JHS 205 Kommunernas och samkommunernas ekonomiska rapportering

Bilaga 2. Rapportering om investeringar

  • Version: 1.0
  • Publicerad: 12.9.2018
  • Giltighetstid: tills vidare

    1 Specifikationer av investeringar

      1.1 Allmänt

Specifika uppgifter om investeringarna samlas in för hela kommunen (samkommunen), så att primärkommunen (samkommunen) och affärsverket konsoliderats. Investeringsutgifterna och -inkomsterna behandlas på samma sätt som i den externa finansieringsanalysen.

Investeringar redovisas i enlighet med rekommendationen JHS 200 specificerade per serviceklass och tillgångstyp. Om till exempel en ny biblioteksbyggnad är föremål för en investering, redovisas investeringen enligt serviceklassen för bibliotek tillgångstypen för anskaffningen av andra byggnader (än bostadsbyggnader). Primärkommuners (samkommuners) och affärsverks investeringar behandlas på samma sätt. Investeringsutgifterna och -inkomsterna hänförs alltid till tjänster enligt verksamhetens natur, oberoende av vilken förvaltning som ordnar tjänsten eller vilken organisationsenhet som gjort investeringen.

Dessutom insamlas mer exakta poster om byggande samt om finansieringsandelar på hela kommunens (samkommunens) nivå. För reparationsbyggande finns en separat uppgiftsbegäran med krav som ska beaktas när rapporteringen av investeringar planeras.

Investeringsutgifterna beräknade per serviceklass och tillgångstyp totalt samt överlåtelseinkomsterna från investeringstillgångarna totalt är lika stora som investeringsutgifterna och överlåtelseinkomsterna i kommunens (samkommunens) externa finansieringsanalys. Obs! Kommunens (samkommunens) interna investeringar, dvs. investeringar mellan kommun (samkommun) och affärsverk, rapporteras inte.

När det gäller överlåtelseinkomster av investeringstillgångar frågar man också efter överlåtelsevinsterna per tillgångstyp.

      1.2 Investeringar per serviceklass

Investeringarna hänförs alltid till tjänster enligt verksamhetens natur och användningsändamålet för investeringsobjektet, oberoende av vilken förvaltning som ordnar tjänsten eller vilken organisationsenhet som gjort investeringen. Om ett investeringsobjekt har flera användningsändamål ska det fördelas på olika tjänster i förhållande till användningsgraden (t.ex. ytan).

Aktier och andelar hänförs till tjänster enligt deras natur. Exempelvis ska samkommunsandelar hänföras enligt samkommunens verksamhet.

Investeringsutgifter och -inkomster i anslutning till en byggnad hänförs direkt till olika tjänster enligt byggnadens användningsändamål. Investeringar som till exempel görs av lokalitetsförvaltningen ska inte hänföras till lokal- eller uthyrningstjänsterna utan till rätt tjänst enligt byggnadens användningsändamål. En investering för att renovera en skola hör således till serviceklassen Grundläggande utbildning.

      1.3 Tillgångstyper av investeringar

Investeringsutgifter och -inkomster specificeras enligt tillgångstyp och serviceklass.

Som överlåtelseinkomster av investeringstillgångar redovisas de verkliga överlåtelsepriserna (= oavskriven anskaffningsutgift + överlåtelsevinst - överlåtelseförlust).

När det gäller överlåtelseinkomster av investeringstillgångar frågar man också separat efter överlåtelsevinsterna per tillgångstyp. I resultaträkningen behandlas överlåtelsevinster och överlåtelseförluster i enlighet med de allmänna anvisningarna från bokföringsnämndens kommunsektion.

Obs! Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar hänförs direkt till tillgångstyperna.

Obs! Finansieringsandelar som erhållits för investeringar ska inte inkluderas i investeringsinkomsterna i specifikationen av investeringarna per serviceklass.

        1.3.1 Datorprogram

Till datorprogram räknas färdigt köpta program och program som tagits fram på beställning samt licensavgifter för datorprogram. Program som ingår i anskaffningspriset för datorer och utrustning räknas inte in i denna punkt, utan till punkten Datorutrustning.

Aktiverbara anskaffningsutgifter för datorprogram är anskaffningsutgifter för användarrättigheter till datorprogram, anskaffningsutgifter för egentillverkade program och för köpta program, när den inkomstgenererande tiden eller verkningstiden i egenskap av produktionsfaktor är längre än en räkenskapsperiod och en bokföring av hela anskaffningsutgiften som kostnad har väsentlig effekt för kommunens eller samkommunens resultat för räkenskapsperioden.

        1.3.2 Övriga immateriella tillgångar

Anskaffningsutgifter för andra immateriella tillgångar än datorprogram bokförs i enlighet med de allmänna anvisningarna från bokföringsnämndens kommunsektion. Immateriella rättigheter och andra utgifter med lång verkningstid är exempel på övriga immateriella tillgångar.

Immateriella rättigheter är bl.a. trafiktillstånd, patent och upphovsrätter.

Övriga utgifter med lång verkningstid kan vara t.ex. aktiverat goodwill och planläggningsutgifter som överstiger sedvanliga årskostnader samt exceptionellt stora finansieringsandelar i utgifter för anskaffning av bestående aktiva till andra sammanslutningar. (Varje organisation fastställer själv vad en "exceptionellt stor" utgift eller en utgift som "överstiger sedvanliga årskostnader" innebär i organisationen, t.ex. i förhållande till den totala anskaffningsutgiften, tidigare motsvarande finansieringsandelar eller organisationens storlek.)

        1.3.3 Förvärv av mark- och vattenområden

Anskaffningsutgifter för mark- och vattenområden Mark- och vattenområdena är t.ex. jord- och skogsområden, bebyggd och obebyggd tomtmark, forslägenheter och vattenområden.

        1.3.4 Investeringar i förbättring av mark- och vattenområden

Investeringar i förbättring av mark- och vattenområden. Värdeökning som beror på röjning, markberedning samt byggande av brunnar och bevattningsgropar, kostnader för iståndsättning av förorenade mark- och vattenområden. Obs! Inga reparationer som enbart bokförts som kostnader i resultaträkningen.

        1.3.5 Förvärv av bostadsbyggnader

Anskaffningsutgifter för bostadsbyggnader och byggande av nya bostadshus. Bostadsbyggnader är sådana byggnader där mer än hälften av våningsytan används som bostad. Följande betraktas inte som bostadsbyggnader: Barnhem, äldreboende, vårdhem (och liknande inrättningar), inte heller servicehus och servicehem där de boende har gemensamma köks-, vistelse och sanitetsutrymmen.

        1.3.6 Investeringar för att renovera bostadsbyggnader

Utgifter för grundliga förbättringar av bostadsbyggnader. Med grundlig förbättring avses grundligare reparationer än årliga servicereparationer. Grundliga förbättringar höjer byggnadens kvalitet. Exempel: ändringar i användningsändamålen för olika lokaler, reparationer på bärande konstruktioner, fasadrenovering, avlopps- och rörrenovering eller fukt- och mögelrenovering. Obs! Inga reparationer som enbart bokförts som kostnader i resultaträkningen.

        1.3.7 Förvärv av andra byggnader

Anskaffningsutgifter för andra byggnader än bostadsbyggnader och byggande av nya. Övriga byggnader är byggnader där mer än hälften av våningsytan används för andra ändamål än boende. Till sådana räknas: Barnhem, äldreboenden, vårdhem och sådana servicehus och servicehem, där de inneboende har gemensamma köks-, vistelse- eller sanitetsutrymmen.

        1.3.8 Investeringar för att renovera andra byggnader

Utgifter för grundliga förbättringar av byggnader som inte är bostadsbyggnader. Med grundlig förbättring avses grundligare reparationer än årliga servicereparationer. Grundliga förbättringar höjer byggnadens kvalitet. Exempel: ändringar i användningsändamålen för olika lokaler, reparationer på bärande konstruktioner, fasadrenovering, avlopps- och rörrenovering eller fukt- och mögelrenovering. Obs! Inga reparationer som enbart bokförts som kostnader i resultaträkningen.

        1.3.9 Fasta konstruktioner och anordningar

Innehåller bl.a. anskaffningsutgifter för markkonstruktioner som gator, vägar, parkeringsområden, broar samt parker och rekreationsområden, med undantag för anskaffningsutgiften för själva markområdet, anskaffningsutgifter för vattenkonstruktioner som dammar, kanaler och bassänger, anskaffningsutgifter för ledningsnät och tillhörande anordningar samt andra fasta konstruktioner och anordningar som inte ingår i anskaffningsutgiften för en byggnad. Även utgifter för grundliga förbättringar på motsvarande konstruktioner och anordningar. Till detta hör inte apparater och nät som ingår i kommunikationsanordningar.

        1.3.10 Datorutrustning

Aktiverade datorer, servrar, datanätsutrustningar och kringutrustningar till datorer. Program som köpts i samband med datoranskaffningar inkluderas i denna punkt.

        1.3.11 Kommunikationsutrustning

Aktiverade telefon-, audio-, videoapparater, övrig kommunikationsutrustning. Telekommunikationsnät inklusive kabling samt andra investeringar i anslutning till datakommunikationsleder. Aktiverade telefonväxlar, telefoner, telefonsvarare, faxapparater och antenner. Inbrotts- och brandalarmssystem. Aktiverade televisioner, digiboxar, videor, dvd-spelare, monitorer och projektorer, videokameror och digitala kameror, radiomottagare, förstärkare och högtalare.

        1.3.12 Transportmedel

Aktiverbara anskaffningsutgifter för transportmedel. Till transportmedel räknas trafikmedel avsedda för person- och godstransport som t.ex. bilar, släpvagnar, fartyg, spårvagnar och invalidvagnar.

        1.3.13 Övriga maskiner och inventarier

Aktiverbara anskaffningsutgifter för övriga maskiner och inventarier. Övriga maskiner och inventarier är bland annat kraftmaskiner, lyft- och flyttanordningar, jordbyggnadsmaskiner och rörliga arbetsmaskiner, jord- och skogsbruksmaskiner, bearbetningsmaskiner, kontorsmaskiner, övriga elektriska maskiner och anordningar, möbler, musikinstrument och idrottsredskap. Instrument och utrustningar för medicinering samt mätanordningar. Maskiner och inventarier som utgör fasta delar av byggnaderna räknas inte in i denna klass.

        1.3.14 Övriga materiella tillgångar

Anskaffningsutgifter för övriga materiella tillgångar. Övriga materiella tillgångar är naturtillgångar, kommunens eller samkommunens värde- och konstföremål samt s.k. produktiva tillgångar (t.ex. mjölkboskap). Naturtillgångar är bl.a. grustag, malmförekomster, stenbrott och torvmossar.

        1.3.15 Aktier och andelar

Anskaffningsutgifter för aktier och andelar som hör till placeringar bland bestående aktiva. Exempelvis aktier och andelar i bolag som producerar kommunala tjänster, aktier och andelar i kund-, leverantörs- och finansiärsbolag samt ökningar i samkommuners grundkapital. Köp och försäljning av bostadsaktier rapporteras separat. Obs! Aktier och andelar som hör till finansiella värdepapper ska inte hänföras hit!

        1.3.16 Återbäringssystemets mervärdesskatt sammanlagt

Mervärdesskatt som omfattas av återbäringssystemet (bara mervärdesskatt som ingått i köp inom skattefri verksamhet). Dessa tas i beaktande vid fördelningen av kostnaderna mellan staten och kommunerna. Momsen ska i den mån det är möjligt fördelas på slutanvändarna av tjänsterna/tillgångarna, dvs. hänföras till rätt serviceklass för investeringarna. Hit hänförs även omvänd mervärdesskatt för byggtjänster, om den omfattas av återbäringssystemet.

    2 Övriga specifikationer av investeringar

Av investeringarna specificeras följande poster på kommun- eller samkommunsnivå (inkl. affärsverk).

      2.1 Finansieringsandelar för investeringsutgifter

Finansieringsandelen kan vara en statsandel eller en annan finansieringsandel (t.ex. hos en samkommun en medlemskommuns finansieringsandel i anskaffningsutgiften för en investering). Specifikationerna görs antingen på kommunnivå eller samkommunsnivå med en motpartskod.

Posten Finansieringsandelar för investeringsutgifter i finansieringsanalysen ska specificeras enligt följande underposter:

  • från staten
  • från landskap
  • från kommuner och samkommuner
  • från Europeiska Unionen
  • från övriga.

      2.2 Byggande

Investeringsutgifter för mark- och vattenområden samt bostadsbyggnader, andra byggnader och andra investeringstillgångar specificeras enligt byggande i egen regi och byggherreverksamhet. Specifikationerna görs på kommun- eller samkommunsnivå, så att primärkommunen (samkommunen) och affärsverken är konsoliderade. Allt byggande (nybyggnad och renoveringsbyggande osv.) som aktiverats i balansräkningen ska ingå. Tillgångar bland bestående aktiva som köpts färdiga ska inte rapporteras i denna specifikation, förutom när de hör direkt samman med byggande i egen regi.

Byggande i egen regi totalt (A+B+C+D+E)

Vid anskaffning av bestående aktiva som ska aktiveras innebär byggande i egen regi sådan byggverksamhet där kommunen eller samkommunen bär helhetsansvaret för byggandet. Kommunen eller samkommunen betalar då bl.a. arbetstagarnas löner inklusive sociala avgifter, dvs. är i regel arbetsgivare för majoriteten av arbetstagarna. Sido- och underentreprenad (till exempel vattenledningsarbeten, målningsarbeten) kan utlokaliseras till olika företag, men dessa ansvarar endast för sin egen del av entreprenaden.

Byggande i egen regi specificeras i sin helhet enligt följande:

A. Bostadsbyggnader

B. Övriga byggnader

C. Mark- och vattenområden

D. Fasta konstruktioner och anordningar sammanlagt

E. Övriga investeringstillgångar sammanlagt

Dessa indelas ytterligare i följande grupper av utgiftsslag:

  • personalutgifter
  • tjänster
  • material, förnödenheter och varor
  • övriga utgifter.

I gruppen Övriga investeringstillgångar behandlas också t.ex. kostnader för ett datasystemprojekt som ska aktiveras, om det byggs upp i egen regi. Delentreprenader hör till gruppen Köp av tjänster.

      2.3 Byggherreverksamhet

Med byggherreverksamhet avses byggande där en kommun eller en samkommun låter utomstående entreprenörer genomföra ett byggprojekt, antingen som en helhetsentreprenad eller delade entreprenader. Kommunen eller samkommunen tar emot byggnaden när den är klar och har inte rollen som arbetsgivare under byggtiden. Tillgångar bland bestående aktiva som köpts färdiga ska inte rapporteras i denna specifikation, förutom när de hör direkt samman med byggherreverksamheten.

Byggherreverksamheten specificeras i sin helhet enligt följande:

A. Bostadsbyggnader

B. Övriga byggnader

C. Mark- och vattenområden

D. Fasta konstruktioner och anordningar

E. Övriga investeringstillgångar

      2.4 Små projekt

Små projekt är investeringar som uppfyller definitionerna nedan och som tagits upp bland investeringsutgifterna i finansieringsanalysen.

        2.4.1 Småbarnspedagogik, utgifter för små projekt totalt

I investeringarna ingår så kallade små projekt som underskrider eurobeloppet för anläggningsprojekt som föreskrivits i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) (300 000 euro).  Rapportera det sammanlagda beloppet av alla små projekt inom småbarnspedagogiken under året. Gränsen är projektspecifik

Till småbarnspedagogiken räknas inte förskoleundervisning eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever som uppfyller villkoren i lagen om grundläggande utbildning (628/1998).

        2.4.2 Bibliotekstjänster, utgifter för små projekt totalt

I investeringarna ingår så kallade små projekt som underskrider det belopp i euro som föreskrivits i statsrådets förordning (den projektvisa gränsen utan moms är 400 000 euro enligt statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1766/2009), och för vilka ingen särskild statsandel för anläggningsprojekt har erhållits.

Till utgifter för små projekt inräknas inte mervärdesskatt som ingåtts i köpen och som omfattas av återbäringssystemet.

        2.4.3 Specifikation av små projekt i tabell 41 (Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten i anslutning till förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning)

Förskoleundervisning, utgifter för små projekt totalt

Om förskoleundervisningen samlas separat in uppgifter om små projekt som underskrider det belopp i euro som föreskrivits i statsrådets förordning (400 000 euro exkl. moms, förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1766/2009), och för vilka ingen särskild statsandel för anläggningsprojekt har erhållits. Rapportera det sammanlagda beloppet av alla små projekt inom förskoleundervisningen under året. Gränsen är projektspecifik

Grundläggande utbildning, utgifter för små projekt totalt

Om den grundläggande utbildningen samlas separat in uppgifter om små projekt som underskrider det belopp i euro som föreskrivits i statsrådets förordning (400 000 euro exkl. moms, förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1766/2009), och för vilka ingen särskild statsandel för anläggningsprojekt har erhållits. Rapportera det sammanlagda beloppet av alla små projekt inom den grundläggande utbildningen under året (förutom morgon- och eftermiddagsverksamhet). Gränsen är projektspecifik

Gymnasieutbildning, utgifter för små projekt totalt

Om gymnasieutbildningen samlas separat in uppgifter om små projekt som underskrider det belopp i euro som föreskrivits i statsrådets förordning (400 000 euro exkl. moms, förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1766/2009), och för vilka ingen särskild statsandel för anläggningsprojekt har erhållits. Rapportera det sammanlagda beloppet av alla små projekt inom gymnasieutbildningen under året. Gränsen är projektspecifik

      2.5 Övriga specifikationer

Aktier och andelar, specifikation av investeringsutgifter:

Köp av bostadsaktier

Aktier och andelar, specifikation av investeringsinkomster:

Överlåtelse av bostadsaktier