JHS 205 Kommunernas och samkommunernas ekonomiska rapportering

Bilaga 1. Uppgifter som kompletterar bokslutsuppgifterna

  • Version: 1.0
  • Publicerad: 12.9.2018
  • Giltighetstid: tills vidare

    1 Inledning

Medlemsländerna i Europeiska unionen rapporterar till kommissionen två gånger per år uppgifter om EDP-underskott och -skulder. Dessa används för bedömningen av de offentliga finansernas status i samband med EU:s stabilitets och tillväxtpakt. Rapporteringen är en del av det s.k. förfarandet vid rapportering av alltför stora underskott (excessive deficit procedure, EDP). De uppgifter som ska rapporteras baserar sig på nationalekonomins bokföring. EDP-rapporteringsskyldigheten grundar sig på EU-förordningen 479/2009 (ändrad genom förordningarna 679/2010 och 220/2014).

Utöver EDP-förordningen har rådets direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (s.k. budgetramdirektivet) bestämmelser om ansvarsförbindelser i den offentliga ekonomin. Statistikcentralen rapporterar uppgifter om ansvarsförbindelser till Eurostat, och finansministeriet publicerar uppgifterna på det nationella planet på webbplatsen http://vm.fi/julkisen-talouden-kuukausitiedot.

EDP-rapporteringen ställer ett flertal krav på kommuners och samkommuners ekonomiska information. Merparten av dessa gäller ansvarsförbindelser. En del av dessa uppgifter framgår inte direkt av kommunernas och samkommunernas bokslutskalkyler eller noterna till bokslutet, utan måste samlas in separat. Uppgifterna samlas in på årsnivå utifrån boksluten.

Rapporteringshelheterna indelas i följande:

  1. Borgen
  2. PPP-projekt (public-private partnerships, livscykelprojekt)
  3. Energieffektivitetsavtal
  4. Kommuners och samkommuners affärsverk
  5. Uppgifter om sammanslutningar som ägs av kommuner och samkommuner
  6. Övriga uppgifter.

De efterfrågade uppgifterna behöver inte offentliggöras i noterna till bokslutet, om inte bokföringsnämndens kommunsektion gett andra anvisningar. Uppgifter i tilläggsförfrågningar inom EDP-rapportering är inte offentliga.

    2 Rapporteringshelheter

      2.1 Borgen

Behov: Krav som ställs i EDP-rapporteringen och budgetramdirektivet.

Beskrivning: I EDP-rapporteringen samlas uppgifter in om borgen som ställts av offentliga samfund. Vid rapporteringen begärs uppgifter om nya borgensförbindelser som ingåtts, borgensstocken, inkomster av borgen, förluster av borgen (betalda borgensersättningar, skulder som övertagits som egna utifrån borgen samt återindrivning av borgensersättningar. Dessutom ska man kunna specificera borgensförbindelserna enligt mottagaren av borgen på basis av Statistikcentralens sektorklassificering (sektorklassificering 2012 eller nyare).

Följande uppgifter krävs:

  • Borgensstocken totalt och borgen som beviljats offentliga samfund ur den
  • Borgen som är i kraft vid årets utgång (gäller inte fullmakt att bevilja borgen, endast det belopp som är i kraft)
  • Ny borgen totalt och beloppet av ny borgen som beviljats offentliga samfund
  • Ny borgen som givits under året (det belopp som är i kraft, inte fullmakt att bevilja).
  • Betalda ersättningar för borgensansvar sammanlagt och vilka av dessa som betalats till offentliga samfund
  • Fall där en kommun eller en samkommun betalar bort en realiserad borgen. Ersättningar som betalats under året.
  • Inkomster från återkrav av borgensersättningar totalt och hur mycket av det som erhållits från offentliga samfund
  • Här handlar det om ersättningar som kunnat återinkasseras av den som beviljats borgen efter att borgen realiserats.
  • Inkomster av borgen totalt och hur mycket av det som kommit från offentliga samfund.
  • Inkomster av borgen under året (borgensprovisioner).
  • Skulder som övertagits på basis av borgen totalt och hur mycket som övertagits från offentliga samfund
  • Fall där en kommun eller en samkommun övertar en skuld som är föremål för borgen så att den blir kommunens eller samkommunens egen skuld.

      2.2 PPP-projekt

Behov: Krav som ställs i EDP-rapporteringen och budgetramdirektivet.

Beskrivning: Uppgift om eventuella PPP-projekt som kommunen eller samkommunen är part i, deras värde, tidpunkten för genomförandet och vem som genomför projektet.

PPP-projekt (public-private partnerships) är långa avtal mellan minst två enheter. Den ena parten i ett projekt är ett privat eller offentligt ägt företag och den andra parten en offentlig sammanslutning (i praktiken en kommun, en samkommun eller staten). I projektet bygger företaget en investeringstillgång (t.ex. en skolbyggnad) just för detta projekt och har hand om finansieringen och byggandet samt producerar tjänster i anslutning till investeringstillgången för den offentliga sammanslutningen eller allmänheten under en avtalstid därefter. Den offentliga sammanslutningen (eller allmänheten) betalar en serviceavgift under avtalstiden. Rollerna för att äga, bygga och producera tjänster kan också fördelas på flera olika aktörer.

I rapporteringen samlas inga uppgifter om s.k. livscykelprojekt eller avtal som kommer i kommunens eller samkommunens ägo och bokföras i kommunens eller samkommunens balansräkning. Uppgifter behövs om projekt som bokförs som ägda av en privat eller offentligt ägd sammanslutning.

Statistikcentralen kan efter behov begära tilläggsuppgifter om betydande projekt för klassificeringen och rapporteringen om projekten. Statistikcentralen kontaktar kommunen eller samkommunen för att få dessa tilläggsuppgifter.

Specifikation av PPP-projekt

För att ett projekt ska kunna rapporteras som ett PPP-projekt måste samtliga följande villkor uppfyllas:

    1. Projektet går ut på att bygga eller reparera en investeringstillgång för att användas av kommunen eller samkommunen. Således kan en investeringstillgång vara till exempel en skola, en bro eller en väg.
    2. Om byggandet av investeringstillgången och underhållet på det ingår kommunen eller samkommunen ett långfristigt avtal (över 15 år) med en eller flera andra enheter.
    3. En privat eller en offentligt ägd sammanslutning är investeringstillgångens juridiska ägare. Med andra ord kommer den investeringstillgång som ska byggas att bokföras någon annanstans än i kommunens eller samkommunens balansräkning. Om en investeringstillgång har bokförts i kommunens eller samkommunens balansräkning, är projektet inte ett PPP-projekt. I ett PPP-projekt kan en investeringstillgång även redovisas i balansräkningen för kommunens eller samkommunens dottersammanslutning. Borgen eller finansiering som kommunen eller samkommunen beviljar det ägande bolaget påverkar inte rapporteringen.
    4. Någon annan än kommunens eller samkommunens dottersammanslutning ska vara med i projektet i egenskap av serviceproducent eller ägare av investeringstillgången. Syfte är inte att samla information om investeringar som genomförs via kommuners eller samkommuners (fastighets-)bolag, om inte andra aktörer medverkar i dem.
    5. Till avtalet hör förutom användningen av tillgången även andra tjänster i anslutning till den. Kommunen eller samkommunen betalar en serviceavgift för användningen av investeringstillgången och de relaterade tjänsterna. Den som genomför projektet bär ett större ansvar för tillgången än bara byggandet. Till exempel kan underhåll och reparationer på en skolbyggnad ingå i avtalet förutom rätten att använda byggnaden. Serviceavgifterna fördelas i allmänhet jämnt över hela avtalsperioden och är köpta tjänster (och/eller hyreskostnader) i kommunens eller samkommunens bokföring.

Tillgångens ägare = den avtalspart som äger investeringstillgången och i vars balansräkning tillgången redovisas.

Serviceproducent = den avtalspart som producerar tjänsten i anslutning till PPP-projektet (som underhåll), i allmänhet under hela avtalstiden. Betyder till exempel inte en aktör som bara är med under byggnadstiden.

Exempel på PPP-projekt:

    1. Typexempel: En skola är ett företags investering som i sin helhet redovisas i ett privat företags balansräkning. Enligt avtalet med kommunen eller samkommunen ansvarar det privata företaget för rollen som byggherre, finansieringen, underhållet och servicen under de kommande 20 åren. För detta betalar kommunen eller samkommunen en serviceavgift till bolaget en gång om året.
    2. Ägaren och serviceproducenten är skilda enheter: Skolan bokförs hels i balansräkningen för det fastighetsaktiebolag som kommunen eller samkommunen äger helt eller delvis. Enligt avtalet ansvarar den privata byggnadsfirman för byggandet, underhållet och reparationerna under de nästa 20 åren. Fastighetsaktiebolaget finansierar projektet och äger investeringstillgången.

Följande är inte projekt som ska rapporteras som PPP-projekt:

    1. Projekt som byggs för att ingå i kommunens eller samkommunens egen balansräkning: Kommunen eller samkommunen beställer en skola av byggnadsfirman och bokför byggnaden i kommunens eller samkommunens egen balansräkning. Dessutom avtalar man om att byggnadsfirman ska ansvara för underhåll och service på skolbyggnaden i 20 års tid.
    2. Projekt som byggs för att ingå i kommunens eller samkommunens fastighetsbolag, inga privata aktörer: Kommunen eller samkommunen låter bygga en skolfastighet som ska höra till ett fastighetsbolag. Efter byggandet medverkar inga andra aktörer och inga långfristiga avtal ingås om fastighetens underhåll och reparationer.

Uppgifter som krävs, finns i allmänhet i avtalen:

    1. De uppskattade totala kostnaderna av alla PPP-projekt som uppfyller ovan nämnda villkor.
    2. Dessutom ska följande uppgifter samlas in om betydande projekt (projekt vars totala kostnader överskrider 10 miljoner euro):
  1. Projektets namn eller någon annan identifierande uppgift
  2. FO-numret på den sammanslutning som äger investeringstillgången (den sammanslutning som äger tillgången och i vars balansräkning tillgången tas upp).
  3. Period (vilket år avtalet börjar och slutar)
  4. Serviceavgifter som betalats för projektet under året (inkl. hyreskostnader och serviceavgifter)
  5. En uppskattning om de återstående serviceavgifterna (inkl. hyreskostnader och serviceavgifter)
  6. En uppskattning om projektets totalkostnader för kommunen eller samkommunen ("avtalsenlig total kostnad utan moms”)
    1. varav en uppskattning om investeringens andel
    2. varav en uppskattning om andelen relaterade tjänster (andra än investeringarna)

Exempel på rapportens innehåll i kommun X:

    1. Uppskattning om de totala kostnaderna för gällande PPP-projekt 31.12.2019: sammanlagt 65 miljoner euro.
    2. Betydande projekt (projekt värda mer än 10 miljoner euro):

1. Projektets namn

2.”Ägare”

3. tid för genomförandet

4. serviceavgifter som betalats under året

5. uppskattning om återstående serviceavgifter

6. uppskattning om projektets totala kostnader

6a. varav en uppskattning om investeringens andel

6b. varav en uppskattning om tjänstens andel

Ny skolbyggnad

Skolprojekt Ab

2010-2036

1 mn euro

15 mn euro

30 mn euro

10 mn euro

20 mn euro

Utbyggnad av sjukhus

Nytt Sjukhus Ab

2010-2030

2 mn euro

20 mn euro

35 mn euro

8 mn euro

27 mn euro

      2.3 Energieffektivitetsavtal

Behov: Krav som ställs i EDP-rapporteringen

Beskrivning: EDP-rapporteringen har särskilda anvisningar för behandlingen av energieffektivitetsavtal (Energy Performance Contracts). I ett energieffektivitetsprojekt ingår kommunen eller samkommunen ett avtal till exempel med en aktör som specialiserat sig på energieffektivitet. Avtalet syftar till att förbättra energieffektiviteten. Aktörer av det här slaget benämns ofta ESCO-företag (Energy Service Company) och projekten ESCO-projekt. Även om ett avtal bara skulle omfatta tillhandahållande av tjänster (t.ex. energirådgivning), avses i det här sammanhanget sådana avtal som relaterar till en investering eller någon annan anskaffning som gjorts i början av avtalet (dock inte för att ägas av kommunen eller samkommunen), till exempel om att förnya belysningen eller värmesystemet. Kommunerna och samkommunerna rapporterar de avtal som de är part i.

Följande kännetecknar ett avtal/projekt om energieffektivitet:

  • sikte på förbättrad energieffektivitet
  • kommunens samarbetspartner är i allmänhet ett ESCO-företag (Energy Service Company)
  • investering som ägs av samarbetspartnern eller annan anskaffning, i allmänhet i början av avtalet
  • investeringstillgången överförs i kommunens eller samkommunens ägo i slutet av avtalet.

Följande uppgifter krävs:

    1. Värdet av de investeringsprojekt som ingår i nya energieffektivitetsavtal som ingåtts under året, dvs. värdet av energiavtalen (euro)
    2. Antalet nya energieffektivitetsavtal (stycken)
    3. Dessutom en specifikation av de projekt där investeringens värde överstiger en miljon euro.

Projektets namn

Projektets värde (euro)

Projekt 1

X euro

Projekt 2

X euro

      2.4 Kommuners och samkommuners affärsverk

Här krävs följande uppgifter om kommunens och samkommunens affärsverk:

    1. namn
    2. bransch
    3. identifierande beteckning (kommunens eller samkommunens FO-nummer och i slutdelen affärsverkets egen beteckning).

      2.5 Uppgifter om sammanslutningar som ägs av kommuner och samkommuner

I samband med EDP-rapporteringen och budgetramsdirektivet kartläggs även uppgifter om sammanslutningar som ägs av kommuner och samkommuner. Exempelvis betraktas dividend som ett företag betalar för en förlustbringande räkenskapsperiod inte som dividend i nationalräkenskaperna utan som sådan återbetalning av kapital som inte handlar om avkastning. Därför ska det bolag som är motpart identifieras för att erhållen dividend ska kunna kopplas till bolagets resultat.

I det här sammanhanget fastställs de allmänna uppgifterna om de bolag som kommunerna och samkommunerna äger för analys och nyttjande av koncernboksluten.

Statistikcentralen samlar in uppgifter om sammanslutningarnas resultat i huvudsak från de bokslutsuppgifter som finns i företagsregistren och i skattemyndighetens uppgifter, och därför behöver inga uppgifter samlas in från kommunerna och samkommunerna.

        2.5.1 Basuppgifter om sammanslutningar som ägs av kommunen eller samkommunen

Beskrivning: Basuppgifter om ägda sammanslutningar för fastställandet av offentligt ägda sammanslutningar.

I det här sammanhanget frågas det efter följande uppgifter om de sammanslutningar som kommunen eller samkommunen äger:

    1. företagsnummer
    2. kommunens eller samkommunens ägarandel i sammanslutet i slutet av året
    3. sammanslutningens ställning som anknuten enhet: (ställning som en till kommunen eller samkommunen anknuten enhet/inte ställning som en till kommunen eller samkommunen anknuten enhet).1

Här rapporteras kommunens och samkommunens samtliga innehav i andra sammanslutningar enligt noterna till bokslutet (dvs. sammanslutningar där kommunen eller samkommunen äger minst 20 procent).

        2.5.2 Dividender som kommunen eller samkommunen får från ägda sammanslutningar

Beskrivning: Uppgifter om erhållna dividender och vilka bolag som betalat dem.

Dividender som kommunen och samkommunen får från de ägda sammanslutningarna, specifikt för varje bolag (även andra än koncernbolag).

Nedre gränsen för dividend som ska specificeras är 100 000 euro. Om kommunen eller samkommunen under året har erhållit dividend från ett bolag till ett belopp som överskrider 100 000 euro ska beloppet specificeras.

Följande uppgifter krävs:

    1. FO-numret på den sammanslutning som betalar dividend
    2. beloppet av dividend som erhållits under året (och som redovisats i resultaträkningen).

        2.5.3 Kapitalisering av sammanslutning som ägs av kommunen eller samkommunen

Beskrivning: Uppgift om kapitalisering av ägda sammanslutningar.

Här efterfrågas uppgifter om kapitalplaceringar som kommunen eller samkommunen gjort i sammanslutningar som den äger. Behovet av information grundar sig på reglerna om behandling av kapitalinjektioner. Den nedre gränsen för belopp som ska specificeras är 100 000 per sammanslutning. Mindre kapitaliseringar än så behöver inte specificeras. Med kapitalisering eller kapitalinjektion avses finansiering på villkor för eget kapital som kommunen eller samkommunen ger ett bolag (inkl. ökning av aktiekapitalet, kapitallån, placeringar i en fond för inbetalt fritt eget kapital.

Följande uppgifter krävs:

    1. FO-numret för det bolag som tillförs kapital
    2. värdet av de kapitalplaceringar som gjorts i bolaget under året; med kapitalplacering avses finansiering på villkor för eget kapital.

        2.5.4 Försäljning av aktier och andelar

Beskrivning: Vid EDP-rapporteringen insamlas uppgifter om försäljning av stora poster aktier och andelar.

Det nedre värdet för kravet på specifikation är 100 000 euro per bolag. Omfattar även försäljning av aktier i bolag utanför koncernen.

Följande uppgifter krävs om sålda aktier och andelar, per sammanslutning (dvs. vilket bolags andelar eller aktier har sålts):

    1. FO-nummer
    2. värdet av de andelar som sålts under året (till överlåtelsepris).

      2.6 Övriga tilläggsspecifikationer

        2.6.1 Specifikation av hyresansvar inom finansieringsleasing

Behov: Uppgifter om hur kommuner och samkommuner använder finansieringsleasing. Finansieringsleasing bokförs på olika sätt i nationalräkenskaperna och EDP-rapporteringen om man jämför med affärsbokföring.

Leasing kan indelas i bruksleasing och finansieringsleasing. Finansieringsleasing behandlas på olika sätt i nationalräkenskaperna och i affärsbokföringen.

Vid bruksleasing hyrs en investeringstillgång, som en maskin, under korta perioder och leasinggivaren gör ofta själv service på tillgången samt bär risken och tar hem eventuella vinster av att äga investeringstillgången. Bruksleasing påminner i hög utsträckning om ett sedvanligt hyresavtal. Vid bruksleasing kan det hända att leasingobjektet hyrs ut till flera leasingtagare efter varandra. Således motsvarar leasingperioden inte objektets hela ekonomiska livslängd. Leasingtagaren kan också säga upp avtalet.

Finansieringsleasing är uthyrning där finansiären skaffar det objekt som leasingtagaren behöver och hyr ut det med ett långfristigt avtal. Genom finansieringsleasing kan man ofta till och med hyra ut hela byggnader och avtalen är i kraft under den uthyrda tillgångens hela ekonomiska livslängd. Ett finansieringsleasingavtal kan också gälla en byggnad och annan fast egendom. Finansieringsbolaget finansierar anskaffningen av objektet genom att köpa det av säljaren och hyra ut det vidare till leasingtagaren. Vid finansieringsleasing överförs fördelarna och riskerna i anslutning till tillgången i huvudsak på leasingtagaren i början av avtalsperioden.

Finansieringsleasing behandlas i affärsbokföringen som en hyresutgift och en leasad tillgång tas inte upp i kommunens eller samkommunens balansräkning. I nationalräkenskaperna bör en leasad investeringstillgång (och skulden) redovisas i leasingtagarens balansräkning. Betalda hyresavgifter bokförs som ränta och amortering på skulden. Inom nationalräkenskaperna är finansieringsleasing uteslutande ett finansieringssätt och leasingtagaren är den verkliga ägaren av tillgången, inte leasinggivaren. Därmed ska finansieringsleasing bokföras som om leasingtagaren själv skulle skaffa tillgången.

Definition av finansieringsleasing: Med finansieringsleasing avses uthyrning där leasingperioden i allmänhet omfattar objektets hela ekonomiska användningstid. Vid finansieringsleasing överförs fördelarna och riskerna i anslutning till tillgången i huvudsak på leasingtagaren i början av avtalsperioden.

Det har inte nödvändigtvis gjorts någon skillnad mellan bruks- och finansieringsleasing. Som ett enkelt alternativ begärs uppgifter om hyrning av fastigheter, där det ofta handlar om finansieringsleasing.

För beräkningen av nyckeltalet "Skulder och ansvar i procent av driftsinkomsterna" behövs en uppgift om de sammanlagda hyresansvaren.

Följande uppgifter krävs:

  • Leasingansvar i anslutning till fastigheter sammanlagt vid årets utgång
  • Enligt den allmänna anvisningen om noter de totala hyresansvaren och leasingansvaren som lagts fram i noterna.

        2.6.2 Lånefordringar som varit oreglerade i över 90 dagar

Behov: Krav enligt budgetramdirektivet

Beskrivning: En lånefordran har status som oreglerad om en räntebetalning eller en amortering är minst 90 dagar sen eller om amorteringen eller räntebetalningen har kapitaliserats, omfinansierats eller uppskjutits genom avtal.

Om en lånefordran är mindre än 90 dagar sen men det finns anledning att misstänka att den inte kommer att fås i sin helhet, ska även en sådan rapporteras i summan.

Följande uppgifter krävs:

  • Fordringar som är oreglerade vid tidpunkten för bokslutet och som inte har bokförts som kostnader, alla sammanlagt.

        2.6.3 Ränteintäkter och -utgifter i anslutning till ränteswap- och ränteterminsavtal

Räntor som knyter an till derivat rapporteras antingen bland räntekostnader (/-intäkter) eller andra finansiella kostnader (/ intäkter) beroende på om de tecknats i säkrande eller annat syfte. Behandlingen av dessa avviker emellertid inte från nationalräkenskaperna enligt ändamålet och ska specificeras för rättelse. Ränteswapavtal behövs specificerade oavsett om de är säkrande eller icke säkrande.

Följande uppgifter krävs:

    1. Ränteintäkter, varav intäkter med anknytning till ränteswap- och ränteterminavtal ska åtskiljas.
    2. Räntekostnader, varav ränteutgifter och -intäkter av ränteswapavtal (om nettobehandling) samt räntekostnader med anknytning till ränteterminavtal ska åtskiljas.
    3. Övriga finansiella intäkter, varav intäkter med anknytning till ränteswap- och ränteterminavtal ska åtskiljas.
    4. Övriga finansiella kostnader, varav kostnader med anknytning till ränteswap- och ränteterminavtal ska åtskiljas.

        2.6.4 Erhållna kontantsäkerheter i anslutning till derivatavtal och värdepappersutlåning

Behov: Uppgifter om återbetalbara kontantsäkerheter som erhållits i anslutning till derivatavtal och värdepappersutlåning (stocken vid årets utgång). Om andra kontantsäkerheter krävs inga uppgifter i det här sammanhanget.

Följande uppgifter krävs:

  • Erhållna kontantsäkerheter i anslutning till derivatavtal och värdepappersutlåning, sammanlagt.

        2.6.5 Upphävning av en kommuns eller samkommuns lånefordringar/övertagande av annans skuld

Beskrivning: Om en kommun eller en samkommun upphäver en lånefordran på en annan sammanslutning ska den bokföras som kostnad och rapporteras separat vid EDP-rapporteringen. Likaså ska ett övertagande av en annan sammanslutnings skuld rapporteras separat. Detta gäller övertagande av skuld även av andra sammanslutningar än sådana som ägs av kommunen eller samkommunen.

Uppgifter som krävs som totalbeloppet av följande:

    1. upphävning av kommunens eller samkommunens lånefordringar (euro)
    2. annan sammanslutnings skuld som kommunen eller samkommunen övertar av annan anledning än borgen (euro).

        2.6.6 Överlåtelsevinster och överlåtelseförluster i resultaträkningen

Behandlingen av överlåtelsevinster och -förluster varierar i nationalräkenskaperna. För rättelse av överlåtelsevinsterna behövs uppgifter om på vilka rader vinsterna eller förlusterna har bokförts i kommunens eller samkommunens resultaträkning (övriga intäkter/kostnader, extraordinära intäkter/kostnader, avskrivningar och nedskrivningar eller finansiella intäkter/kostnader). Om dessa uppgifter behövs ingen sektorklass anges.

Följande uppgifter krävs:

Radvis specifikation av överlåtelsevinster och överlåtelseförluster som redovisas i resultaträkningen. Till exempel:

  • övriga verksamhetsintäkter, varav överlåtelsevinster
  • övriga verksamhetskostnader, varav överlåtelseförluster
  • övriga finansiella intäkter, varav överlåtelsevinster
  • övriga finansiella kostnader, varav överlåtelseförluster
  • extraordinära intäkter, varav överlåtelsevinster
  • extraordinära kostnader, varav överlåtelseförluster.

        2.6.7 Bokförda avsättningar

Avsättningar bokförs inte som intäkt eller kostnad i nationalräkenskaperna. För korrigering av avsättningar behövs information om på vilka rader avsättningarna har bokförts i kommunens eller samkommunens resultaträkning (bokslut).

Följande uppgifter krävs:

Radvis specifikation av de avsättningar som bokförts i resultaträkningen. Till exempel:

  • personalkostnader sammanlagt samt den ändring av avsättningarna som ingår i personalkostnaderna
  • köp av tjänster sammanlagt samt den ändring av avsättningarna som ingår i köpen
  • övriga verksamhetskostnader sammanlagt samt den ändring av avsättningar som ingår i dem.

Alaviitteet

1) Med anknutna enheter avses enheter som är formellt fristående från den upphandlande enheten och självständiga med tanke på beslutsfattandet. En förutsättning är dessutom att den upphandlande enheten självständigt eller tillsammans med andra upphandlande enheter utövar ett bestämmande inflytande över den anknutna enheten på samma sätt som över sina egna verksamhetsställen och att enheten bedriver högst 5 procent av sin affärsverksamhet och med högst en andel på 500 000 euro tillsammans med andra aktörer än de upphandlande enheter som utövar ett bestämmande inflytande över den. I enheter anknutna till upphandlande enheter får inte finnas annat kapital än de upphandlande enheternas kapital (Lag om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) 15 §).