal gällande investeringar.

Nedan presenteras i förkortad form synpunkter i anslutning till budgetering och ekonomisk planering för gemensam verksamhet.

          11.2.4.1 Samarbetsavtal

I samarbetsavtalet bör man bestämma om hur ekonomistyrningen ordnas. Ur avtalet bör framgå vilka budgetansvariga organ och uppgifter som bildas och i vilken avtalskommun de placeras. Om den gemensamma nämnden och den uppgift som producerar gemensamma tjänster placeras i samma avtalskommun, avtalar man om särskiljandet av beställar- och producentuppgifter t.ex. på det sätt som presenteras i avsnitt 11.2..

För producentuppgiften bör man definiera vilken modell för ekonomistyrning som tillämpas. Valet av modell avgör i hög grad vilken budget- och ekonomiplaneringspraxis som ska tillämpas.

I avtalet om gemensam verksamhet definieras de tidpunkter då den gemensamma nämnden ska vara klar med ett budgetförslag och ett förslag till ekonomiplaner för beställar- och producentuppgifterna och inom vilken tid direktionen eller något annat beslutande organ för producentuppgiften ska bereda producentuppgiftens separata budgetar och ekonomiplaner och lämna dessa till kännedom för övriga avtalskommuner. Avtalskommunerna bör i god tid under beredningen av budgetförslagen beredas tillfälle att komma med förslag gällande den gemensamma verksamhetens mål och finansiering.

Det är motiverat att i avtalet om gemensam verksamhet avtala om att budgeten och ekonomiplanen för en beställaruppgift som är underställd den gemensamma nämnden, hos värdkommunen godkänns enligt den gemensamma nämndens förslag.

Om en producentuppgift grundas i form av ett kommunalt affärsverk, godkänns budgeten enligt kommunallagen av affärsverkets direktion. Man kan genom avtal begränsa värdkommunens fullmäktiges rätt att på sätt som avses i 120.2 § i kommunallagen besluta om poster i värdkommunens budget som är bindande för affärsverket.

Budgeten för en annan balansenhet eller en nettoenhet godkänns enligt kommunallagen av fullmäktige. Om nämnda enhet har en direktion eller motsvarande organ, i vilket också andra avtalskommuner kan utse medlemmar, kan värdkommunens fullmäktigesbeslutanderätt genom avtal begränsas och överföras på organet för nämnda producentuppgift.

Det är skäl att i samarbetsavtalet besluta om de allmänna principerna gällande medlemskommunernas betalningsandelar. I de allmänna principerna bestäms fördelningsgrunden för de kostnader som ligger till grund för en betalningsandel och beräkningsgrunden för kostnaderna i fråga. Med kostnadsfördelningsgrunden avses huruvida de kostnader som ligger till grund för betalningsandelarna fördelas på basis överlåtna prestationer eller enligt en kalkylmässig fördelningsgrund. En kalkylmässig fördelningsgrund kan utgöras av exempelvis invånarantal, kunder inom en viss åldersgrupp eller någon annan grund för antalet kunder.

På basis av ovan nämnda allmänna principer kan olika alternativ för hur betalningsandelen fastställs utarbetas. Det finns två grundalternativ. Det första alternativet går ut på att betalningsandelen baseras på överlåtna prestationer och budgeterade kostnader. I detta alternativ är utgångspunkten att fakturering i efterskott inte tillämpas. Vid tillämpning av detta alternativ kan budgeten och bokslutet för den gemensamma nämndens beställaruppgift alltid uppnå nollresultat på sätt som beskrivs ovan i avsnitt 11.2.1..

I det andra alternativet bestäms betalningsandelen enligt en kalkylmässig grund på basis av förverkligade kostnader. I detta alternativ är utgångspunkten att fakturering i efterskott måste tillämpas för att beställaruppgiftens bokslut ska kunna visa nollresultat.

Det är möjligt att tillämpa båda alternativen parallellt så att en del av tjänsterna debiteras avtalskommunerna enligt överlåtna prestationer och förhandsprissättning medan avtalskommunerna för en del tjänster betalar sin andel på kalkylmässig grund och med fakturering i efterskott.

Det är också viktigt att avtala om uppnåendet av målen för verksamheten och ekonomin samt uppföljningen. Det rekommenderas att ta in rapporteringsintervall och -sätt i samarbetsavtalet.

          11.2.4.2 Serviceplan

Budgeteringen och den övriga ekonomiplaneringen för den gemensamma verksamheten styrs av verksamhetens serviceplan som upprättas för tre eller flera år. I serviceplanen definieras vilka tjänster som sköts gemensamt och för vilka klientgrupper. Utöver detta definierar serviceplanen bland annat prognosvärden eller målvärden för följande faktorer: servicebehov, kvalitets- och kostnadsnivå, servicestruktur och tjänsternas produktionssätt, eftersträvade effekter på kommuninvånarnas välfärd och hälsa, kriterier för servicenätet separat för olika serviceprocesser samt intervall för servicekostnader och servicens omfattning.

          11.2.4.3 Servicekontrakt

Serviceavtalen ligger till grund för budgetering av verksamhetsinkomster hos den gemensamma nämndens beställaruppgift och av verksamhetsutgifter hos avtalskommunernas betalningsandelsuppgift. Serviceavtalen ingås mellan den gemensamma nämnden och avtalskommunerna och i dem definieras betalningsandelsgrunderna för planperioden. Grunderna omfattar fastställandet av prestationer, kalkylmässiga fördelningsgrunder och enhetskostnader samt beräknat behov av antalet prestationer per kommun. Enhetspriserna kan fastställas till olika belopp för olika antal prestationer.

Om prissättningen baseras på kalkylerat antal prestationer, innehåller serviceavtalet en överenskommelse om förfaringssättet för eventuell fakturering i efterskott.

Om ingen fakturering i efterskott tillämpas bör man i serviceavtalet avtala om ett förfaringssätt för justering av prestationspriser under budgetårets gång.

          11.2.4.4 Produktionsavtal

Grunden för budgetering av beställaruppgiftens verksamhetsutgifter och produktionsuppgiftens försäljningsinkomster är det produktionsavtal som ingås mellan den gemensamma nämnden och produktionsuppgiften. I produktionsavtalet fastställs enhetspriser för prestationer och antal prestationer som ska levereras under budgetåret. Som utgångspunkt bör prissättningen grunda sig på budgeterade kostnader och ingen fakturering i efterskott tillämpas. Man kan avtala om att priset per prestation är beroende av antalet prestationer som levererats. Metoden för hur prestationspriserna granskas under budgetårets gång bör skrivas in i avtalet.

          11.2.4.5 Finansieringsavtal gällande investeringar

Samarbetsparterna kan avtala om initial finansiering av investeringar hos producentuppgiften genom avtalskommunernas kapitalplaceringar och finansieringsandelar. Avtalen styr budgeteringen av nämnda kapitalplaceringsposter och sammanhängande kapitalersättningar hos producentuppgiften och inom avtalskommunerna.

Värdkommunen kan delta i finansieringen av producentuppgiftens investeringar genomen kapitalplacering antingen i form av eget eller främmande kapital, eller som investeringsbidrag och genom att bevilja uppgiften lån. Om producentuppgiften är organiserad som en annan balansenhet kan värdkommunen också initialt finansiera producentens investering genom att öka beloppet för skulden till kontokurantkontot.

Övriga avtalskommuner kan delta i finansieringen av investeringar hos en producentuppgift genom att bevilja lån eller finansieringsandelar för investeringen (investeringsbidrag). En avtalskommun (eller värdkommun) budgeterar den finansiering som lämnats för investeringen bland övriga utgifter med lång verkningstid i investeringsdelen.

I finansieringsavtalet avtalas om storleken på och beräkningsgrunderna för ränta och kapitalersättningar samt, då finansieringen beviljats som främmande kapital, återbetalning.

I samband med beviljandet av finansieringsandelar till en producentuppgifts investeringar är det skäl att avtala om återbetalning i en situation då den gemensamma verksamheten upphör.

      11.3 Budget och ekonomiplan för en samkommun

        11.3.1 Bestämmelser gällande ekonomiplaneringen för en samkommun

Kommunallagens bestämmelser gällande ekonomiplanering tillämpas också på samkommuner. Även för en samkommun ska budgeten och ekonomiplanen upprättas på det sätt som avses i 110.2 § i kommunallagen så att förutsättningarna för att sköta samkommunens uppgifter säkerställs.

Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i samkommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Samkommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Balanseringsåtgärder som sträcker sig över flera år granskas och godkänns årligen i samband med att budgeten och ekonomiplanen godkänns. De åtgärder som tas in i budgeten och ekonomiplanen ska vara specificerade, angivna med belopp och tidsbestämda.

Bestämmelserna gällande ekonomiplanering förklaras närmare i kapitel 4.

Med samkommunsstämma avses nedan i detta kapitel samkommunfullmäktige, om inget annat anges.

        11.3.2 Uppgifter för ekonomisk planering

I samkommunens ekonomiska planering är det en stark koppling mellan verksamhet och ekonomi. Planeringen ska anvisa tillräckliga resurser för att uppnå uppställda mål samt visa hur verksamheten och investeringarna finansieras.

Budgeten för en samkommun har tre huvuduppgifter. För det första sätts målen upp gällande serviceverksamhet och investeringsprojekt; även omfattningen av serviceverksamheten och investeringarna ska beskrivas. För det andra fördelar budgeten utgifter och inkomster på olika uppgifter inom driftsekonomin och på investeringsprojekt. För det tredje visar budgeten hur den egentliga verksamheten och investeringarna finansieras.

Budgetens struktur betjänar ovan nämnda tre uppgifter: målsättningar för uppgifter och investeringsprojekt samt budgetering av utgifter och inkomster på uppgifter och investeringar visas i budgetens driftsekonomi- och investeringsdel. Finansieringen av verksamheten och investeringarna visas i resultaträknings- och finansieringsdelen.

          11.3.2.1 Målformulering

I målformuleringen för en samkommun tillämpas rekommendationerna i avsnitt 5.1.1. Strävan ska vara att sätta målen så att de täcker grunduppgifterna inom området och kan genomföras med de resurser som tilldelats uppgiften.

Målen kan klassificeras på olika sätt. Som klassificeringsgrund kan man använda verksamhetens inriktning och beslutsnivå (strategisk/operativ det vill säga vem som fattar beslut om målet).

Mål gällande ställning, befolkningsansvar och totalekonomi

De mål som gäller samkommunens ställning utgörs ofta av visionsartade målbilder, till exempel att samkommunen ses som ett regionalt centrum eller en specialist inom ett visst serviceområde.

Målen gällande befolkningseffekter utgörs av servicemål som upprätthåller eller förbättrar välfärdsnivån för invånarna i medlemskommunerna samt mål som siktar på att undanröja hälso-, social- eller utbildningsrelaterade problem.

Totalekonomiska mål kan grupperas i mål gällande inkomstfinansieringens tillräcklighet, solvens och likviditet. Dessa mål är starkt kopplade till samkommunens ekonomiska stabilitet och balans.

Mål gällande samkommunens ställning, befolkningsansvar och totalekonomi har huvudsakligen karaktären av strategiska mål om vilka beslut fattas på nivån samkommunsstämma.

Kundorienterade mål

På formulering av effektmål tillämpas anvisningarna i avsnitt 5.1.2.1.

Mål gällande produktion och ordnande av serviceverksamheten

På formulering av produktionsmål tillämpas anvisningarna i avsnitt 5.1.2.2.

Kravet på mätbara mål

På kvantitativ och kvalitativ mätning av mål tillämpas anvisningarna i avsnitt 5.1.2.3.

          11.3.2.2 Fördelning av resurser på uppgifter, investeringar och kapitalfinansieringens poster

Med resursfördelning inom en samkommuns egentliga verksamhet (driftsekonomi) avses fördelning enligt upphovsprincipen av försäljningsinkomster i form av betalningsandelar från medlemskommuner och andra verksamhetsinkomster på samkommunens olika uppgifter. Om samkommunen har en enda uppgiftshelhet behövs ingen fördelning av resurser på uppgifter.

Med fördelning av resurser på samkommunens investeringar och finansieringsverksamhet avses att anslag anvisas för investeringsutgifter, utlåning, kapitalåterbäring och finansiella utgifter som resultatförs samt fastställandet av beräknade inkomster av investeringar, låneupptagning, amorteringar på beviljade lån, insamling av eget kapital samt av finansiella inkomster som resultatförs.

Enligt 110 § i kommunallagen ska målen bindas till de resurser som anvisats. I budgeten för en samkommun upptas de inkomster och utgifter för uppgifterna som verksamhetsmålen förutsätter. Bindningen av mål till resurser behandlas närmare i avsnitt 5.1.3.2.

          11.3.2.3 Finansiering av verksamhet och investeringar

Budgetens och ekonomiplanens uppgift är att förutom att formulera målsättningar och fördela resurser också påvisa hur driftsekonomin, investeringarna och övriga kapitalutgifter finansieras. I resultaträkningen visas inkomstfinansieringens tillräcklighet för utgifter och avskrivningar i driftsekonomin. I finansieringsdelen visas hur investeringar, placeringar i bestående aktiva och återbetalningar av kapital finansieras förutom med inkomstfinansiering.

Kontinuiteten i samkommunens verksamhet förutsätter att källorna för medel täcker medelsanvändningen. Om inkomstfinansieringen inte räcker för utgifterna måste samkommunen i finansieringsdelen visa annan nödvändig finansiering. Samkommunen kan täcka sitt finansieringsbehov genom att ta lån eller genom att frigöra kapital som är bundet i bestående och rörliga aktiva i balansräkningen. En samkommun kan inom ramen för sitt grundavtal också täcka sitt finansieringsbehov med medlemskommunernas placeringar som till sin karaktär utgör eget kapital. Finansieringsdelens sista rad visar budgetens och ekonomiplanens årliga effekt på likviditeten.

        11.3.3 Principerna för ekonomisk planering

I fråga om tillämpningen av principerna för planeringen av ekonomin följs anvisningarna i avsnitt 5.2.

        11.3.4 Budgetens och ekonomiplanens struktur och innehåll hos en samkommun

          11.3.4.1 Budgetens element

Budgetuppställningen för en samkommun består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt av en investerings- och finansieringsdel. Samma struktur följs i ekonomiplanen och i den utvärdering av budgetuppfyllelse som ingår i budgeten. I en samkommun som bildar en enda uppgiftshelhet upprättas dock ingen driftsekonomidel.

Kopplingen mellan de olika delarna i budgeten och ekonomiplanen beskrivs i figur 11. Verksamheten och ekonomin planeras och följs upp ur driftsekonomins, investeringarnas, resultaträkningens och finansieringens synvinkel. I driftsekonomidelen ställs servicemålen upp och de utgifter och inkomster som krävs för att uppnå dem budgeteras. I investeringsdelen budgeteras anskaffning av produktionsmedel med lång verkan, som byggnader, fasta konstruktioner och inventarier, finansieringsandelar och försäljning av egendom. I resultaträkningsdelen visas tillräckligheten av inkomstfinansieringen för driftsutgifter och avskrivningar. I finansieringsdelen visas ett sammandrag av källor och användning av medel.

Picture 1

Figur 11. Strukturen hos samkommunens budget och ekonomiplan

          11.3.4.2 Allmänna motiveringar

I de allmänna motiveringarna till budgeten och ekonomiplanen presenteras de allmänna grunderna för planerna. De allmänna grunderna granskas ur samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och regional synvinkel samt med tanke på samkommunens utveckling. Teman som ska behandlas i de allmänna motiveringarna är bland annat befolkningsutvecklingen på samkommunens område, lagstiftningsprojekt som tidsmässigt sammanfaller med planperioden samt regionala kommunstruktur- och servicestrukturprojekt.

Bland de allmänna motiveringarna behöver man redovisa ändringar och utvecklingsbehov i fråga om samkommunens och samkommunkoncernens administration och organisation samt personalpolitik.

Anvisningarna gällande budgetens struktur samt bindningsnivån för mål, utgifter och inkomster och andra anvisningar gällande utarbetandet och genomförandet av budgeten kan placeras bland de allmänna motiveringarna eller som ett eget kapitel i budgeten.

Presentation av samkommunstrategi och serviceplaner i budget och ekonomiplan

Den samkommunstrategi och de serviceplaner som samkommunfullmäktige godkänt utgör de viktigaste grunderna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

I samkommunstrategin presenteras vanligen samkommunens vision, värden, etiska principer och strategiska mål. En sammanfattande genomgång av samkommunstrategin placeras i allmänhet i början av budgeten och ekonomiplanen.

Med serviceplaner konkretiseras och preciseras samkommunstrategins riktlinjer gällande utveckling av servicen. Med serviceplanerna söker man säkerställa tillgängligheten till samkommunens service och en tillräcklig servicenivå. Grunden för serviceplanerna utgörs av utvecklingen av klienternas servicebehov, det finansiella läget hos medlemskommunerna, utvecklingen av och tillgången på ekonomiska resurser och personalresurser för samkommunen samt möjligheterna till samarbete med andra aktörer.

Sammandragen av serviceplanerna kan läggas i början av budgeten och ekonomiplanen tillsammans med samkommunstrategin eller presenteras separat i början av budgetdelen för varje uppgift.

Strategiska mål som tagits in i budgeten och ekonomiplanen följs upp under planperioden genom mätbara nyckeltal och bindande målvärden som baseras på dessa.

Klassificering av och karakteristika för strategiska mål behandlas närmare ovan i avsnitt 11.3.2.1.

Målformulering för koncernledning och kommunens representanter i dottersammanslutningar

Samkommunfullmäktige (samkommunsstämman) ska fatta beslut om de centrala målen för samkommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen (59 § i kommunallagen). Samkommunfullmäktige (samkommunsstämman) ställer upp strategiska mål i kommunkoncernen på samma sätt som den definierar dem i samkommunen. Genom målen styrs koncernledningen, personer som representerar samkommunen i olika sammanslutningar samt dottersammanslutningar.

Uppnåendet av målen måste också följas upp regelbundet, så koncernledningen ska rapportera till fullmäktige med vissa överenskomna intervall. De mål som uppställs för koncernledningen kan gälla organiseringen av centraliserade koncernfunktioner. De centraliserade funktionerna kan utgöras av bland annat upphandling till koncernsammanslutningar, finansiering och riskhantering samt ekonomiförvaltningens stödfunktioner. Dessutom ska det för koncernledningen ställas upp mål gällande koncernens ställning samt tillräckligheten av koncernens inkomstfinansiering och finansiella ställning.

Samkommunsfullmäktige ska också ställa upp mål som styr samkommunens representanter i dottersammanslutningars organ.

Samkommunfullmäktige ska också genom de mål man satt upp styra dottersammanslutningarna i deras egen målformulering. Mål som ställs upp för dottersammanslutningar behandlas närmare i avsnitt 6.2.4.

Nedan ges ett exempel på mål som ställs i budgeten för hela samkommunkoncernen:

Picture 1

Tabell 7. Mål som ställs upp för hela samkommunkoncernen.

        11.3.5 Driftsekonomidelen i samkommunens budget

Samkommunens driftsekonomidel består av ett sammandrag av samkommunens uppgifter med specifik finansiering. Om samkommunen utgör en uppgiftshelhet ersätts driftsekonomidelen av resultaträkningsdelen i samkommunens budget.

Med specifik finansiering avses finansiering av en uppgift huvudsakligen genom inkomstfinansiering som består av de försäljnings- och avgiftsintäkter som erhållits som vederlag för överlåtna tjänster och andra tillgångar eller som bistånd, stöd eller ersättningar för kostnader som åsamkats av utförda bestämda uppgifter. Verksamheten och budgeteringen i en samkommun baseras som utgångspunkt på specifik finansiering.

Uppgifter med specifik finansiering är producentuppgifter där driftsekonomin i första hand är bunden till samkommunens budget genom beräknade inkomster, eller uppgifter som är helt skilda från samkommunens budget.

Producenter som är bundna till budgeten är antingen nettoenheter eller andra balansenheter. Nettoenheter är antingen enheter för interna tjänster eller nettoenheter till vilka man hänför externa försäljnings- eller avgiftsinkomster, eller understöd eller verksamhetsbidrag. De andra balansenheterna kan vara bokföringsmässiga eller kalkylmässiga balansenheter.

Samkommunens affärsverk utgör producenter som särskiljs från samkommunens budget.

För nettoenheter upprättas en resultatbudget, men ingen investerings- eller finansieringsbudget. För nettoenheter upprättas ingen balansräkning som skulle göra det möjligt att överföra resultatet för användning eller för täckning nästföljande redovisningsår.

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga balansenheter skiljer sig åt när det gäller balanskontinuitet och hur kalkyler upprättas. Som namnet visar upprättas också en balansräkning för balansenheter. Skillnader mellan olika modeller för Övriga balansenheter utreds i kapitel 10.

En samkommuns affärsverk utgör en uppgift med specifik finansiering som särskiljs från budgeten. Behandlingen av dess driftsekonomi, investeringar och finansiering i samkommunens budget skiljer sig från andra balansenheter. I kapitel 9 redogörs för budgetering av affärsverk i en kommun eller samkommun.

I kapitel 6.3.3 redogörs för upprättandet av driftsekonomidel för en uppgift med specifik finansiering samt för dess hantering i kommunens budget. Det rekommenderas anvisningarna i kapitlet även tillämpas i fråga om uppgifter med specifik finansiering hos en samkommun.

Diagram 1

Figur 12. Uppgifter med specifik finansiering hos en samkommun.

        11.3.6 Resultaträkningsdelen i samkommunens budget

          11.3.6.1 Uppställning för resultaträkningsdelen

Resultaträkningsdelen är en totalekonomisk kalkyl för samkommunen, med uppgift att visa tillräckligheten av inkomstfinansieringen för de kostnader som uppstår av att servicen ordnas.

Budgetens resultaträkningsdel upprättas på samma sätt som resultaträkningen i bokslutet i form av ett schema enligt uppställning 5. Som mellanresultat i resultaträkningsdelen visas verksamhetsbidrag och årsbidrag. Som sista rad i resultaträkningsdelen redovisas Räkenskapsperiodens resultat. Om samkommunen budgeterar poster för hantering av resultatet utgörs resultaträkningsdelens sista rad av posten räkenskapsperiodens överskott/underskott.

Utöver resultatbudgeten redovisas resultatmålsättningar och målvärden för de nyckeltal med vilka resultatutfallet kan mätas.

Picture 1

Modell 5. Resultaträkningsdelen för en samkommun.

          11.3.6.2 Sammanställning av driftsekonomidelen i samkommunens resultaträkningsdel

Samkommunens driftsekonomidel består av en sammanställning av dess resultatbudgetar med specifik finansiering. Samkommunens driftsekonomidel sammanställs med samkommunens resultaträkningsdel enligt figuren nedan.

Picture 1

Figur 13. Sammanställning av samkommunens driftsekonomidel i resultaträkningsdelen.

Sammanställning av posterna verksamhetsinkomster, verksamhetsutgifter och tillverkning för eget bruk

I samkommunens resultaträkningsdel summeras verksamhetsinkomster, verksamhetsutgifter och tillverkning för eget bruk för övriga uppgifter med specifik finansiering med undantag för affärsverk.

Verksamhetsintäkter och -utgifter specificeras efter slag till exempel enligt uppställning 5. De sammanlagda beloppen av verksamhetsinkomster och -utgifter behandlas inte som beräknade inkomster och anslag i resultaträkningsdelen, eftersom de ingående inkomsterna och utgifterna eller skillnaden mellan dessa redan har budgeterats i resultatbudgetar.

Posterna Tillverkning för eget bruk i uppgifternas resultatbudgetar summeras till motsvarande post i samkommunens resultaträkning.

Sammanställning av finansiella inkomster och -utgifter

Finansiella inkomster och utgifter för andra balansenheter med specifik finansiering än affärsverk summeras till motsvarande poster i resultaträkningsdelen. Deras sammanräknade belopp behandlas inte som beräknade inkomster och anslag i resultaträkningsdelen, eftersom de ingående inkomsterna och utgifterna eller skillnaden mellan dessa redan har budgeterats i andra balansenheters resultatbudget.

Sammanställning av avskrivningar och nedskrivningar

De planmässiga avskrivningar och nedskrivningar på produktionsmedel som finns upptagna i driftsekonomidelar och resultatbudgetar för olika uppgifter summeras till respektive rader i kommunens resultaträkningsdel. Planerade avskrivningar och nedskrivningar budgeteras inte som anslag, utan deras bindande verkan bestäms i avskrivningsplaner som fullmäktige godkänt separat.

Sammanställning av extraordinära poster

Uppgifter med specifik finansiering budgeterar extraordinära poster i sina resultatbudgetar. Extraordinära poster i andra balansenheter än affärsverk summeras med extraordinära poster i resultaträkningsdelen i samkommunens budget. I andra balansenheter uppstår extraordinära poster främst av egendomsförluster.

Sammanställning av bokslutsdispositioner och inkomstskatter

Bokslutsdispositioner hos balansenheter med specifik finansiering utom affärsverk summeras till motsvarande poster efter räkenskapsperiodens resultat i samkommunens resultaträkningsdel.

          11.3.6.3 Poster som ska budgeteras i resultaträkningsdelen

I resultaträkningsdelen budgeteras som bindande sådana resultatpåverkande inkomster och utgifter som inte har tagits in i driftsekonomidelens resultatbudget för någon uppgift. Bindande poster i samkommunens resultaträkningsdel är:

Finansiella inkomster och utgifter

Extraordinära poster

Bokslutsdispositioner

På bindningsnivån för ovan nämnda poster tillämpas vad som stadgas i 110.5 § i kommunallagen om tillämpning av budgeten och om budgetändringar i en situation då en beräknad inkomst kommer att underskridas väsentligt eller ett anslag kommer att överskridas. Beslut om budgetändringar fattas av samkommunsstämman.

Budgetering av finansiella inkomster och -utgifter

Finansiella intäkter och utgifter i resultaträkningsdelen bildas av de finansiella inkomster och utgifter som budgeteras direkt i resultaträkningsdelen samt de finansiella intäkter och utgifter från andra uppgifter med specifik finansiering än affärsverk som läggs samman till resultaträkningsdelen. Även om de nämnda finansiella posterna från uppgifter med specifik finansiering redan har budgeterats i ifrågavarande uppgifters resultatbudgetar, kan de finansiella intäkterna och utgifterna i resultaträkningen i giltighetsgranskningen behandlas som helheter per inkomst- och utgiftsslag oberoende av om finansieringsposten är sammanställd eller budgeterad direkt i resultaträkningsdelen.

Inkomster och utgifter för finansieringsverksamheten budgeteras enligt bruttoprincipen som inkomst eller utgift för det finansår då den tidsbundna betalningsskyldigheten uppkommer.

Finansiella intäkter

Under finansiella intäkter budgeteras ränteintäkter åtskilda från övriga finansiella intäkter. Bland ränteintäkterna budgeteras ränteintäkter från utlåning, från övriga placeringar och depositioner samt från betalningsrörelsekonton, periodiserade enligt prestationsprincipen. Som övriga finansiella intäkter budgeteras aktieutdelningar och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster på finansieringslån och vinster från försäljning av värdepapper.

Som finansiella intäkter budgeteras också interna finansiella intäkter som ersättning för grundkapital från affärsverk och andra balansenheter samt ränteintäkter från interna lån och kontokurantkonto som debiteras dem.

Finansiella kostnader

Under finansiella utgifter budgeteras ränteutgifter åtskilda från övriga finansiella utgifter. Till räntekostnaderna hör räntor från budgetåret på långfristiga och kortfristiga lån. Som övriga finansiella kostnader budgeteras bland annat dröjsmålsräntor, garanti- och kreditförlustprovisioner och andra kostnader för finansieringslån utöver ränta. Kreditförluster till följd av kommunens utlåning budgeteras som nedskrivningar som hör till övriga finansiella kostnader.

Som finansiella kostnader budgeteras dessutom nedskrivningar av anskaffningsutgiften för andra placeringar bland bestående aktiva än aktier och andelar. Nedskrivningar av aktier och andelar bland bestående aktiva (placeringar som stöder kommunens verksamhet) budgeteras i posten Nedskrivningar i gruppen avskrivningar och nedskrivningar.

Som finansiella utgifter budgeteras också interna finansiella utgifter som balansenheternas ersättningar för grundkapital samt de räntor dessa betalat för interna lån och den ränta som samkommunen betalat till en balansenhet för skuld på gemensamt konto.

Budgetering av extraordinära poster

Extraordinära poster i resultaträkningsdelen bildas av de poster som budgeteras direkt i resultaträkningsdelen samt de extraordinära poster från andra uppgifter med specifik finansiering än affärsverk som sammanställs till resultaträkningsdelen. Även om de nämnda posterna från uppgifter med specifik finansiering redan har budgeterats i ifrågavarande uppgifters resultatbudgetar, kan de extraordinära posterna i resultaträkningen vid granskning av bindningsnivå behandlas som helheter per inkomst- och utgiftsslag oberoende av om den extraordinära posten är sammanställd eller budgeterad direkt i resultaträkningsdelen. Som extraordinära inkomster och utgifter betraktas sådana inkomster och utgifter som uppstår på grund av väsentliga händelser av engångsnatur som avviker från kommunens normala verksamhet. Begreppet extraordinär ska tolkas mycket snävt.

Budgetering av bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner i resultaträkningsdelen bildas av de poster som budgeteras direkt i resultaträkningsdelen samt bokslutsdispositioner och inkomstskatter från andra uppgifter med specifik finansiering än affärsverk som läggs samman till resultaträkningsdelen. Även om de nämnda posterna från uppgifter med specifik finansiering redan har budgeterats i ifrågavarande uppgifters resultatbudgetar, kan bokslutsdispositionerna i resultaträkningen i giltighetsgranskningen behandlas som helheter per slag oberoende av om posten är sammanställd eller budgeterad direkt i resultaträkningsdelen.

Bokslutsdispositioner som ska budgeteras är poster vars realisering kan bedömas när budgeten upprättas. Sådana poster är bland annat upplösandet av investeringsreserv och den bildning av avskrivningsdifferens som hör till investeringsprojekt som genomförs under budgetåret. Även upplösning av avskrivningsdifferens i anslutning till tidigare genomförda investeringar budgeteras som bokslutsdispositioner. Upplösning av kapital baserat på planenligt ianspråktagande av fonder budgeteras som en bokslutsdisposition.

Budgetering av ökningar av en investeringsreserv eller fond med bokslutsdispositioner kan komma ifråga bara av särskilda orsaker. Ett sådant motiv kan vara en sannolik eller säker överlåtelseförlust för tillgångar. Som regel budgeteras dock inte reserver och överföringar till fonder från resultatet i förväg utan överföringar från resultatet beslutas i samband med bokslutet. Det ska observeras att investeringsreserveringar kan budgeteras till högst beloppet av överskottsposter i balansräkningen för det år budgeten upprättas. Denna regel gäller också för budgetering av investeringsreserver i affärsverk och andra balansenheter.

          11.3.6.4 Mål och nyckeltal i resultaträkningsdelen

I samband med samkommunens resultaträkningsdel anges målen gällande inkomstfinansieringens tillräcklighet och de nyckeltal som mäter detta:

Verksamhetsbidragsprocent

Hur väl samkommunens inkomstfinansiering räcker kan bedömas med hjälp av nyckeltalet Verksamhetsbidragsprocent som beräknas med formeln:

Verksamhetsbidragsprocent = 100 * Verksamhetsbidrag/Verksamhetsintäkter

Nyckeltalet visar samkommunens ekonomiska resultat före avskrivningar och finansiering. Verksamhetsbidragsprocenten bör i första hand jämföras med andra samkommuner inom samma bransch. Nyckeltalets jämförbarhet, också inom samma bransch, försvagas av att vissa samkommuner äger sina produktionsmedel medan andra har hyrt dem eller ersätter en del av sin egen produktion med köpta tjänster. Avskrivningarna på samkommunens egna produktionsmedel samt finansiella kostnader redovisas efter verksamhetsbidraget, medan de kapitalkostnader som ingår i hyror och underleveranser inkluderas i samkommunens verksamhetsutgifter före verksamhetsbidraget.

När man bestämmer ett målvärde för verksamhetsbidragsprocenten bör man förutom branschen dessutom beakta avskrivningskraven på materiella och immateriella tillgångar samt storleken på det främmande kapitalets finansiella kostnader. Inga riktvärden branschvis har tills vidare publicerats för samkommuner.

För företag inom servicebranschen är intervallet för driftsbidragsprocenten, som i huvudsak motsvarar verksamhetsbidragsprocenten, 5–10 procent.

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat är skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats på räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar samkommunens egna kapital. Räkenskapsperiodens resultat kan påverkas väsentligt av extraordinära intäkter eller kostnader. Därför kan inkomstfinansieringens tillräcklighet inte avgöras enbart på basis av resultatet.

Ackumulerat över-/underskott i balansräkningen

Ett långsiktigt inkomstfinansieringsmål kan sättas baserat på det ackumulerade över-/underskottet. I det över-/underskott som ackumulerats i balansräkningen sammanfattas kommunens hela resultathistoria. Nyckeltalet beräknas med formeln:

Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

          11.3.6.5 Jämförelseuppgifter i resultaträkningsdelen

Utöver kolumnuppgifterna gällande budget och ekonomiplan innehåller resultaträkningsdelens uppställning också motsvarande siffror för innevarande års budget och föregående års resultaträkning. Uppgifterna för alla år anges i enlighet med bindningsnivån i budgeten inklusive interna inkomster och utgifter.

När det gäller budgetens bindningsnivåer läggs inte samkommunens affärsverk samman med uppgifterna i resultaträkningsdelen, utan affärsverken behandlas som en separat ekonomienhet i förhållande till resultaträkningsdelen.

Samkommuner som har affärsverk upprättar separata beräkningar av affärsverkens inverkan på resultatbildningen i samkommunen under budgetåret. I beräkningen visas förutom en resultaträkningsdel enligt bindningsnivå också affärsverkens sammanlagda resultaträkning och samkommunens beräkningsdel för det totala resultatet där affärsverken på motsvarande sätt som i bokslutet sammanställs till samkommunens resultaträkningsdel så att interna poster elimineras. I avsnitt 9.3.1 ovan redogörs för upprättande och tolkning av kalkylen för affärsverkens inverkan.

        11.3.7 Investeringsdelen i budgeten för en samkommun

I investeringsdelen anges målsättningar gällande investeringar, kostnadsberäkningar för projekt och deras periodisering som investeringsutgifter under planeringsåren samt de finansieringsandelar och andra inkomster som fås för investeringen.

Som investeringsutgifter budgeteras anskaffningskostnaderna för materiella och immateriella tillgångar som aktiveras bland bestående aktiva samt anskaffningsutgifter för aktier och andelar i placeringar som stöder kommunens verksamhet.

I investeringsdelen godkänner samkommunsstämman kostnadsberäkningarna, anslagen och beräknade inkomster för investeringar eller investeringsgrupper. Investeringarna och investeringsgrupperna kan vid behov grupperas efter uppgift. I investeringsdelen eller dess motiveringar specificeras den nivå som är bindande gentemot samkommunsstämman.

Picture 1

Uppställning 6. Uppställning av investeringsdelen för en samkommun.

          11.3.7.1 Investeringsmål

Vid specificering av mål för en viss investering utreder man huruvida det är fråga om en nyinvestering, en utvidgning eller en ersättande investering. Dessutom klargörs om man med investeringen strävar efter att öka serviceproduktionens volym, förbättra serviceberedskapen eller effektivisera produktionen.

          11.3.7.2 Budgetering av investeringsutgifter

Om genomförandet av en investering hänför sig till två eller flera planeringsår, anges investeringens beräknade totalkostnad och dess periodisering till planeringsår. I motiveringarna för projektet kan samkommunsstämman ge den projektansvarige bemyndigande att senare justera periodiseringen av anskaffningskostnaden inom ramen för den totala kostnadsberäkningen.

En investeringsutgift budgeteras prestationsbaserat för finansåret då den nyttighet som utgör objekt för investeringen, eller den del som motsvarar färdigställandegraden bedöms tas emot. Den reserv eller fond som skapats för investeringen påverkar inte den budgeterade utgiftens storlek.

Såväl externa som interna anskaffningar av tillgångar bland bestående aktiva budgeteras som investeringsutgift. Interna anskaffningar behandlas som tillverkning för eget bruk (se avsnitt 6.3.3.6 och 6.4.2.1).

Anskaffningskostnader för investeringar budgeteras med priser utan moms med undantag för anskaffningskostnader inom ramen för avdragsbegränsad verksamhet.

Som investeringsutgifter budgeteras placeringar i aktier och kapitalandelar i bestående aktiva samt placeringar i grundkapital i affärsverkssamkommuner och i kommunens egna affärsverk och andra balansenheter.

Som investeringsutgift budgeteras också finansieringsandelar i investeringsprojekt som genomförs av andra sammanslutningar och vars syfte är att producera samkommunens service eller det annars är frågan om skötsel av en uppgift som hör till samkommunen.

          11.3.7.3 Budgetering av investeringsinkomster

I budgetens investeringsdel budgeteras den finansieringsandel som erhållits för en investering och som kan utgöras av statsandel eller annan finansieringsandel. Finansieringsandelen budgeteras som inkomst för det år då rätten till inkomsten bedöms uppstå för samkommunen.

Den del av den efterhandsfinansierade statsandelen som betalas under åren efter budgetåret, budgeteras i finansieringsdelen som Förändring av likviditeten (-) eller ökning av Övriga långfristiga fordringar före raden Inverkan på likviditeten.

I investeringsdelen budgeteras inkomster från försäljning av aktiverade tillgångar bland bestående aktiva. En försäljningsinkomst budgeteras som investeringsinkomst till balansvärdet. Den beräknade överlåtelsevinsten eller -förlusten budgeteras i driftsekonomidelen. Om intäktsföringen av försäljningspriset beräknas periodiseras på två eller flera år, tas den beräknade försäljningsfordran upp bland finansieringsdelens förändring av likviditeten eller ökningar av långfristiga fordringar beroende på om fordran är kort- eller långfristig.

        11.3.8 Finansieringsdelen i budgeten för en samkommun

          11.3.8.1 Uppställning av finansieringsdelen

I budgetens finansieringsdel anges kassaflödet från verksamheten, investeringarna och finansieringen. Finansieringsdelen presenteras i formen av ett subtraktionsschema. Som mellanresultat visas Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Ett mellanresultat som visar överskott anger att investeringarna i sin helhet är finansierade genom med inkomstfinansiering, finansieringsandelar för investeringar och försäljning av tillgångar. Ett negativt mellanresultat anger den summa som ska finansieras genom kapitalfinansiering. Summan av det nämnda mellanresultatet och kassaflödet i finansieringen anger de budgeterade kassaflödenas totala inverkan på samkommunens likviditet.

I samband med finansieringsdelen redovisas också mål för verksamhetens finansiering och de nyckeltal som mäter ifrågavarande målvärden.

Picture 1

Uppställning 7. Finansieringsdelen i budgeten för en samkommun.

Kassaflödet i verksamheten

Kassaflödet i verksamheten visar den budgeterade inkomstfinansieringen som under finansåret kan disponeras för finansiering av investeringar, kapitalplaceringar och återbetalningar samt förstärkning av likviditeten.

I verksamhetens kassaflöde ingår inga budgeterade beräknade inkomster eller anslag, utan alla poster som ingår i kassaflödet är överföringar från resultaträkningsdelen eller rättningar av dem. Överföringsposter från resultaträkningsdelen är årsbidrag och extraordinära poster. Korrektivposter är överlåtelsevinster och -förluster för tillgångar bland bestående aktiva som eventuellt ingår i ifrågavarande poster och som rättas på raden Korrektivposter till internt tillförda medel. Nämnda poster beaktas senare i beräkningen i punkten Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva. I korrektivposterna till internt tillförda medel korrigeras också inverkan från ändringar i avsättningar på årsbidraget.

Kassaflödet för investeringarnas del

Kassaflödet för investeringarnas del är skillnaden mellan investeringsutgifterna och de finansieringsandelar som erhållits för dem och överlåtelseinkomster från tillgångar bland bestående aktiva. Nämnda poster överförs från budgetens investeringsdel och inga anslag eller beräknade inkomster budgeteras för dem i finansieringsdelen.

De inkomst- och utgiftsposter som överförs från investeringsdelen upptas till bruttobelopp i finansieringsdelen oberoende av om anslagen eller de beräknade inkomsterna har godkänts som brutto- eller nettobelopp i investeringsdelen.

Kassaflödet för finansieringens del

I kassaflödet för finansieringens del budgeteras förändringar i utlåningen, lånebeståndet och eget kapital. Alla poster i kassaflödet för finansieringens del är anslag eller beräknade inkomster som i finansieringsdelen ska anges som bindande helheter till brutto- eller nettobelopp gentemot samkommunsstämman.

Förändringar i utlåningen

Som ändringar i utlåningen budgeteras ökningar och minskningar i de lånefordringar som upptas som placeringar bland bestående aktiva i balansräkningen.

Ändringar i lånefodringar bland rörliga aktiva budgeteras däremot i finansieringsdelen som Inverkan på likviditeten. De kan alternativt budgeteras som en egen post Övriga förändringar i lånefodringar.

Som ökning av utlåningen budgeteras en prognos för lån som beviljas under planperioden. Som minskning av utlåningen budgeteras planperiodens amorteringar på lån som beviljats.

I förändringar i utlåningen budgeteras också intern utlåning och återbetalning av utlåning gällande samkommunens affärsverk och andra budgetenheter.

Förändringar i lånestocken

Som förändringar i lånebeståndet budgeteras ökningar och minskningar av långfristiga lån samt förändringar i kortfristiga lån. Som minskning av långfristiga lån budgeteras amorteringar på samkommunens långfristiga lån under budgetåret. Ökningar och minskningar av kortfristiga lån budgeteras som nettobelopp.

Förändringar i eget kapital

Som ökning av det egna kapitalet i en samkommun budgeteras kapitalplaceringar av medlemskommuner i samkommunen och som minskning av det egna kapitalet kapitalåterbäringar till medlemskommuner. En placering i form av eget kapital kan utgöras av en höjning av grundkapitalet eller en placering i en placeringsfond.

Inverkan på likviditeten

Finansieringsdelen avslutas med posten Inverkan på likviditeten som fås genom att med hänsyn tagen till tecknen summera kassaflödet från verksamheten, investeringarna och finansieringen. Budgetens finansieringsdel är mindre än bokslutets finansieringsanalys därigenom att posten Övriga förändringar av likviditeten inte ingår. Orsaken till detta är att i de i nämnda post ingående förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital, förändring av omsättningstillgångar och fordringar samt förändring av räntefria skulder i praktiken inte kan budgeteras i förväg.

Kända, betydande förändringar i likviditeten när det gäller långfristiga fordringar eller räntefria långfristiga skulder är det dock motiverat att budgetera på raden Övriga förändringar av likviditeten före den avslutande raden Inverkan på likviditeten eller åtminstone redovisa en beräkning av deras storlek i motiveringstexten. Sådana betydande förändringar av fordringar och skulder med inverkan på likviditeten kan vara till exempel förändringar av försäljningsfordringar eller lånefordringar eller förändringar i beloppet för återbärbara anslutningsavgifter.

Ett positivt värde för posten Inverkan på likviditeten innebär att samkommunens likviditet förstärks och ett negativt värde att den försämras. Inverkan på likviditeten får inte ha ett större negativt värde än vad samkommunens likvida medel beräknas uppgå till i början av budgetåret, det vill säga i bokslutet för det år budgeten upprättas. En negativ inverkan som överstiger de likvida medlen betyder att det inte är visat hur finansieringsbehovet täcks på det sätt som avses i 110.4 § i kommunallagen.

          11.3.8.2 Mål och nyckeltal i finansieringsdelen

I samband med finansieringsdelen anges målen gällande verksamhetens och investeringarnas finansiering och de nyckeltal som mäter detta:

Finansieringen av verksamheten och investeringar under räkenskapsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen, dess mellanresultat och de nyckeltal som kan beräknas ur dessa.

Mål för investeringarnas självfinansieringsgrad

Det ska sättas ett mål för finansieringen av verksamheten och investeringar. Det kan till exempel vara ett kvalitativt mål, mål gällande korrigeringsskuld eller något mål för inkomstfinansiering. Målet för investeringarnas självfinansieringsgrad är motiverat att sätta som bindande gentemot samkommunsstämman under planperioden.

Uppnåendet av målet för självfinansieringsandel för investeringar kan visas med hjälp av det ackumulerade mellanresultatet Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i finansieringsdelen. Ackumuleringen granskas årligen från och med året före det år budgeten upprättas ur Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde där de beräknade årliga kassaflödena ökas eller dras ifrån.

I slutet av planeringsperioden ska ackumulationen vara minst 0 eller positiv, om målet är att helt finansiera investeringarna med självfinansiering. Målet skulle genomföras under en fem års granskningsperiod 201X-2-201X+2.

Om det under de nämnda åren ingår ovanligt stora inkomster eller utgifter av engångskaraktär eller större investeringar än vanligt är det motiverat att förlänga ackumuleringsperioden. Det ackumulerade kassaflödet från verksamheten och investeringarna får inte bli konstant negativt7.

Om samkommunens balans innehåller betydande ackumulerade överskottsposter och mot dem svarande rörelsekapital, kan det ackumulerade beloppet för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under planperioden vara ett negativt belopp som då finansieras med nämnda rörelsekapital.

I budgetering av mål och nyckeltal i finansieringsdelen följs Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse.

Mål för låneskötselförmåga

Det är motiverat att definiera målet för låneskötselförmågan så att samkommunens normala inkomstfinansiering utan extraordinära poster väsentligt överstiger utgifterna för låneskötseln.

        11.3.9 Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelen samt finansieringsdelen för en balansenhet i kommunens finansieringsdel

          11.3.9.1 Sammanställning av resultaträkningsdelen

Resultaträkningsdelens årsbidrag och extraordinära inkomster och utgifter sammanställs i finansieringsdelen med värden enligt resultaträkningsdelen. Om verksamhetsinkomsterna, verksamhetsutgifterna eller de extraordinära posterna innehåller belopp som budgeterats för överlåtelsevinster eller -förluster av tillgångar bland bestående aktiva, ska dessa korrigeras på raden Korrektivposter till internt tillförda medel i finansieringsdelen. På nämnda rader korrigeras också förändringar i avsättningar som budgeterats i verksamhetsutgifterna. Sammanställning av korrektivposter visas i figur 14 med streckad linje.

          11.3.9.2 Sammanställning av investeringsdelen

Investeringsutgifter och -inkomster sammanställs i finansieringsdelen med värden enligt investeringsdelen. I sammanläggningen medtas utgifter och inkomster för alla investeringsprojekt med undantag för investeringar hos i kommunallagen avsedda affärsverk.

          11.3.9.3 Sammanställning av finansieringsandelen för annan balansenhet

De olika posterna för kassaflöden som budgeterats i finansieringsdelen hos en annan balansenhet, med undantag för posten Inverkan på likviditeten, sammanställs med motsvarande poster i samkommunens finansieringsdel.

Resultaträkningsdelen för en balansenhet sammanställs med samkommunens resultaträkningsdel (se avsnitt 6.4.2) och investeringsdelen med samkommunens investeringsdel. Av denna orsak sammanställs de inte i samkommunens finansieringsdel på det sätt som finansieringens kassaflödesposter.

Inverkan på likviditeten utgör en restpost där en annan balansenhet blir beaktad i samkommunens finansieringsdel i och med att balansenhetens kassaflöden förverksamhet, investeringar och finansiering har sammanställts med motsvarande poster i samkommunens finansieringsdel.

Picture 1

Figur 14. Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelarna samt finansieringsdelen för en annan balansenhet i kommunens finansieringsdel.

        11.3.10 Bindande verkan hos budgeten för en samkommun samt uppföljning av budgetutfallet

Bindande poster i budgeten utgörs av de mål för verksamheten och ekonomin som samkommunsstämman har godkänt och de anslag och beräknade inkomster som målen förutsätter.

I fråga om budgetens bindande verkan tillämpas anvisningarna i kapitel 7.

          11.3.10.1 Sammandrag av anslag och beräknade inkomster

I budgeten redovisas en sammandragstabell över samkommunens anslag och beräknade inkomster. I tabellen redovisas de poster vilka samkommunsstämman har godkänt som bindande i driftsekonomidelen, investeringsdelen, resultaträkningsdelen och finansieringsdelen. Ur tabellen bör det framgå om ett anslag eller en beräknad inkomst utgör ett brutto- eller nettobelopp.

Picture 1

Tabell 8. Sammandragstabell över bindande poster hos en samkommun.

I sammandragskalkylen beaktas bindande anslag och beräknade inkomster för samtliga uppgifter och investeringar förutom budgetarna för affärsverk. I sammandragskalkylen ska en nettoenhets och en annan balansenhets årsbidrag upptas som bindande nettobelopp. På detta sätt blir anslagen och de beräknade inkomsterna vara stora.

Eftersom budgeterade finansiella inkomster och utgifter för en annan balansenhets del redan ingår i årsbidraget ska dessa poster inte beaktas i motsvarande finansiella poster i sammandragskalkylens resultaträkningsdel.

I sammandragskalkylen bör summan av anslagen och de beräknade inkomsterna vara lika stora.

          11.3.10.2 Ändringar i budgeten

Beslut om ändringar i budgeten fattas av samkommunsstämman. Skyldigheten att ge förslag till budgetändringar gäller både målen för verksamheten och de anslag och beräknade inkomster som förutsätts för att uppnå målen. Då t.ex. ett anslag höjs eller beräknade inkomster sänks måste man bedöma huruvida målsättningarna står i rätt proportion till de ändrade anslagen och beräknade inkomsterna.

Också då ett nettoanslag höjs eller en beräknad nettoinkomst underskrids måste samkommunsstämman besluta om ändringen oberoende av om avvikelsen beror på större bruttoutgifter än beräknat eller mindre bruttoinkomster än beräknat.

I Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har man utgått från att ändringar i budgeten ska föreläggas samkommunsstämman under budgetåret. (Förvaltningsstadga 10. kap, 5 §).

          11.3.10.3 Tablån över budgetens utfall

Bokslutet för en samkommun ska innefatta en tablå över budgetutfallet. Tablån över budgetutfallet presenteras för samkommunsstämman enligt samma uppställning som den ursprungliga budgeten.

I tablån över budgetutfallet granskas, förutom hur resultatet uppkommit också de bindande poster som fullmäktige har godkänt specifikt för olika uppgifter eller projekt samt bindande poster i finansieringsdelen och resultaträkningsdelen.

Budgetutfallet bör granskas i form av en motsvarande tablå under budgetårets gång, exempelvis med 3–4 månaders intervall.

Anvisningar om utfallsjämförelsen finns i bokföringsnämndens kommunsektions Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner.

        11.3.11 Beredning och godkännande av samkommunens budget och ekonomiplan

Beredningen av budgeten och ekonomiplanen är en årligen återkommande process som samkommunsstämman och -styrelsen samt samkommunens övriga organ, de tjänsteinnehavare och arbetstagare som har resultatansvar för målens förverkligande och som är redovisningsskyldiga för medelsanvändningen deltar i.

I 117 § i kommunallagen stadgas om att medlemskommunerna i sista hand ansvarar för finansieringen av samkommunens utgifter. Finansieringsansvaret innebär en särskild orsak för medlemmarna att delta i planeringen av samkommunens verksamhetsutveckling och finansiering. Medlemskommunernas möjligheter att komma med förslag gällande samkommunensmål, verksamheten och dess finansiering bestäms i grundavtalet. Eftersom samkommunens budget ofta har en stor betydelse också för medlemskommunernas budgetar, är det nödvändigt att föra förhandlingar mellan samkommunen och medlemskommunerna under budgetberedningens gång.

Figur 15 visar hur beredningsarbetet tidsmässigt framskrider i samkommunens och medlemskommunernas beslutsprocess.

Picture 1

Figur 15. Processen för beredning och godkännande av budget och ekonomiplan i en samkommun.

          11.3.11.1 Planeringsramar

Budget och ekonomiplan upprättas samtidigt. Processen inleds vanligtvis med ett mål- och utvecklingsseminarium där samkommunsstämman går igenom utvecklingsbehov och målsättningar för kommunens verksamhet samt den ekonomiska situationen. Under seminariet bör medlemskommunernas förslag gällande målen för samkommunens verksamhet och finansiering finnas tillgängliga.

Samkommunsstämmans målsättningar kan gälla samkommunens ställning, omfattningen av dess verksamhet och dess verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringar) eller servicens kvalitet eller prissättningsprinciper.

Grunden för målformulering och budgetering av resurser utgörs av samkommunens servicestrategi som godkänts av samkommunsstämman och de uppgiftsvis upprättade serviceplaner som grundar sig på den. Serviceplanerna redogör för hur samkommunens tjänster under planperioden kommer att ordnas för invånarna i medlemskommunerna.

Grunden för resursramarna utgörs också av gällande ekonomiplan, bokslutet för föregående år och bokslutsprognosen för det år då budgeten upprättas.

Samkommunfullmäktiges beslut om målsättningar styr samkommunstyrelsens och direktionernas budgetberedning.

I sitt rambeslut fastställer samkommunstyrelsen inkomstramar till nettobelopp för uppgifter med specifik finansiering. Ramar gällande investeringar och kapitalfinansiering fastställs i regel till bruttobelopp.

          11.3.11.2 Budgetanvisningar

Med budgetanvisningar avses samkommunstyrelsens direktiv gällande tidtabell för upprättande av budgeten, uppställningar för uppgifternas drifts-, investerings-, resultaträknings- och finansieringsdelar, den målklassificering som samkommunen tillämpar och enhetlig presentation av bindande poster.

Budgetanvisningarna kan också innehålla direktiv om ingående av service- och produktionsavtal och avtalspriser.

          11.3.11.3 Budgetförslag och förslag till ekonomiplan på uppgiftsnivå

Samkommunstyrelsen och direktionerna bereder sina förslag till resultat-, investerings- och/eller finansieringsbudgetar samt ekonomiplaner för respektive uppgift eller investering på basis av givna ramar och anvisningar.

Budgetförslagen för respektive uppgift grundar sig på de serviceavtal mellan samkommunen och medlemskommunerna samt, om beställar-utförar-modellen tillämpas, på produktionsavtal mellan beställare och producent.

          11.3.11.4 Sammanställning och balansering av budgeten

Samkommunsledningen sammanställer de olika uppgifternas förslag till budget och ekonomiplan. Om uppgifterna inte har hållit sig inom givna ramar eller om grunderna för verksamheten och ekonomin har ändrats väsentligt efter att ramarna gavs, bereder samkommunledningen ett balanserat förslag för samkommunstyrelsen.

Samkommunstyrelsen bereder budgetförslaget och förslaget till ekonomiplan för samkommunsstämman. Kommunallagen innehåller inga särskilda bestämmelser om den tidpunkt då styrelsen senast måste lämna sitt förslag.

Samkommunstyrelsens budgetförslag ska i så tidigt skede som möjligt lämnas till medlemskommunerna för kännedom, så att de kan komma med eventuella utlåtanden.

          11.3.11.5 Godkännande av förslagen till budget och ekonomiplan

Samkommunsstämman ska före utgången av året godkänna samkommunens budget och den ekonomiplan som upprättats i samband med budgeten. I samkommuner med bara ett beslutande organ godkänns budgeten och ekonomiplanen i ägarkommunernas fullmäktige med sinsemellan likalydande beslut.

Om samkommunsstämman inte godkänner budgeten vid första behandlingen, eller kräver ändringar i budgeten, återgår förslaget till styrelsen för ny beredning. Lagen begränsar inte hur många gånger budgeten kan behandlas i samkommunsstämman. Samtliga poster i budgeten godkänns med enkel majoritet.

Om budgeten inte kan godkännas före årets slut måste samkommunen ändå uppbära inkomster och betala nödvändiga utgifter till dess att budgeten har godkänts.

          11.3.11.6 Godkännande av separata budgetar på uppgiftsnivå

Efter att samkommunsstämman har godkänt budgeten för samkommunen, godkänner samkommunstyrelsen och direktionerna resultat-, investerings- och/eller finansieringsbudgetar på uppgiftsnivå med beaktande av eventuella ändringar som samkommunsstämman gjort i bindande mål för uppgiften eller investeringen samt i utgifts- och inkomstposterna.

Direktionen ska enligt kommunallagen besluta om affärsverkets budget för det följande kalenderåret före årets slut. Anvisningar om justering av budgetar gällande uppgifter i form av nettoenheter och övriga balansenheter ges i förvaltningsstadgan eller direktiv om verkställande av budgeten.

      11.4 Budget och ekonomiplan för en affärsverkssamkommun

        11.4.1 Kommunallagens regelverk om affärsverkssamkommuner

En affärsverkssamkommun är en självständig juridisk person som är bokföringsskyldig och, som namnet säger utgör en samkommun. En affärsverkssamkommun är en samkommun som idkar affärsverksamhet eller sköter en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer i form av ett kommunalt affärsverk. En affärsverkssamkommun skiljer sig från andra samkommuner i fråga om förvaltningsstrukturen och fördelningen av befogenheter mellan olika organ samt i fråga om hanteringen av budget och ekonomiplan. Medlemmarna i en affärsverkssamkommun kan bestå av kommuner, samkommuner eller både kommuner och samkommuner.

På en affärsverkssamkommun tillämpas det som i kommunallagen bestäms om samkommuner.

Direktionen ska före utgången av varje år godkänna en budget för affärsverkssamkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att den godkänns ska direktionen också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år.

I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för affärsverkssamkommunens verksamhet. I budgeten ingår en resultaträknings-, en investerings- och en finansieringsdel.

Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av affärsverkssamkommunens uppgifter tryggas. De internt tillförda medlen bör under planperioden täcka verksamhetens kostnader så att ekonomin inte kontinuerligt visar underskott. Bestämmelsen i 110 § 3 mom. i kommunallagen tillämpas också på affärsverkssamkommuner vid balansering av ekonomin i en situation med underskott.

Budgeten ska iakttas i affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av direktionen.

        11.4.2 Syftet med ekonomisk planering i en affärsverkssamkommun

Budgeten för en affärsverkssamkommun har tre huvuduppgifter. För det första sätts mål upp gällande driftsekonomi och investeringar; även omfattningen av serviceverksamheten och investeringarna ska beskrivas. För det andra fördelar budgeten utgifter och inkomster på olika uppgifter inom driftsekonomin och på investeringsprojekt. För det tredje visar budgeten hur driftsekonomin och investeringarna finansieras.

Budgetens struktur betjänar ovan nämnda tre uppgifter: målformulering för uppgifter och investeringsprojekt samt budgetering av deras utgifter och inkomster visas i budgetens resultaträknings- och investeringsdel. Finansieringen av verksamheten och investeringarna visas i finansieringsdelen.

          11.4.2.1 Målformulering

I fråga om uppställning av mål tillämpar en affärsverkssamkommun de anvisningar gällande målsättningar för samkommuner som ges i avsnitt 11.3.2.1.

En affärsverkssamkommun kan grundas för att idka affärsverksamhet eller för att sköta en uppgift enligt företagsekonomiska principer. Uppgifter av denna typ utgörs av uppgifter för produktion av tjänster, där målsättningarna i första hand utgörs av produktionsmål.

          11.4.2.2 Fördelning av resurser på uppgifter, investeringar och kapitalfinansiering

I fråga om uppställning av mål tillämpar en affärsverkssamkommun de anvisningar som ges i avsnitt 11.3.2.2 gällande resursfördelning för samkommuner.

          11.4.2.3 Finansiering av verksamhet och investeringar

I fråga om uppställning av mål tillämpar en affärsverkssamkommun de anvisningar som ges i avsnitt 11.3.2.3 gällande finansiering av verksamheten och investeringarna för samkommuner.

        11.4.3 Principer för ekonomiplanering och budgetens struktur

En affärsverkssamkommun tillämpar ovan i avsnitt 11.3.3.2 givna anvisningar gällande principer för ekonomiplanering hos en samkommun.

          11.4.3.1 Budgetens element

Budgetuppställningen för en affärsverkssamkommun består av en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel. Samma struktur följs i ekonomiplanen och i den utvärdering av budgetens utfall som ingår i budgeten. Om en affärsverkssamkommun har två eller flera uppgifter med specifik finansiering upprättar den också en driftsekonomidel. Nedan i detta kapitel behandlas budgetstrukturen för en affärsverkssamkommun utan en separat driftsekonomidel. Om en sådan ska upprättas tillämpas de anvisningar som finns i avsnitt 11.3.5.

Kopplingen mellan de olika delarna i budgeten och ekonomiplanen beskrivs i nedanstående figur. Verksamheten och ekonomin planeras och följs upp ur den egentliga verksamhetens, investeringarnas, resultaträkningens och finansieringens synvinkel. I resultaträkningsdelen ställs servicemålen upp och de utgifter och inkomster som krävs för att uppnå dem budgeteras. I investeringsdelen budgeteras anskaffning av produktionsmedel med lång verkan, som byggnader, fasta konstruktioner och inventarier, finansieringsandelar och försäljning av egendom. I resultaträkningsdelen visas tillräckligheten av inkomstfinansieringen för driftsutgifter och avskrivningar. I finansieringsdelen visas ett sammandrag av källor och användning av medel.

Picture 1

Figur 16. Budgetstrukturen hos en affärsverssamkommun.

          11.4.3.2 Allmänna motiveringar i budgeten

I fråga om allmänna motiveringar följs anvisningarna i avsnitt 11.3.4.2 för samkommuner i tillämpliga delar.

          11.4.3.3 Driftsekonomidelen i budgeten för en affärsverkssamkommun

En affärsverkssamkommun upprättar en driftsekonomidel om den har två eller flera uppgifter med specifik finansiering. Vid upprättandet av driftsekonomidelen tillämpas de i avsnitt 11.3.5 givna anvisningarna för samkommuner.

        11.4.4 Resultaträkningsdelen för en affärsverkssamkommun

          11.4.4.1 Uppställning av resultaträkningsdelen

I resultaträkningsdelen redovisas de centrala delarna av affärsplanen, de mål som uppställts av samkommunsstämman och direktionen, målvärden för de nyckeltal med vilka man mäter hur målen förverkligats, motiveringar till resultaträkningsdelen samt en resultatbudget och beloppet för beräknade totalkostnader.

Picture 1

Uppställning 8. Resultaträkningsdelen för en affärsverkssamkommun.

          11.4.4.2 Beskrivning av affärsplanen

I resultaträkningsdelen redovisas ett sammandrag av affärsverkssamkommunens affärsplan. I planen redogörs bland annat för samkommunens kunder och deras andel av omsättningen, produkter och bedömning av hur efterfrågan utvecklas, produktionsmetoder och utvecklingsprojekt i anslutning till dem, lönsamhetsutsikter för verksamheten samt investeringsbehov, behov av finansiering för investeringar och möjligheterna till finansiering.

          11.4.4.3 Uppgiftsspecifika mål

I resultaträkningsdelen redovisas målen för affärsverkssamkommunens egentliga verksamhet. Beslut om de centrala målen för verksamheten och ekonomin fattas av samkommunsstämman. Det beslut om målsättningar som samkommunsstämman fattar styr direktionens budgetberedning och godkännandet av budgeten och ekonomiplanen. De mål som samkommunsstämman ställer upp kan gälla verksamhetens omfattning, servicens kvalitet, prissättningsprinciper och lönsamhet. De mål som skrivits in i budgeten är bindande. Detta gäller både centrala mål som uppställts av samkommunsstämman och mål som direktionen skrivit in i budgeten.

Affärsverkssamkommunerna utgör i regel producenter. De mål som ställs upp för dem är i första hand produktionsmål. Det bör dock också ställas upp effektmål för affärsverkssamkommuner, särskilt då dessa helt eller huvudsakligen producerar de tjänster för medlemmarna behöver.

I resultaträkningsdelen bör klart framgå vilka mål som uppställts av samkommunsstämman och vilka som uppställts av direktionen. I tabell 9 beskrivs olika typer av mål för en affärsverkssamkommun, de nyckeltal som beskriver hur målen uppnås samt beslutsnivå och dokument där målet godkänns.

Picture 1

Tabell 9. Mål och nyckeltal för en affärsverkssamkommun.

Samkommunsstämman fastställer i första hand mål i anslutning till effekter, lönsamhet samt betydande investeringar. Direktionen beslutar som regel om produktionsmål.

Såväl effektivitets- som produktionsmålen ska definieras så att uppfyllandet av dem kan mätas och bedömas. Mätbarheten för mål behandlas närmare i avsnitt 5.1.2.3.

          11.4.4.4 Motiveringar till resultaträkningsdelen

I motiveringarna till resultaträkningsdelen redovisas tilläggsuppgifter gällande affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi utöver vad som redovisas ovan i fråga om målsättningar och nedan i fråga om inkomster och utgifter i resultatbudgeten. De nyckeltal som presenteras i motiveringarna och deras målvärden bör tydligt särskiljas från målsättningsdelens bindande mål och deras målvärden.

          11.4.4.5 Resultatbudgeten för en affärsverkssamkommun

Med resultatbudget avses en bidragskalkyl enligt uppställning 8 där man från de inkomster som påverkar resultatet, i viss ordning drar av beräknade utgifter enligt prestationsprincipen. Resultaträkningsdelens uppgift är att påvisa hur inkomstfinansieringen räcker till för de kostnader som produktionen av tjänster förorsakar.

Som mellanresultat i resultatbudgeten redovisas Rörelseöverskott (-underskott).och Överskott (underskott) före extraordinära poster. Som sista rad i resultaträkningsdelen visas Överskott (underskott) före överföring till reserver.

I fråga om budgetering av inkomster och utgifter i resultatbudgeten samt bokslutsdispositioner tillämpas anvisningarna i avsnitt 6.3.3.6.

Resultaträkningen för en affärsverkssamkommun upprättas med ett schema enligt 1:1 § i bokföringsförordningen (1339/1997) med tillämpning av Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen från bokföringsnämndens kommunsektion. I bokslutets resultaträkning för en affärsverkssamkommun används inte mellanresultatet årsbidrag som finns i kommunens resultaträkning.

          11.4.4.6 Totala kostnader för en uppgift

I resultaträkningsdelen redovisas affärsverkssamkommunens totalkostnader som fås genom att summera resultatbudgetens utgifter till bruttobelopp. Baserat på dessa kan värdet på den egna produktionen beräknas, detta kan vid konkurrensutsättning jämföras med priset på tjänster från andra leverantörer. Uppgifterna om totalkostnaderna kan dessutom användas för att beräkna nyckeltal som beskriver effekter och kostnadseffektivitet.

          11.4.4.7 Behandling av moms

Anskaffningskostnader för varor och tjänster budgeteras i regel med priser exklusive moms. En affärsverkssamkommun får 5 procents kalkylmässig återbäring för anskaffningar för hälso- och sjukvård samt socialvård som avses i mervärdesskattelagen samt för understöd som beviljas den som idkar sådan verksamhet. För utgifter som berättigar till kalkylmässig återbäring budgeteras därigenom 95 procent av faktureringsvärdet.

          11.4.4.8 Jämförelseuppgifter i resultaträkningsdelen

Utöver kolumnuppgifterna gällande budget och ekonomiplan innehåller resultaträkningsdelens uppställning också motsvarande siffror för innevarande års budget och föregående års resultaträkning. Uppgifterna för alla år anges i enlighet med bindningsnivån i budgeten inklusive interna inkomster och utgifter.

        11.4.5 Investeringsdelen hos en affärsverkssamkommun

I investeringsdelen redovisas målsättningar gällande investeringar, kostnadskalkyler för investeringsprojekt och de beräknade kostnadernas periodisering som investeringsutgifter för planåren samt investeringsinkomster.

Som investeringsutgifter budgeteras anskaffningskostnaderna för materiella och immateriella tillgångar som aktiveras bland bestående aktiva samt anskaffningsutgifter för aktier och andelar i placeringar som stöder kommunens verksamhet.

Finansieringsandelar som erhållits för investeringar budgeteras som investeringsinkomst. Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva budgeteras till balansvärdet.

Målen gällande investeringsprojekt inom investeringsdelen godkänns av samkommunsstämman. Direktionen godkänner kostnadsberäkningar, investeringsanslag och beräknade inkomster.

Picture 1

Uppställning 9. Investeringsdelen för en affärsverkssamkommun.

          11.4.5.1 Investeringsmål

I målsättningsdelen utreder man huruvida det är fråga om en nyinvestering, en utvidgning eller en ersättande investering. Dessutom klargörs om man med investeringen strävar efter att öka serviceproduktionens volym, förbättra serviceberedskapen och/eller effektivisera produktionen.

          11.4.5.2 Budgetering av kostnadskalkyler och investeringsutgifter

Om genomförandet av en investering hänför sig till två eller flera planeringsår, anges investeringens beräknade totalkostnad och dess periodisering till planeringsår.

En investeringsutgift budgeteras prestationsbaserat för finansåret då investeringsobjektet bedöms bli emottaget. Den reserv eller fond som skapats för investeringen påverkar inte den budgeterade utgiftens storlek.

Också till bestående aktiva hörande placeringar i aktier eller kapitalandelar i dottersamfund och intressesamfund budgeteras som investeringsutgifter.

Som investeringsutgifter budgeteras därtill finansieringsandelar i investeringsprojekt som genomförs av andra sammanslutningar, då avsikten med investeringsprojektet är att producera tjänster för affärsverkssamkommunen eller på annat sätt utföra uppgifter som hör till affärsverkssamkommunen.

          11.4.5.3 Budgetering av investeringsinkomster

I budgetens investeringsdel budgeteras finansieringsandelar för investeringar. Finansieringsandelarna kan utgöras av finansieringsandelar från en medlem eller någon annan sammanslutning. Finansieringsandelen budgeteras som inkomst för det år då rätten till inkomsten bedöms uppstå för samkommunen.

I investeringsdelen budgeteras inkomster från försäljning av aktiverade tillgångar. En försäljningsinkomst budgeteras som investeringsinkomst till balansvärdet. Den beräknade överlåtelsevinsten eller -förlusten budgeteras i driftsekonomidelen. Om betalningen av försäljningspriset bedöms fördela sig på två eller flera år, budgeteras den beräknade försäljningsfordran bland finansieringsdelens förändring av likvidititeten eller ökningar av långfristiga fordringar beroende på om fordran är kort- eller långfristig.

        11.4.6 Finansieringsdelen för en affärsverkssamkommun

          11.4.6.1 Uppställning av finansieringsdelen

I budgetens finansieringsdel anges kassaflödet från verksamheten, investeringarna och finansieringen. Finansieringsdelen presenteras i formen av ett substraktionsschema.

Som mellanresultat visas Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Ett mellanresultat som visar överskott anger att investeringarna i sin helhet är finansierade genom inkomstfinansiering, finansieringsandelar för investeringar och försäljning av tillgångar. Ett negativt mellanresultat anger den summa som ska finansieras genom kapitalfinansiering.

Det sammanlagda beloppet av verksamhetens och investeringarnas samt finansieringens kassaflöden visar hur de budgeterade penningflödena som helhet påverkar kommunens likviditet.

I samband med finansieringsdelen redovisas också mål för verksamhetens finansiering och de nyckeltal som mäter ifrågavarande målvärden.

Picture 1

Uppställning 10. Finansieringsdelen för en affärsverkssamkommun.

          11.4.6.2 Kassaflödet i verksamheten

Kassaflödet i verksamheten visar den budgeterade inkomstfinansieringen som under finansåret kan disponeras för finansiering av investeringar, kapitalplaceringar och återbetalningar samt förstärkning av likviditeten.

I verksamhetens kassaflöde ingår inga budgeterade beräknade inkomster eller anslag, utan alla poster som ingår i kassaflödet är överföringar från resultaträkningsdelen eller rättningar av dem. Överföringsposter från resultaträkningsdelen är rörelseöverskott (-underskott) och extraordinära poster. Korrektivposter är överlåtelsevinster och -förluster för tillgångar bland bestående aktiva som eventuellt ingår i ifrågavarande poster och som rättas på raden Korrektivposter till internt tillförda medel. Nämnda poster beaktas senare i beräkningen i punkten Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva. I korrektivposterna till internt tillförda medel korrigeras också inverkan från ändringar i avsättningar på årsbidraget.

          11.4.6.3 Kassaflödet för investeringarnas del

Kassaflödet för investeringarnas del är skillnaden mellan investeringsutgifterna och de finansieringsandelar som erhållits för dem och överlåtelseinkomster från tillgångar bland bestående aktiva. Nämnda poster överförs från budgetens investeringsdel och inga anslag eller beräknade inkomster budgeteras för dem i finansieringsdelen.

De inkomst- och utgiftsposter som överförs från investeringsdelen anges som bruttobelopp i finansieringsdelen oberoende av om anslagen eller de beräknade inkomsterna i investeringsdelen har godkänts som brutto- eller nettobelopp.

          11.4.6.4 Kassaflödet för finansieringens del

I kassaflödet för finansieringens del budgeteras förändringar i utlåningen, lånebeståndet och eget kapital. Alla poster i kassaflödet för finansieringens del är anslag eller beräknade inkomster som i finansieringsdelen ska anges som bindande helheter till brutto- eller nettobelopp gentemot direktionen.

En placering i form av eget kapital i posten Förändringar i eget kapital kan utgöra en förhöjning av grundkapitalet eller en placering i en placeringsfond.

          11.4.6.5 Inverkan på likviditeten

Finansieringsdelen avslutas med posten Inverkan på likviditeten som fås genom att med hänsyn tagen till tecknen summera kassaflödet för verksamhetens, investeringarnas och finansieringens del. Budgetens finansieringsdel är mindre än bokslutets finansieringsanalys därigenom att posten Övriga förändringar av likviditeten inte ingår. Detta beror på att innehållet i ifrågavarande post, alltså förändringar av förvaltade medel och kapital, förändringar av omsättningstillgångar och fordringar samt förändringar av räntefria skulder inte i praktiken kan budgeteras på förhand.

Kända, betydande förändringar i likviditeten när det gäller långfristiga fordringar eller räntefria långfristiga skulder är det dock motiverat att budgetera på raden Övriga förändringar av likviditeten före den avslutande raden Inverkan på likviditeten eller åtminstone redovisa en beräkning av deras storlek i motiveringstexten. Sådana betydande förändringar av fordringar och skulder med inverkan på likviditeten kan vara till exempel förändringar av försäljningsfordringar eller lånefordringar eller förändringar i beloppet för återbäringsbara anslutningsavgifter.

Ett positivt värde för posten Inverkan på likviditeten innebär att likviditeten förstärks och ett negativt värde att den försämras. Inverkan på likviditeten får inte ha ett större negativt värde än vad de likvida medlen beräknas uppgå till i början av budgetåret, det vill säga i bokslutet för det år budgeten upprättas. En negativ inverkan som överskrider de likvida medlen innebär att budgeten inte visar hur finansieringsbehovet ska täckas.

          11.4.6.6 Mål och nyckeltal i finansieringsdelen

I samband med finansieringsdelen anges målen gällande verksamhetens och investeringarnas finansiering och de nyckeltal som mäter detta.

Finansieringen för verksamheten och investeringar under räkenskapsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen, dess mellanresultat och de nyckeltal som kan beräknas ur dessa.

Mål för investeringarnas självfinansieringsgrad

Det ska sättas ett mål för finansieringen av verksamheten och investeringar. Det kan till exempel vara ett kvalitativt mål, mål gällande korrigeringsskuld eller något mål för inkomstfinansiering. Målet för investeringarnas självfinansieringsgrad är motiverat att sätta som bindande gentemot samkommunsstämman under planperioden.

I vilken utsträckning målet för investeringarnas självfinansieringsgrad uppfylls kan visas med det ackumulerade värdet för mellansumman Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Man granskar det årliga beloppet för det ackumulerade värdet med början från Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i bokslutet för året innan budgeten upprättas till vilket man adderar eller från vilket man subtraherar de uppskattade värdena för det årliga kassaflödet.

I slutet av planeringsperioden ska ackumulationen bara minst 0 eller positiv, om målet är att helt finansiera investeringarna med självfinansiering. Målet skulle genomföras under en fem års granskningsperiod 201X-2-201X+2.

Om det under de nämnda åren ingår ovanligt stora inkomster eller utgifter av engångskaraktär eller större investeringar än vanligt är det motiverat att förlänga ackumuleringsperioden. Det ackumulerade kassaflödet från verksamheten och investeringarna får inte bli konstant negativt8.

Om affärsverkssamkommunens balansräkning innehåller betydande ackumulerade överskottsposter och mot dem svarande rörelsekapital, kan det ackumulerade beloppet för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under planperioden vara ett negativt belopp som då finansieras med nämnda rörelsekapital.

I budgetering av övriga mål och nyckeltal i finansieringsdelen följs Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse.

Mål för låneskötselförmåga

Det är motiverat att definiera målet för låneskötselförmågan så att normal inkomstfinansiering utan extraordinära poster väsentligt överstiger utgifterna för låneskötseln.

          11.4.6.7 Sammanställning av resultaträknings- och investeringsdelen med finansieringsdelen

Sammanställning av resultaträkningsdelen

Resultaträkningsdelens rörelseöverskott (-underskott) och extraordinära inkomster och utgifter sammanställs med finansieringsdelen med belopp enligt resultaträkningsdelen. Om verksamhetsinkomsterna, verksamhetsutgifterna eller de extraordinära posterna innehåller belopp som budgeterats för överlåtelsevinster eller -förluster av tillgångar bland bestående aktiva, ska dessa korrigeras på raden Korrektivposter till internt tillförda medel i finansieringsdelen. På nämnda rader korrigeras också förändringar i avsättningar som budgeterats i verksamhetsutgifterna. Sammanställning av korrektivposter visas i figur 17 med streckad linje.

Sammanställning av investeringsdelen

Investeringsutgifter och -inkomster sammanställs i finansieringsdelen med värden enligt investeringsdelen. I sammanställningen beaktas utgifter och inkomster för samtliga investeringsprojekt.

Sammanställning av finansieringsdelen för en annan balansenhet hos affärsverkssamkommunen

Om affärsverkssamkommunen har en annan balansenhet tillämpas anvisningarna i kapitel 11.3.9.3 gällande samkommuner också på sammanställningen av finansieringsdelen för en annan balansenhet hos en affärsverkssamkommun.

Picture 1

Figur 17. Sammanställning av en affärsverkssamkommuns resultaträknings- och investeringsdel med finansieringsdelen.

        11.4.7 Budgetens bindande verkan, budgetuppföljning och budgetändringar hos en affärsverkssamkommun

          11.4.7.1 Grunderna för bindande verkan

Bindande poster i budgeten utgörs av de mål för verksamheten och ekonomin som samkommunsstämman och direktionen har godkänt och de av direktionen godkända anslagen och beräknade inkomsterna som målen förutsätter.

I fråga om budgetens bindande verkan tillämpas anvisningarna i avsnitt 11.3.10.

          11.4.7.2 Sammandrag av anslag och beräknade inkomster

I budgeten redovisas en sammandragstabell över affärsverkssamkommunens anslag och beräknade inkomster. I tabellen redovisas de poster vilka direktionen har godkänt som bindande i driftsekonomidelen, investeringsdelen, resultaträkningsdelen och finansieringsdelen.

Ur tabellen bör det framgå om ett anslag eller en beräknad inkomst utgör ett brutto- eller nettobelopp. I sammandragskalkylen bör summan av anslagen och de beräknade inkomsterna vara lika stora.

Om affärsverkssamkommunen har uppgifter som organiserats som nettoenheter eller balansenheter, upprättas sammandragstabellen i enlighet med anvisningarna i avsnitt11.3.10.1 gällande sammandragstabellen.

Picture 1

Tabell 10. Sammandrag av bindande poster för en affärsverkssamkommun.

          11.4.7.3 Tablån över budgetens utfall

Enligt 113 § i kommunallagen ska bokslutet innefatta en tablå över budgetutfallet där både måluppfyllelse, användning av anslag och inkomstbeloppen följs upp.

Tablån över budgetutfallet presenteras för direktionen enligt samma uppställning som den ursprungliga budgeten. I tablån över budgetens utfall granskas utöver resultatets tillkomst och behandling de av direktionen godkända bindande posterna i investerings- och finansieringsdelen.

Budgetutfallet bör granskas i form av en motsvarande tablå under budgetårets gång, exempelvis med fyra månaders intervall. Anvisningar om utfallsjämförelsen finns i Bokföringsnämndens kommunsektions Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner.

          11.4.7.4 Ändringar i budgeten

Förändringar i budgeten för affärsverkssamkommuner beslutas av direktionen. Skyldigheten att ge förslag till budgetändringar gäller både målen för verksamheten och de anslag och beräknade inkomster som förutsätts för att uppnå målen. Då t.ex. ett anslag höjs eller beräknade inkomster sänks måste man bedöma huruvida målsättningarna står i rätt proportion till de ändrade anslagen och beräknade inkomsterna.

Också då ett nettoanslag höjs eller en beräknad nettoinkomst underskrids måste direktionen besluta om ändringen oberoende av om avvikelsen beror på större bruttoutgifter än beräknat eller mindre bruttoinkomster än beräknat.

I Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har man utgått från att ändringar i budgeten ska lämnas till direktionen under budgetåret. (Förvaltningsstadga 10. kap, 5 §).

        11.4.8 Beredning och godkännande av budget och ekonomiplan

Beredningen av budgeten och ekonomiplanen är en årligen återkommande process där samkommunsstämman och direktionen samt affärsverkssamkommunens direktör deltar.

Enligt kommunallagen är det medlemmarna som i sista hand ansvarar för finansieringen av affärsverkssamkommunens utgifter. Finansieringsansvaret innebär en särskild orsak för medlemmarna att delta i planeringen av verksamhetsutvecklingen och finansieringen. Medlemmarnas möjligheter att komma med förslag gällande samkommunensmål, verksamheten och dess finansiering bestäms i grundavtalet. Eftersom affärsverkssamkommunens budget ofta har en stor betydelse också för medlemmarnas budgetar, är det nödvändigt att föra förhandlingar mellan direktionen och medlemmarna under budgetberedningens gång.

Figur 18 visar schematiskt hur beredningsarbetet för budget och ekonomiplan framskrider i affärsverkssamkommunen.

Picture 1

Figur 18. Processen för beredning och godkännande av budget och ekonomiplan i en affärsverkssamkommun.

          11.4.8.1 Planeringsramar

Budget och ekonomiplan upprättas samtidigt. Processen inleds vanligtvis med ett mål- och utvecklingsseminarium där samkommunsstämman går igenom utvecklingsbehov och målsättningar för verksamheten samt den ekonomiska situationen. Under seminariet bör medlemmarnas förslag gällande målen för affärsverkssamkommunens verksamhet och finansiering finnas tillgängliga.

Samkommunsstämmans målsättningar kan gälla affärsverkssamkommunens ställning, omfattningen av dess verksamhet och dess verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringar) eller servicens kvalitet eller prissättningsprinciper.

Grunden för målformulering och budgetering av resurser utgörs av kommunens servicestrategi som godkänts av samkommunsstämman och de uppgiftsvis upprättade serviceplaner som grundar sig på den. Serviceplanerna redogör för vilka tjänster som kommer att producera medlemmarna under de närmaste åren.

Grunden för utgifts- och inkomstramarna utgörs också av gällande ekonomiplan, bokslutet eller bokslutsprognosen för föregående år.

Direktionens budgetberedning styrs av samkommunsstämmans målsättningsbeslut.

          11.4.8.2 Upprättande av budgetförslag och förslag till ekonomiplan

Direktionen ansvarar för affärsverkssamkommunens budgetberedning. I grundavtalet eller genom ett separat avtal kan man komma överens om att direktionen begär utlåtanden om förslaget av medlemmarna innan budgeten och ekonomiplanen godkänns.

          11.4.8.3 Godkännande av förslagen till budget och ekonomiplan

Direktionen ska före utgången av året godkänna affärsverkssamkommunens budget och den ekonomiplan som upprättats i samband med budgeten.

Samtliga poster i budgeten godkänns med enkel majoritet.

Om budgeten inte kan godkännas före årets slut måste samkommunen ändå uppbära inkomster och betala nödvändiga utgifter till dess att budgeten har godkänts.

Efter att direktionen har godkänt budgeten och ekonomiplanen ska direktionen lämna dem till medlemmarna för kännedom.

Alaviitteet

1) Harjula - Prättälä: Kuntalaki - taustat ja tulkinnat (2015)

2) "Förstärkning av evenemanget St Michel genom att förmå världens bästa travare att springa ett världsrekord i St Michel." (Budget för St Michel stad 2016, Mikkelin Ravirata Oy)

3) Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus (Suomen Kuntaliitto, 2015)

4) Rekommendation från 2015 eller nyare

5) Allmän anvisning från 2016 eller nyare

6) I nedanstående exempel har kommunen som mål satt upp att investeringarna långsiktigt ska finansieras genom självfinansiering.. Under exemplets fem år långa kontrollperiod bedöms målet uppnås eftersom det bedöms att det i slutet av peroden ackumuleras +30 pengar.

7) I nedanstående exempel har samkommunen som mål satt upp att investeringarna på lång sikt ska finansieras genom självfinansiering.. Under exemplets fem år långa kontrollperiod bedöms målet uppnås eftersom det bedöms att det i slutet av peroden ackumuleras +30 pengar.

8) I nedanstående exempel har affärsverkssamkommunen som mål satt upp att investeringarna på lång sikt ska finansieras genom självfinansiering.. Under exemplets fem år långa kontrollperiod bedöms målet uppnås eftersom det bedöms att det i slutet av peroden ackumuleras +30 pengar.